Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
INDUSTRI TIDNING EN NORDEN 394
i arbetslöner, vilket mer än något annat medverkar till
järnhanteringens dåliga ställning. Samme talare
nämnde som en ytterligare orsak till svaghet, att vi
importera sämre utländskt järn, tillverka varor därav och
sedan exportera dessa som svenska, varigenom det äkta
svenska järnet kommer i dåligt rykte.
Möjligheterna att förbättra lä g e t — till
åtminstone drägliga villkor — betraktades av samtliga
talare från delvis sammanfallande, delvis skilda
synpunkter. Tanken på en sammanslutning inom
järnhanteringen hävdades särskilt av inledaren och hr
Huldt; den sistnämnde meddelade något av vad som
åtgjorts i denna riktning; båda dessa herrar berörde
även bankernas kreditpolitik, uttalande önskningar om
en vidsynt sådan, ehuru klar och försiktig. Ett
kraftigare tullskydd ansåg inledaren vara erforderligt;
detsamma ifrågasattes av frih. de Geer, som särskilt
påvisade behovet av statens stöd, när det gäller att möta
utlandets åtgärder mot vår export. Inledaren hade
jämväl erinrat om tillvaratagande av järnhanteringens
intressen vid blivande traktatsförhandlingar. Några
tekniska observanda framfördes av, utom inledaren, hrr
de Geer och Johansson; av den förre beträffande
tillverkning av kokstackjärn i viss omfattning i stället för
träkolstackjärn; av den senare beträffande
kvalitetsståltillverkningen: det vore oklokt att uteslutande
bedriva sådan viel de svenska järnbruk, som nu arbeta
på, clen inhemska marknaden, — tillverkningen av
billigare järn bör icke nedläggas. Såsom en trängande
nödvändighet framhöll hr de Geer, att statens
järnvägar företoge ytterligare fraktreduktioner.
Hr Kruse påvisade standardiseringens betydelse för
järnhanteringen. Hr Ericsson förde fram en annan
teknisk-ekonomisk angelägenhet av vikt:
bergslagsindustrins tillgodoseende med elektrisk kraft från
Krångede fallen.
Den nödvändiga belysningen av diskussionsämnet
från de speciella förädlingsindustrierna i järn och stål
— varvs- och maskinindustrierna etc — skedde genom
Götaverkens chef, hr Hammar. Han medgav att
förädlingsindustrin framvuxit ur järnhanteringen. Varvs
-och maskinindustrierna ha emellertid också att kämpa
med stora svårigheter, men de ha dock så långt det
varit möjligt sökt begagna sig av svenskt järn.
Tullskydd åt järnhanteringen kommer att medföra krav på
tullskydd även för maskinindustrin. Ty att skydda
järnhanteringen på varvs- och maskinindustriernas
bekostnad vore icke tillrådligt, Beträffande
arbetstidslagen anmärkte iak, att denna borde göras mera elastisk
och lämpad efter det levande livets förhållanden.
Särskilt för varvsindustrin medför en för snäv tillämpning
av denna lag stora olägenheter.
Närvarande bland andra inbjudna voro statsministern
R. Sandler, handelsministern C. Svensson och
kommunikationsministern V. Larsson. Under den på
förhandlingarna följande banketten talade Arosmässans
ordförande direktör •/. S. Edström för dessa herrar
regeringsledamöter, varpå statsministern svarade. Han
uttryckte sin och sina kollegers glädje över att ha blivit
satta i tillfälle att av järnhanteringens egna män höra
deras bekymmer och önskemål. Regeringens uppgift
hade varit att lyssna för att sedan begrunda men icke
att tala. Dagens överläggningar ha bjudit på
synpunkter a.v växlande art, ibland ha de korsat varandra, men
alla ha de sammanlöpt i ett gemensamt intresse för
den svenska järnhanteringen. Att även regeringen
livligt delar detta intresse ville tal. betyga. Med
framhållande av den stora betydelse järnhanteringen haft även
för vår kulturella utveckling, erinrade tal. om de
förändringar denna hantering genomgått i gångna tider.
Även i fortsättningen är den underkastad förändringens
lag. Vad man emellertid borde samlas om är att det
intresse och det arbete, som nedlägges till denna
hanterings befrämjande, måtte lämna ett gott resultat. Tal.
berörde vidare yrkesskickligheten inom den svenska
industrin ocli det sätt, varpå Tekniska föreningen i
Västerås befrämjat densamma, samt slutade med en
eloge till föreningen för att den på sina Arosmässor
till behandling upptagit icke blott tekniska spörsmål
utan även de ekonomiska problem, som så intimt höra
tillsammans med dessa. Tal. slöt med ett leve för
Tekniska föreningen och Arosmässan. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
