Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
INDUSTRI TIDNING EN NORDEN 396
och betraktas troligen tillsvidare som
fabrikationshemlighet.)
Massan fyller behållaren till ca % och är i fast
form så länge apparaten är strömlös. Tillföres
strömmen, blir massan efter en kort stund flytande och
mörknar i färgen; röret får härvid ej vändas eller bringas i
horisontalt läge, enär då kortslutning inträder.
Enligt André1 kan man härvid medelst
ultramikro-skopet iakttaga hurusom silverpartiklarna under
strömmens inflytande sammanhopa sig och bilda en
ström-ledare till katoden, och har denna ledare ett mycket
lågt ohmskt motstånd, ca 0,05 ohm, en sak som är
synnerligen fördelaktig för apparatens verkningsgrad.
I fig. 1 visas en (för hand efter oscillogram
återgiven) kurva av den primära växelströmsspänningen
såväl som den resulterande likriktade strömmen, vilken,
såsom André framhåller, utvisar en synnerligen god
ventilverkan; huruvida likriktningen i praktiken är
fullt lika fullständig som dessa kurvor visa, har förf.
ej haft tillfälle pröva, dock synes verkningsgraden vara
synnerligen hög i betraktande av apparatens ringa
storlek, såsom framgår av nedanstående siffror.
1 H. André: iRadio-Electricité nr 93, 10 okt. 1925.
Själva apparaten, vars koppling och inre anordning
framgår av fig. 2, är synnerligen enkel. S är
växelströmsledningen, 110, 220 eller annan tillgänglig
spänning, som måste angivas vid anskaffandet; Tr är en
liten transformator, som sänker spänningen från t. ex.
110 till 4, respektive 6 voit; en apparat avsedd för
t. ex. 110 voit kan användas även vid 115 men ej vid
127 voit, en för 127 kan användas för 130 voit osv.
V är likriktareröret, som är inneslutet i en
genombruten metallhuv och försedd med edison-gängor; L
är en liten signallampa, som har trenne funktioner: dels
tjänar den som indikator för laddningen, i det att den
till ackumulatorn gående strömmen passerar lampan och
därför vid laddningens början lyser med orangefärgat
ljus; allt efter som laddningen fortskrider lyser lampan
svagare och slocknar då laddningen är nära fullbordad
(en stunds efterladdning är fördelaktig). Vidare tjänar
lampan som buffert för tillfälliga förändringar i
spänningen, enär dess motstånd ändras med strömstyrkan.
Slutligen tjänar den som säkring mot kortslutningar,
som eventuellt kunna uppstå vid gamla batterier
därigenom att; smärre stycken av ackumulatorns verksamma
massa fallit ned mellan plåtarna, (Forts, à sid. 398.)
En förskjutning av Sveriges trävaruindustri?
Av ingenjör Hj. Cassel.
Det händer stundom att stora tekniska framsteg
medföra förändringar även i industrins geografiska
förläggning och sålunda bli av en genomgripande
nationalekonomisk och social betydelse. Ett exempel härpå är
ångkraftens införande i den svenska sågverksindustrin
efter mitten av 1800-talet, vilket medförde sågverkens
förflyttning från de inre skogsregionerna till kusten
och uppkomsten av en ny storindustri med stora
arbe-tarsamhällen i modern stil. Teknikens utveckling
kommer emellertid sannolikt att inom den närmaste
framtiden ge anledning till en ny stor förskjutning av svensk
trävaruindustri, denna gång icke i östlig riktning, från
inre Norrland till havet, utan i sydlig, från Norr- och
Västerbottens kuster till isfria vatten nedanför Ålands
hav.
Olika faktorer samverka till en sådan förskjutning,
men den utslagsgivande impulsen torde komma från
torkningsprocessens modernisering genom införande av
vakuumtorkning av virket. Det torde vara
jämförelsevis få, även bland fackmännen, som till fullo insett,
vilka förändringar teknikens framsteg på detta område
måste medföra. Några allmänna reflexioner torde
därför vara motiverade.
Såsom bekant har vakuumtorkning av virke sedan
åtskilliga år förekommit i mindre utsträckning, men
kostnaderna ha lagt hinder i vägen för metodens
användning i större skala inom sågverksindustrin.
Under senare år ha emellertid gjorts stora framsteg,
särskilt genom svenska uppfinnares arbete. Frågan har
just nu blivit synnerligen aktuell genom
bekantgörandet av de utmärkta resultat, som vunnits med ingenjör
Hj. Fribergs högvakuumpump. Uppfinningen är fullt
utarbetad och praktiskt provad under längre tid. Ett
bolag — Ab. Fribergs högvacuumpump, Stockholm —
har bildats för uppfinningens exploatering och har
detsamma dels utfört, dels under beställning ett flertal
anläggningar för virkestorkning.
Vi skola här icke ingå på de tekniska detaljerna av
Fribergs system, utan endast i korthet ånge
grunddragen. Torkningen försiggår i stora, liggande cylindrar, i
vilka virket införes på spårvagnar genom en öppning
i ena änden, som kan lufttätt slutas med ett lock.
Systemet lämpar sig sålunda för stordrift och
transportkostnaderna bli obetydliga. Virket kommer färskt och
surt direkt från sågen och är efter torkningen, som
beräknas i medeltal ta 35 timmar, färdigt för skeppning
och kan omedelbart lastas på fartyg eller
järnvägsvagn.
Torkningen är utomordentligt effektiv och virket
undergår därvid en genomgripande förändring, så att
det blir »snickartorrt» allt igenom, utan sprickbildning,
vilket naturligtvis är av stor betydelse för virkets
kvalitet. Faktiskt ernås genom detta slags
vakuumtorkning en särskild kvalité, som icke kan erhållas med
lufttorkning; virket blir mera homogent, smidigt,
sprickfritt, mindre benäget att krympa eller slå sig. Detta
beror på att vakuumtorkningen är kombinerad med en
boknings-process. Den fortgår i olika repriser, i det att
ömsevis het ånga insläppes i cylindern, varvid virket
bokas, ömsevis pågår vakuering, varvid all fuktighet i
virket avdunstar. Nyfällt virke kan. på detta sätt göras
snickartorrt på ett à två dygn, beroende på träslag,
dimensioner etc. Björk är lättast att torka, furu och
gran tar 50 °/o och ek 100 % längre tid. Att metoden
verkligen ger en hög kvalité framgår därav, att
Jönköpings snickerifabrik använder densamma för
torkning av allt virke till ekparkett, vilket som bekant
ställer de största fordringar, ävenså därav att Ab.
Tobaksmonopolet, efter grundliga undersökningar,
beslutat införa metoden för torkning av virke till
cigarrlådor.
Kostnaderna för torkning vid sågverksdrift beräknas
uppgå till högst 5 kr pr standard, då kraft och värme
beräknats efter ett stenkolspris av 30 kronor pr ton
— ett pris som dock bör kunna mycket reduceras vid
sågverken. Enligt det Fribergska bolagets kalkyler,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
