Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 INDUSTRI TIDNING EN NORDEN
399
Daniel Tilas’ resa genom
Värmlands brukstrakter år 1751.
(Meddelat av Pehr Johnsson.)
(Slut fr. nr 45.)
Det är ännu ovisst, antingen gångarnas största
fyndighet att hålla sig uppåt höjden, eller neder åt dälden.
Jag tror så snart det senare, som clet förra. Men innan
något sådant kan mecl redighet tänkas på, så är nödigt,
att den lilla specialplanen över Karlsgruvan bliver
fullföljd, på clet man av den gångens fullkomliga blottande
kan få mera ljus om fältets beskaffenhet.
Mycken tillstyrkan att här gripa sig an, gives först
av Persbergets svaga tillstånd, och även malmens höga
uppstegrande därstädes nu i några år, och sedan av
masmästarens goda omdöme om de malmslag, som i
denna höjd vandrat, särdeles de ifrån Fallgruvan och Stora
Dränkan.
Till sådana försöks anställande kan man, som jag
sade, ej vänta, att Storfors torp are skola gripa sig an,
utan lära väl Storfors herrar intressenter få vara
betänkta uppå, att underhjälpa torparna med några
kostnader, åtminstone att hjälpa dem till ren hälls
blottande, och låta dem sedan driva gängorna för brytarelön
eller på vad sätt man finner nyttigast för bruket och
drägligast och mest uppmuntrande för torparna.
Ovanför Nykroppa gård och masugn, som invid
Kroppa kyrka äro belägna, tager ett annat
järnmalmsfält vid, som ligger på ömse sidor, ja ock inunder den
strömmen, som kommer upp ifrån Hornkullshöjden och
Storhults ägor, och kallas Herrhultsströmmen, samt
ligger i den flackländiga belägenhet, som är längs med
strömmen, innan höjderna på ömse sidor taga vid, och
som är högst och störst på östra sidan. Som ock elven
delar detta fältet itu, så vill jag ock för tydligare
begrepp dela in gruvorna i det östra Kroppa och
Herr-hultsfältet samt det västra Kroppafältet.
Östra Kroppa och Herrhultsfältet.
1. Mitt före det andra sidan elven liggande
Hjul-makaretorpet, till vid pass 30 steg ifrån elven, är av
inspektor Ahlgren och flera en jordrymning gjord efter
järnmalm, den de ock fått, men efter masmästarens
berättelse allenast och endast bestående uti några skutor
och lösa järnmalmsstenar.
2. Patrongruvan är upptagen och uppkallad efter
brukspatron Carl Aron Jerlström, nu öde och full med
vatten, förbyggd och timrad i långlig fyrkant, med
en mitt på översatt balk. Belägen omkring 150 steg
ifrån elven och helt nära intill rågången mot Herrhult,
Denna gruva blev för många år sedan upptagen och
åter igen nedlagd, lika som reserv. Emellertid kom
Thure Gyllenspetz och tog mutning därå, varifrån han
likvisst sedan avstod. Storfors intressenter trodde så ej
freden, utan läto strax taga gruvan ren och bearbeta
henne, men som talet nu går fann man emot förmodan,
att det var ingenting att göra, mera än någon malm
skall stå kvar i norra ändan, vårföre den då alldeles
övergavs.
Emellertid stryker malmgången i norr och söder,
och tyckes som om doceringen lär gå emot öster. Där
malm skall ha varit god gångande och väl artad, samt
har stått uti svart flottigt, något tjockt och skivigt
hornberg.
Å Herrhults ägor är 3. Freden, vilken tyckes
mestadels som skulle den ligga på enahanda gång med
Patron-gruvan. Men så tror jag dock att den är på en östligare,
fastän ganska nära liggande jämnsidig malmgång.
Distansen emellan dessa båda gruvor kan vara ett
muskötskott.
Malm gången stryker i norr och söder och docerar
ganska litet emot öster, samt är av ungefär 3 à 4 till 5
alnars mäktighet; ock står i tjockhomiga bergarter,
förandes gången en svart, fin och sotgnistrig litet
skim-mersprungen järnmalm..
Uppå samma gång är gruvan Freden anlagd och till
medio av augusti detta år nedsänkt 10% famnar, samt
är i längden bruten till 7 famnar. Gruvan är nog
vattensjuk, vilket man haft ett lägligt tillfälle att
förekomma i den liär vid den här omkring 230 alnars distans
förbilöpande Herrhultsströmmen medelst hjulhus och
vattenkonsts inrättande och byggnad.
Uppå ett djup av 9% famnar, har malmen förarmat
sig och blivit mera skimmer- och gråbergsblandad,
ehuruväl själva gången står i sin förra mäktighet orubbad
bibehålleri, vilket givit betjänten och gruvarbetarna, i
dessa dagar anledning att hos den ene intressenten,
kapten Thure Gyllenspets anmäla, att malmen i gruvan
gått ut, och att där ingen malm är mera kvar. Men clet
goda folket förstår icke att göra skilnad emellan
förtryckning, uttryckning och oädling eller förarmning.
Gången kan här varken sägas förtryckt eller uttryckt,
och minst det senare, när gången ännu står i sin
vanliga mäktighet och uppifrån dagern bibehållen, men
förarmad är hon, och till den grad, att när tillgång är
i orten på rikare malm, hon som knappast är
smält-värdig. Därav följer dock icke, att malmen kan på
större djup åter bliva förädlad och återvinna sin förra
rikhaltighet, varom man ingenting kan för visso döma,
så länge intet försök är gjort, huruvida gången på
större djup åter kan bliva fyndig eller ej. Emellertid
tyckes denna gruva ej så lätteligen böra övergivas, utan
synes till dess fortsättande böra tagas följande
Plan 1. Gruvbottnen bör, fast ej alldeles på den
längd som gruvan nu är upptagen, utan högst 4 famnar,
avsänkas till 7 å 10 famnars djup. Händer det att
malmen återvinner sin förra godhet, så kan den övriga
gruvbottnen sedermera packevis efterföras, eller ock
om malmen är förarm, så att den ej lönar sig att bära
på ugnen, innan förädlingen åter tager vid, hellre
kvarlämnas och bottnen sedermera inunder utvidgas.
2. Liknar det sig till att bliva en beständig gruva
utav, så är det rådligt att med tvärslager emot öster
och väster söka efter om någon jämnsidig gång står
bredvid Fredens malmgång. vartill mycken liknelse är.
Sådana tvärslager böra då anläggas i södra ändan av
gruvan och ej hårdare forceras än gruvekvarn det kan
tåla. Det högsta vare en famn om året på vardera
tvärslaget. Ett sådant tvärslag behövde i början ej vara mera
än 2 à 21/2 alns bredd och 3 alnars böjd men bör i
form av ort drivas gerade och ackurat fram, vartill jag
fruktar att järnbergsgruvebrytarna ej äro särdeles vana;
men det är ej synnerligen långt till Hällefors nya
kop-parberg, där skickliga arbetare äro.
3. Om dessa arbeten skola drivas är ock nödigt att
något arbeta på gruvekassans bibehållande. Därtill är
gott och lägligt tillfälle i gruvans norra fält, varest man
mecl en hög skulle ifrån nuvarande botten taga sig in
med ort och sedan belägga samma sohla mecl pallar ocli
slråssar hela vägen utåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
