Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITIDNINGEN NOR DE N
403
En fotografisk typsättmaskin.
Fig. 1. Tangentbordet. Fig. 2. Den fotografiska sättmaskinen i användning. Fig. 3. Detaljer å tangentbordet
(typfilmen, kameran etc).
En ny apparat för sättning av text med tillhjälp av
fotografi har konstruerats av ett par engelsmän, E. K.
Hunter och J. R. C. August. Den på en film sålunda
erhållna texten användes sedan för framställning på
fotografisk väg av själva tryckytan, t. ex. en kliché.
Den ene av de båda uppfinnarna är elektrisk
ingenjör, den andre fotograf.
Apparaten är lätt att sköta
för en sättare eller
maskinskrivare. Den viktigaste delen
i densamma är en med de olika
typerna försedd film, från
vilken den bokstav eller siffra,
som skall sättas, utväljes
genom nedtryckning av en tan-
liävstänger; så väl försedd är apparaten med stilar, att
typfilmen innehåller icke mindre än 3 600 typer.
Typstorleken bestämmes genom injustering av
kamerans lins. Då typfilmen är försedd med 90
stilsorter och 90 storlekar kunna inställas, blir antalet
olika inställningar av apparaten 243 000.
Sedan arbetet är färdigt på sättmaskinen, kan det
användas för tryckning medelst
kliché, genom fotolitografi
eller genom offsettryck. Särskilt
för offsettryck torde maskinen
lämpa sig.
Den, som är närmare
intresserad av hur den tämligen
invecklade apparaten är kon-
gent. Den inställda bokstaven projicieras på den
ljuskänsliga yta, som skall upptaga texten, och blir här
avfotograferad. Typfilmen har genomskinliga bokstäver
på svart botten, vilka äro ordnade i rader utefter
filmens hela längd, 9 meter. Den löper över ett par rullar,
som äro lagrade i ett stöd som höjer och sänker sig för
de olika raderna och härigenom sa.mt genom rullarnas
vridning inställes önskad bokstav.
Tangentbordet, som liknar det på en skrivmaskin,
är jämförelsevis litet — 1,2X0,6 m —, men dess
kapacitet är 2 700 olika typer. Det har sex rader av
tangenter. Urvalet av typ sker med icke mindre än 30
struerad, hänvisas till patentlitteraturen; ej mindre än
sjuttio engelska och andra patent hava uttagits,
däribland engelska patenten nr 200 532, 210 362, 222 940
och 223 950 mfl.
Av dessa patent att döma är det meningen att
utbilda maskinen på så sätt, att nedskriften på den
ljuskänsliga ytan icke verkställes direkt genom
tangentnedslag såsom på en skrivmaskin, utan med tillhjälp
av perforerade remsor. Härigenom blir korrigering av
felaktiga tangentnedslag möjlig innan den definitiva
sättningen sker.
Våra bilder ■— ur The International Patents Journal
— visa maskinen från olika sidor. Hgt.
intagna definitionen på »industriell äganderätt»; och
har man därvid, i enlighet med Bernförslaget, återgått
till den avfattning, stadgandet hade före konferensen i
Washington. Det utsäges alltså, att industriell
äganderätt avser icke blott industri och handel i egentlig
mening utan även lantbruksindustrien och den
ex-traktiva industrien. Bland exemplen på
lantbruksprodukter har, på hemställan av Cuba, upptagits
tobaksblad.
Slutligen har från slutprotokollet »Till art. 2» i denna
artikel intagits de olika slagen av patent, som avses i
konventionen, därvid bland exemplen även upptagits
tilläggspatent. Däremot hava de i Washington införda
slutorden »och vare sig de avse förfaringssätt eller
produkter» strukits. Spanien hade föreslagit detta därför
att man till äventyrs kunde tolka detta stadgande så,
att de länder, som icke medgåve patent å produkter,
vore skyldiga att införa ett sådant medgivande i sin
lagstiftning.
Art. 2.
Denna artikel, som innehåller den för unionen
fundamentala principen om unionsmedborgares likställande
i fråga om rättigheter å det industriella rättsskyddets
område med vederbörande lands egna medborgare, den
s. k. nationalitetsprincipen, är i sak bibehållen
oförändrad. I artikeln har införts ett utti^ckligt förbehåll
om unionsmedborgarnes rätt att, utöver de förmåner,
som härflyta ur nämnda princip, tillgodonjuta de
särskilda, i konventionen dem tillförsäkrade rättigheter.
Man har därvid exempelvis tänkt på prioritetsrätten,
de i olika land sökta patentens oberoende av varandra,
skydd »telle quelle» i vissa fall för varumärken.
Emellertid uppstod vid behandlingen av denna
artikel en av de mera hetsiga debatterna vid konferensen.
Från Amerika hade förslag väckts att till artikeln foga
följande stadgande: »Varje stat förbehåller sig rätt att
förelägga annan stats medborgare vissa eller alla de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
