Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
INDüSTRITI DNINGEN NORDEN
25 x 12,5 x 6 cm. Dessa mått böra minskas så, att i
standardmåttet ingår även fogen. Stenens längd bör
sålunda icke vara 25 cm, utan 25 cm minus fogens
bredd, exempelvis 23,5 cm, osv. Ett av
standardiseringens huvudändamål är emellertid att övergå till
större byggnadskroppar, enär därigenom arbetet på
platsen i hög grad kan nedbringas. Vi ha numera
åtskilliga utmärkta byggnadsmaterial att välja på, vilka
lämpa sig förträffligt för sådana större enheter.
Exempelvis kunna nämnas: gasbetong, pimpstensbetong,
Strehlenerts plattor, hålsten av olika slag,
kiselgur-plattor m. m. Lämpligaste standardmått för dessa
torde vara 50 cm minus fog i längd och 25 cm minus
fog i höjd. Men i vissa fall kan det t. o. m. vara
fördelaktigt att använda större enheter, t. ex. 100 cm x
50 cm. Fogens tjocklek beror på formens noggrannhet
och bindemedel. Med maskinhyvlade, exakta kanter
och tunnflytande mindemedel, kan fogen nedbringas
till ett par millimeter. Men under alla förhållanden
måste fogen inräknas, ty annars är varje systematisk
standardisering av byggnaden omöjlig.
Väggens tjocklek kan i mindre hus växla från 125
till 250 eller högst 375 mm. Lämpligast synes 250
för yttre väggar och 250 eller 125 för inre. Man bör
ovillkorligen sträva efter att fabriksmässigt framställa
byggnadsplattor som icke behöva putsas. Putsningen
är tidsödande, dyrbar och fördröjer i hög grad
inflyttningen. För utsidan fordras en av vatten
ogenomtränglig, stark yta (t. ex. maskinmässigt slipad betong), för
insidan en slätt gjuten eller maskinhyvlad yta. Då
fordringarna på inre och yttre ytor äro olika, torde det
oftast visa sig fördelaktigt att sammansätta
ytterväggen av två plattor med olika material. Dessa plattor,
som kunna vara rätt tunna (t. ex. 5 cm), sammansättas
bäst före uppsättningen medelst järn eller mellanlägg
på kant till enheter av 25 cm tjocklek. Genom
ingjut-ning av betongpelare kan konstruktionen ges större
fasthet.
En annan metod är att först uppföra huset med
bärande väggar och därefter inkläda det med mycket
tunna plattor, ex. av asbestcement, compo-board,
elfenbenspapp, triplex, helst med underlag av
isoleringsmatta, t. ex. Arkö.
I varje fall blir slutprodukten en vägg med
indelning i standardmått. Fönster- och dörrkarmar måste
passa i därför avsedda öppningar. Även de måste
sålunda standardiseras efter angiven metod. Sett ur
denna synpunkt äro ovannämnda kommittés standardmått
för fönster- och dörrkarmar icke användbara. Man
möter här en hel del mycket ojämna siffror som
säkerligen icke låta inpassa sig i något som helst system
för byggnader med standardiserade byggnadsmaterial.
Exempelvis finnas som yttre karmmått för fönster
angivna bl. a. 1 006 x 1 928, 1 439 x 670, 1 529 x 1 300,
1 086 x 2 078, 1 559 x 2 078, 1 649 x 720, allt i
millimeter. Yttre måtten på dörrkarmarna visa jämnare tal,
i allmänhet produkter av 10 cm, dock förekomma för
höjdmått sådana tal som 2,45 och 2,58.
Kommissionen har tydligen aldrig tänkt på
möjligheten att konstruera byggnader med genomgående
standardmått. Eftertanken bör dock säga, att endast
på denna väg den eftersträvade maskinmässiga
framställningen av allt slags byggnadsmaterial och
uppsättning med minsta arbete och tidsspillan kunna
ernås. Det synes ej möta några särskilda svårigheter att
finna lämpliga normer för yttre karmmått enligt
ovannämnda meterindelning. Exempelvis för fönster: höjd
100, 125, 150. 175, 200. bredd 75, 125, 175, 200, och
för dörrar: höjd 200, 225, 250, bredd 75, 100, 125.
(Ytterligare kunna erhållas specialdimensioner genom
tudelning av 25 cm.) Det inses omedelbart att
standardisering efter dessa normer skulle i hög grad
underlätta konstruerandet av byggnader med helstenar 50x25
och halvstenar 25 x 25 (minus fog).
Av synnerlig praktisk betydelse är standardisering
av rummens konstruktiva bredd. Varje system att gjuta
betongbottnar på flyttbara formar blir i hög grad
beroende av sådan standard. Man kan icke
åstadkomma • en billig betongbotten med den vanliga metoden
att uppföra en provisorisk träkonstruktion som
underlag och ingjuta hålkroppar, för att sedan putsa
inner-taget. Bort med träställningen, bort med hålkropparna,
framför allt bort med putsen! Den riktiga metoden är
att provisoriskt upplägga järnbalkar som stöd för
formar, som efter betonggjutningen borttagas, varefter
innertaket bildas av fastskruvade plattor. Likaså bör
golvet bildas av stora, exempelvis med ekparkett
belagda plattor, som läggas direkt på betongen. Ett
sådant system förutsätter ovillkorligen standardisering
efter ganska stora enheter. För rumsbredd i vanliga
boningshus borde det räcka med tre standardmått: 400,
450 och 500. Mindre rum åstadkommas med icke
bärande cloison-väggar. Rummens längd kunna divergera
med vilka mått som helst, dividerbara med 50 cm.
Arkitekten skall finna att systemet erbjuder alla
önskvärda möjligheter för differentiering av
utrymmen. Cloison-väggarna kunna givetvis anbringas hur
som helst sedan huset med alla bärande väggar, bottnar,
golv och innertak är färdigkonstruerat. Systemet rent
av inbjuder till fabriksmässig framställning av helt
färdiga vägg-, tak- och golvplattor av stora mått.
Uppsättningen sker sedan hastigt och billigt. Med
moderna snabbindande cementmaterial blir ingjuten
betong bärande redan andra dagen och formarna kunna
omedelbart flyttas. Dörr- och fönsterkarmar insättas
fullt färdigmålade med dörrar och fönster beslagna och
justerade. Arbetet på platsen reduceras till ett
minimum.
Hjalmar Cassel.
Wembley-utställningens bokslut. Revisorerna för
»The British Empire Exhibition» hava uti sin i slutet
av 1925 avgivna berättelse kommit till det resultat, att
utställningsräkenskaperna visa en förlust på ca
1 581 000 p. st., därvid medräknats alla realiserbara
tillgångar. Kostnaderna i sin helhet för utställningen,
oberäknat administration och anläggningarnas underhåll,
uppgingo till 2 739 000 p. st. Inkomsterna utgjorde
2 814 000 p. st., varå skatten belöper sig till 225 000
p. st. Löner och underhåll utgjorde 1 657 000 p. st.
Ga-rantifonden är 1 100 000 p. st. från staten och 1 108 000
p. st. från andra håll.
Så att göteborgarna må låta trösta sig.
Flygutbildningen otillräcklig.
Chefen för marinens flygväsende framhåller i sin
vid årsskiftet avgivna årsrapport, att utbildningen av
personalen icke i allo givit ett lika tillfredsställande
resultat som förut.
Den milda väderleken under föregående
vinterflyg-skola vid Hägernäs, varigenom endast under några få
dagar isen var tillräckligt kraftig för att medge flyg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
