Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 INDUSTRI TIDNING EN NORDEN
107
deles tidsödande om de finaste numren av
smärgelpap-per förorsaka repor, då dylika försvåra den slutliga
poleringen. Kvaliteten hos smärgelpapper kan
emellertid, enligt vad det vid institutet fastställts, i hög grad
förbättras genom att smärgelpapperets yta pressas mot
en stålskiva, över vilken parallella tunna ståltrådar
spänts. Härigenom nedtryckas uppstående korn och
beredes plats för uppkommet slipstoft, lösryckta korn osv.
För studiet av dylik polerad yta betjänar man sig i
regeln av etsning, som i regel angriper olika delar av
preparatets yta på olika sätt. I en del fall ger
emellertid dylik etsning föga karakteristiska resultat,
nämligen när beståndsdelarna äro varandra snarlika såsom
t. ex. i nickeljärnlegeringarna. I dylika fall kan det
vara av stor fördel att hava tillgång till en ny
etsningsmetod, som framkommit vid institutet. Ytan förses
härvid med ett tunnt lager av gelatin. I denna kvarstanna
de produkter, som uppkomma vid etsningen och kunna
där göras till föremål för mikrokemisk behandling,
varigenom karakteristiska färgnyanser osv kunna
åstadkommas. Metoden torde kunna äga mycket mångsidig
användning, då en rad av mikrokemiska reagens kunna
komma till användning.
Vid mikroskoparbete vid högre förstoring har man
alltid haft att kämpa med svårigheten att erhålla skarpa
mikrofotografier, i det att yttre skakningar i hög grad
förhindra god skärpa. Vid institutets arbeten visade
.sig i själva verket skakningarna från trafiken å
Drottninggatan så kraftiga, att några goda fotografier vid
hög förstoring icke kunde ernås. Detta blev orsaken till
att upptaga problemet om rationell uppställning av
mikroskopet. Ansträngningarna därvid kröntes av
framgång, så att man numera kan uppställa ett mikroskop
på sådant sätt, att det åtminstone är fullt oberoende
av de skakningar, som förekomma från en trafikerad
gata och i själva verket torde uppställningen även
kunna göras säker mot de skakningar, som t. ex.
förekomma vid ett järnverk. Det väsentliga, som man icke
förut haft klart för sig, är att mikroskopet bör
understödjas i det plan där det skakkänsliga objektivet
finnes, och att tyngdpunkten hos mikroskopsystemet också
bör sammanfalla därmed.
Ett annat väsentligt framsteg rörande mikroskopets
användning utgör konstruktionen av en mikroskopisk
bländare, eller »epifragma», som även blivit
konstruerad och som ger en god reliefverkan åt bilden. Tack
vare kombinationen av den rationella, skakfria
uppställningen och denna bländare har en bildskärpa vunnits,
som ligger icke oväsentligt över vad som förut
erhållits. Denna ökade skärpa har t. ex. medgivit direkt
iakttagelse av vissa ytterligt små mikroskopiska hålrum
i kolstål, vilka hittills helt och hållet undandragit sig
vår iakttagelse.
Bland laboratoriehjälpmedel är ju galvanometern ett
bland de viktigaste. Å denna hava tvänne förbättringar
sett dagen å institutet. Dels ett magnetiskt
skyddspansar, vilket icke liksom tidigare består av ett eller ett
fåtal homogena skyddsringar, utan som består av tunt,
i spiral lindat järnbleck med ett om.agnetiskt
isoleringslager emellan. Dess skyddsverkan gent emot de
störningar, som förorsakas av busstrafik, spårvagnar osv
har visat sig väsentligt förbättrad. I samma
riktning-att möjliggöra en av magnetiska störningar mera
oberoende, känslig galvanometer verkar en annan
nykonstruktion, en s. k. bifilarupphängning i finaste
kvarts-tråd, vilken medger att på önskat sätt variera den
riktkraft, som utövas av en qvartstrådsupphängning, något
som man förut icke kunnat.
Ett viktigt allmänt laboratoriehjälpmedel är
anordningen för automatisk rengöring av kvicksilver genom
destillation. Dylik, väsentligt förbättrad anordning har
å institutet utförts. Sålunda har man kunnat göra sig
fullt oberoende av variationer i barometertryck, vilket
eljest kan medföra olägenheter vid destillationen.
Med avseende på elektriska ugnar äro en del gjorda
framsteg att anföra, såsom en s. k. gniststräcka av ny
konstruktion, att användas vid alstring av högfrekventa
induktionsströmmar.
Bland de förnämsta hjälpmedel, som metallografien
äger för att karakterisera olika material är
upptagandet av avkylningskurvor, resp. upphettningskurvor,
varför vikten av att kunna erhålla skarpa och
bevis-kraftiga resultat är avsevärd. I detta hänseende har
efter ingående studier vissa ej oväsentliga förbättringar
erhållits.
De moderna röntgenkamerorna, som användas för
metallundersökningar, hava visserligen givit ytterst
värdefulla resultat, men den därmed erhållna skärpan har
dock lämnat mycket övrigt att önska. Vid de
röntgenografiska arbeten, som utförts vid institutet, har i detta
hänseende väsentliga framsteg gjorts, såsom nedan skall
angivas.
4. Vetenskapliga resultat.
De röntgenografiska metoderna ha visat sig vara ett
värdefullt komplement till förut inom metallografien
tillämpade mikrografiska och termiskt-analytiska
un-dersökningssätt. Röntgenmetoderna medgiva nämligen
en säkrare identifiering av legeringarnas faser än förut
använda undersökningsmedel, och med deras tillhjälp
kan också en inblick vinnas i fasernas kemiska
konstitution. Ett omfattande arbete har därför, såsom redan
nämnts, vid institutet nedlagts på förbättring och
skärpning av detta nya undersökningssätt, vilket lett till
konstruktion av nya röntgenrör och röntgenkameror.
Bl. a. har en kamera konstruerats för undersökning
av metalltrådars kristallstruktur vid olika temperatur,
nxed vars tillhjälp de olika järnmodifikationernas
kristallbyggnad fastställts. Det har därvid visat sig, att
a-, ß- och d-järn kristallisera rymdcentrerat kubiskt,
under det att /-järnet har ytcentrerat kubisk struktur.
(Forts.)
Teknisk översikt.
Vid planhyvlar för järn och andra arbetsstycken av
metall är en avsevärd olägenhet, att vid bordets och
arbetsstyckets tillbakarörelse
skärstålet släpar — dels uppkommer å detta en viss
slitning, att ej säga deformering, dels vållas en ganska
betydande skadlig belastning och friktionsförlust i
maskineriet. En amerikansk uppfinnare har häremot
konstruerat en anordning, bestående av en över
hy-veln anbringad galge, uppbärande en axel med en å
denna fäst arm, från vars ände nedhänger en wire, som
krokas på arbetsstålhållaren. Från änden av axeln
utgår en annan arm, som medelst en smal stålstång står
i ledbar förbindelse med hyvelrörelsens
omkastningsmekanism. När ett skär löpt ut och bordets tillika med
arbetsstyckets rörelse omkastas, vrides galgens axel
något så att den förstnämnda armen med wire’n håller
skärstålet lyftat under arbetsstyckets återgångsrörelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
