Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
INDUSTRI TIDNING EN NORDEN 402
skulle slopas ocli i stället leciprocitetsgrundsatsen
proklameras. Såsom vi i det följande skola se, blev en del
av dessa frågor, på enskilt initiativ, föremål för
konferensens prövning.
Över Bernförslaget fingo de särskilda staterna
tillfälle att yttra sig, och inkommo såsom resultat härav
ett 80-tal ändringsförslag.
Det var ett digert program, som sålunda förelåg till
behandling av konferensen, då denna den 8 oktober
sammanträdde till en »séance préparatoire».
Sammankomsterna ägde rum i Generalstaternas första
kammares plenisal. Denna likasom övriga åt
konferensen upplåtna lokaler voro helt enkelt storartade. De
voro belägna i det vackra Binnenhof, den plats, varå
Haag grundlades år 1250 av Wilhelm II, greve av
Holland, och varest tidigare hans ätt ägt ett litet
jaktslott. Där uppfördes vid nämnda tid ett palats, av vilket
nu endast en stor gotisk sal, Ridderzaal, återstår. Denna
plats med den gamla slottsdammen bildar ännu i dag
stadens centrum.
Utom de 32 unionsstaterna — vid förra
konferensen var antalet 22 — voro följande icke-unionsstater
representerade vid konferensen: Argentina, Columbia,
Egypten, Guatemala, Hedjaz, Haiti, Liberia,
Luxembourg, Marocko, Panama, Peru, Salvador, San Marino,
Siam, Sydafrikanska unionen och Venezuela. Dessutom
tillstädeskommo ej mindre representanter för
Nationernas förbunds ekonomiska kommitté och prof.
Röthlis-berger för internationella byrån i Bern än även
representanter för internationella handelskammaren.
Delegerade för Sverige voro undertecknad,
hovrättsrådet H. Hjertén och f. d. byrådirektören A. Hasselrot.
Enligt praxis skulle det förberedande sammanträdet
hava öppnats av den förste delegerade för nederländska
regeringen, presidenten dr Alingh Prins. Som
emellertid han blivit kallad till drottningen, vilken vistades
utom huvudstaden, för att avlägga ed såsom nyutnämnd
president för det nederländska patentverket, presiderade
vid sammanträdet andre nederländske delegerade,
förutvarande presidenten för patentverket Bijleveld.
Vid sammanträdet utsågs presidenten Prins till
president vid konferensen och en av de amerikanska
delegerade till vice president.
Det var huvudsakligen två frågor, som blevo
föremål för diskussion vid det förberedande sammanträdet,
men dessa gåvo anledning till långvariga debatter. Den
ena var representanternas för internationella
handelskammaren ställning vid konferensen, den andra, det
till-låtna språket vid konferensen.
Beträffande den förra frågan antogs med alla
avgivna röster — två avhöllo sig från att deltaga i
omröstningen — ett av franska delegationen väckt förslag
av innehåll, att nämnda representanter kunde höras i
kommissionerna men icke hade rätt att deltaga i
diskussionerna eller att väcka kontrapropositioner eller
än dringsförslag.
Beträffande den senare frågan var i förslaget till
reglemente för konferensen stadgat, att franska språket
användes för diskussionerna och konferensens
handlingar. Från amerikanska delegationen framställdes
förslag, att även engelska språket skulle få användas.
Spanska delegationen motsatte sig sistnämnda
förslag. Skulle emellertid detta antagas, yrkades, att även
spanska, italienska och portugisiska språken godtoges.
Tyska delegationen hemställde att, om ett annat språk
än det franska skulle tillåtas i diskussionerna, även det
tyska språket skulle godtagas.
Presidenten avbröt nu förhandlingarna på tolv mi-
nuter för att de delegerade skulle kunna fundera på
de gjorda propositionerna. Då förhandlingarna
åter-upptogos, tillkännagav presidenten, att österrikiska
delegationen anslutit sig till tj^ska förslaget och att
delegationen för Serbokroatoslovenska staten yrkat, att
hänsyn till dess språk skulle tagas, om annat språk än det
franska skulle tillåtas.
Under förhandlingarnas gång vidtogs med det
amerikanska förslaget den ändring, att franska språket
uttryckligen sades vara konferensens officiella språk men
att varje delegerad hade rätt att tala på ett annat språk,
vare sig på konferensens eller på kommissionemas
sammanträden. Från amerikansk sida framhölls, att frågan
vore av utomordentlig betydelse för den amerikanska
delegationen; och vice presidenten tillstod öppet, att
han med svårighet förstode franska och absolut icke
vore i stånd att uttrycka sig på detta språk.
Resultatet av företagna omröstningar blev
huvudsakligen, att det skulle vara tillåtet att vid
kommissionernas och subkommissionernas sammanträden men
icke vid plenarsammankomsterna använda annat språk
än franska, under förutsättning att vederbörande
till-handahölle en tolk för översättning.
Konferensens högtidliga öppnande ägde rum den .9
oktober av handelsministern och i närvaro av
medlemmar av diplomatiska kåren i den gotiska,
kyrkolik-nande hallbyggnad, som ligger mitt på Binnenhofs
gård och som innesluter förutnämnda »Ridderzaal».
Det förberedande arbetet uppdrogs åt sex
kommissioner, vilka erhöllo till behandling, en var sin
bestämda del av programmet. Dessutom tillsattes en
redaktionskommission, till vilken esomoftast hänskötos
tvistiga frågor, som ingalunda kunde sägas vara
uteslutande av redaktionell art.
Kommissionernas sammanträden, vilka i regel
dagligen voro två, det ena kl. V2 10—1, det andra kl.
3—6, avhöllos samtliga i första kammarens plenisal.
Därigenom omöjliggjordes det samtidiga
sammanträdandet av två eller flera kommissioner, vilket givetvis
vållade tidsutdräkt. Men då å andra sidan nämnda
anordning möjliggjorde för samtliga delegerade och icke
blott dem, som antecknat sig såsom ledamöter i den
ena eller andra kommissionen, att närvara vid alla de
sammanträden, som för vederbörande kunde vara av
intresse, och denna möjlighet i stor utsträckning
utnyttjades, blevo frågorna så grundligt debatterade i
kommissionerna, att deras avgörande vid
plenisam-mankomsten kunde gå skäligen lätt för sig.
Jag övergår nu till de särskilda artiklarna i
konventionen.
Art. 1.
Denna artikel har fått ett fylligare utseende. Från
n. v. art. 2 äro här intagna de olika grenarna av
industriellt rättsskydd. För ursprungsbeteckningar har
två olika uttryck kommit till användande: »indications
de provenance» och »appellations d’origine». England
hade föreslagit att utbyta det förra uttrycket mot det
senare såsom motsvarande en mera trogen definition på
de rättigheter, man ville skjTdda, och såsom lättare att
exakt översätta på engelska. Konferensen ville icke
släppa det gamla uttrycket, men då båda uttrycken
ofta användes omväxlande, intogs det föreslagna nya
såsom en variant. Någon ändring i sak torde icke
vara-åsyftad; att finna olika översättningar på svenska av
de båda uttrycken kan bereda en viss svårighet.
Vidare förekommer i art. 1 den nu i slutprotokollet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
