Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
INDUSTRI TIDNING EN NORDEN 374
Inom kvarnindustrin hava värdefulla framsteg
vunnits i fråga om malningstekniken genom
uppmärksammande av spannmålens förbehandling, inverkan av
luftfuktighet m. m.
På det gruvtekniska området tilldrager sig den
elektriska malmletningsmetoden fortfarande stort intresse,
och dess användbarhet för olika ändamål har alltjämt
vidgats genom nya undersökningar. Akademien har
velat visa sin uppskattning av dessa vackra och viktiga
arbeten genom att i dag till ingenjörerna Hans T.
Lundberg och Karl Sundberg, vilka inlagt
stor förtjänst om metodens fulländning, utdela sin
guldmedalj.
Med stort intresse emotser man närmare
underrättelser om det F1 o d i n’s k a förfarandet att direkt ur
malm framställa smidbart järn och stål, vilket är under
utprovning vid Hagfors i en där under byggnad
varande större försöksugn.
På järn- och stålindustrins område arbetas alltjämt
på problemen rörande rostfritt järn, nya legerade stål
och inverkan av föroreningar, såsom gaser och speciellt
syre. Om det sist nämnda momentet spelat in i fråga
om ett nytt i Tyskland framställt kolstål av ovanliga
hållfasthetsegenskaper, som låtit tala om sig på sista
tiden, är ej känt, då fackmässiga uttalanden i saken ej
föreligga.
Enligt meddelande av C. Benedicks lär den japanske
forskaren K. H o n d a ha lyckats framställa ett
praktiskt taget hysterisisfritt järn. Enligt samme meddelare
lär man i Amerika ha lyckats utveckla genomlysningen
med Röntgenstrålar genom tjocka metallskikt så långt,
att praktiska metoder utvunnits att upptäcka gjutfel
o. dyl. i stålgjutgods.
Den röntgenkristallografiska forskningen har vidare
avkastat nya resultat beträffande metallernas struktur.
På det statistiskt-ekonomiska gränsområdet kan jag
icke underlåta att nämna ett rätt intressant fenomen,
nämligen inrättandet i Berlin för ett par månader
sedan av ett konjunkturforskningsinstitut, anknutet till
Statistisches Reichsamt och arbetande med understöd
av staten, industriella sammanslutningar, tyska
riksbanken mfl. I Amerika arbeta ett flertal både
universitet, särskilda institut och statsinstitutioner på samma
problem.
Den amerikanska konstsilkesindustrin.
Enligt uttalanden i ledande organ i den amerikanska
fackpressen är konstsilke en artikel, om vilken man utan
vidare vågar påstå, att den i framtidens textilvävnader
kommer att intaga en mycket betydande plats. Längst
härutinnan går tidskriften »Silk», som utan betänkande
förutsäger, att förbrukningen av konstsilke i Förenta
staterna inom loppet av de nästa fem åren kommer att
hava stigit till 100 miljoner lbs årligen, varav man
drager den slutsatsen att konstsilkefabrikanterna
ingalunda löpa någon risk genom att betydligt utvidga sina
fabriker. Den sammanlagda årsproduktionen för nästa
år anslås av den nämnda tidskriften till 73 257 000 lbs,
fördelat på de större företagen sålunda: »Viscose Co.»
•15 000 000 lbs, »Dupont Rayon» 12 000 000 lbs,
»Tu-bize» 6 000 000 lbs, »Industrial Eibre Corporation»
5 000 000 lbs, »Celanese Co.» 2 000 000 lbs, »Belamose
Co.» 1 000 000 lbs, »Sustron» 750 000 lbs och »Acme»
500 000 lbs. —
The Industrial Fibre Co., kontrollerat av det
italienska Snia Yiscosa (Turin), kommer att utvidga sina an-
läggningar i Cleveland och höja deras kapacitet med
50 %. För närvarande uppgår årsproduktionen vid
nämnda fabriker till nära 3 milj. lbs.
Ett bevis för att amerikanerna ej eftersätta något,
som äger samband med konstsilkeindustrin, är den
utomordentligt stora betydelse, som de tillmäta appretering
och färgning av konstsilkevaror. Man är ivrigt
sysselsatt med laboratorieförsök, inriktade på att få fram
färgstoffer med större varaktighet att ersätta de
förhandenvarande, som härutinnan äro behäftade med en
del brister. (Enl. Skand. tidskr. f. textilind.)
Galvaniska överdrag av krom och
volfram.
Krom är en av de hårdaste metallerna. Den är nästan
lika hård som korund (hårdhet = 9). Den är vidare
utomordentligt motståndskraftig mot atmosfären och
angripes icke av saltlösningar, icke ens sublimat- och
och jodlösningar, av baser, av många syror och gaser
sådana som svavelväte och ammoniak.
Det har hittills icke lyckats att framställa tunna
överdrag av krom på andra metaller. Då krom jämte sin
hårdhet äger stor sprödhet, kan endast galvanisk
för-kromning komma i fråga. Här uppstå emellertid
ovanliga svårigheter. Vid lägre strömstyrka (normalt
omkring 1,9 voit sönderdelningsspänning) utfaller vid
katoden kolloidal kromhyclroxid, vid högre däremot
pulverformig metall. Omkring år 1920 lyckades äntligen dr
Liebreich vid tekniska högskolan i Charlottenburg
komma till målet. Det visade sig, att det för undvikande av
kolloidala överdrag vid katoden var nödvändigt att
noggrant reglera den elektriska strömmen till spänning och
styrka och noggrant hålla badets koncentration. Detta
bör reagera svagt surt, bäst genom en tillsats av
bor-syra. Ju mindre sedan strömstyrkan är, desto finare blir
fällningen. Med kromens hårdhet behöver ett sådant
överdrag endast vara några hundradels millimeter tjockt
för att skydda metallen. Genom lämplig ledning av
proceduren lyckades Liebreich framställa antingen matta,
polerbara eller omedelbart högglänsande fällningar.
Förkromningens motståndsförmåga i så väl värme
som köld göra den särdeles lämplig att användas i
maskinindustrin. I första rummet till turbinskovlar,
automobil-, flygmaskins- och velocipeddelar, till
kirurgiska instrument, till husgeråd, till reflektorer.
Förkromade stålkärl kunna i laboratorier ersätta de dyrbara
ädelmetall-, tantal- och volframkärlen. Förkromad
koppartråd låter väl draga sig. Förkromning är dessutom
billigare än förnickling, ty dels åtgår på grund av
överdragets tunnhet mindre material, dels kan man arbeta
med högre strömstyrka och koncentration, vilket sänker
arbetskostnaden. •— Liebreichs patent ha övertagits av
Elektro-Chrom-Gesellschaft m. b. H. i Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
