- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofjärde årgången, 1926 /
37

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRITID NIN G E N NORDEN

37

övningarnas bedrivande, orsakade ett betydande avbräck
särskilt i förareelevernas utbildning.

Årets utbildning av värnpliktige förare liar bestyrkt
=de föregående årens erfarenhet att, ehuru en del
värnpliktiga visa goda anlag och kunna utbildas till
fullgoda förare, den nödvändiga kassationsprocenten är be-

tydligt stor, vanligen uppgående till 60—80 proc. av
de till flygutbildning uttagna..

I rapporten framhålles vidare, att den knappa
tillgången på flygmateriel under utbildningsåret varit
ännu mer framträdande än förut.

Marin flygchefen påvisar slutligen svårigheterna med
rekryteringen av flygspanare bland flottans officerare.

Ekonomiska läget under 4:de kvartalet 1925.

Ur Skandinaviska Kredit ab:s senast utkomna
kvartalsskrift (nr 1, 1926) meddela vi följande utdrag,
avseende det allmänna ekonomiska läget i vårt land vid
slutet av föregående år.

För första gången sedan sommaren 1924 ha under
def senast gångna kvartalet kunnat förmärkas tecken
till en allmän stegring av handelsomsättningen inom
landet. —

Lantbrukets gynnsammare läge har medfört
förbättrade avsättningsmöjligheter för andra näringar.
Därom vittna bl. a. de ökade beställningarna hos den
elektriska industrin samt
lantbruksmaskintillverkningen liksom även den i allmänhet ökade produktionen
inom de mera uteslutande på hemmamarknaden
arbetande tillverkarna av allmänna förbrukningsartiklar.

Av dessa industrigrenar ha beklädnadsbranscherna
därjämte gynnats av denna vinters tidigt inträffade
kyla. Yllevaror i allmänhet, sportplagg av textilier
samt vinterskodon och galoscher synas ha haft god
avsättning, och även den speciella julhandeln med
beklädnadsvaror har varit rätt tillfredsställande. Allmänt
klagas dock bland köpmännen över att
kronoskatte-uppbördens förläggning till december månad vållat
starkt avbräck i julhandeln.

Efter att under året ha genomfört rätt betydande
driftsinskränkningar, särskilt inom linne-, jute- och
trikåbranscherna, hade textilindustrin under senaste
kvartalet kunnat införa nära nog full drift. I början
av juni 1925 hade endast 57 % av textilarbetarna 48
timmars arbetsvecka. I början av september hade denna
siffra höjts till 68 och i början av december till 92 %.
I medeltal var arbetstiden per vecka och arbetare vid
sistnämnda tidpunkt 47,8 timmar, och arbetarstyrkan
beräknades i regel endast obetydligt understiga den
för full drift normala.

Liknande har förhållandet varit även inom läder- och
skoindustrierna. Under fjolåret uppgick
skotillverkningen till 97 % av produktionen år 1924 efter
par-antal räknat. Under första halvåret var minskningen
15 %. I fråga om bottenläder synes tillverkningen år
1925 likaså vara något mindre än närmast föregående
år. Även härvidlag hade produktionen dock ökats under
det senare halvåret eller med 10 à 15 % i jämförelse
med första halvåret.

Inom järn- och stålbranschen märkes främst
Grängesbergsbolagets gynnsamma exportresultat, i det att
bolagets malmskeppningar föregående år uppgingo till
7,6 milj. ton mot 5,9 milj. ton år 1924 och 5,1 milj.
ton år 1913. Järnhanteringens läge är däremot
fortfarande synnerligen otillfredsställande med små
avsättningsmöjligheter i utlandet för kvalitetsstål och
fos-forrent tackjärn samt med stark konkurrens på
hemmamarknaden med av valuta- och arbetslöneförhållanden
gynnad utländsk industri.

För maskinindustrin har utvecklingen varit
gynnsammare huvudsakligen till följd av ett gynnsammare
läge på exportmarknaderna. De stora exporterande
separator- och kullagerindustrierna arbeta för fullt och
b a under fjolåret ökat exporten med nära 50 %. I det
närmaste lika stor, eller inemot 40 %, har ökningen
varit i fråga om utförseln av förbrännings- och
explo-sionsmotorer, varjämte den elektriska industrin vid
sidan av något stegrad avsättning på den inhemska
marknaden även kunnat öka sin export med ca 20 %.
Även telefonindustrin har vunnit vackra framgångar
för sin utländska organisation, och det svenska
moderbolaget, L. M. Ericsson, har under det gångna året
nära nog fördubblat sin orderstock, från 10,9 till 20,9
milj. kr. Skeppsvarven ha också under fjolåret varit
bättre sysselsatta än de närmast föregående åren, icke
minst för byggandet av motorfartyg för utländska
beställare. Även för verktygs- och
lantbruksmaskinindustrierna har fjolåret medfört en märkbar förbättring
såväl på hemmamarknaden som vid tillverkning för
export.

Bortser man från de lokomotivleveranser, som 1924
gjordes till Ryssland, medan dylika under 1925
bortfallit, har maskinindustrin under de första 11
månaderna 1925 i jämförelse med samma period året förut
ökat sin export från 83 till 105 milj. kr. eller med mer
än 25 %. Men även för de på hemmamarknaden
arbetande verkstäderna har en viss förbättring av läget
givit sig tillkänna.

Pappersindustrin har en tillfredsställande
orderstock, under det att de olika grenarna av
pappersmasse-industrin redan vid årsskiftet sålt mellan 60 och 85 %
av den för år 1926 beräknade tillverkningen. Sågverken
ha däremot haft ett oförändrat dåligt marknadsläge
och endast till förlustbringande priser kunnat plaeera
sin tillverkning. Och redan vid mitten av året
bekantgjordes, att produktionsinskränkningar voro påtänkta
till vintern.

Av tillgängliga data är svårt att bedöma, huruvida
industrins produktionsvolym ökats under föregående
år. Det torde dock vara otvivelaktigt, att densamma är
något större än före kriget. Likaså är det tydligt, att
särskilt under årets senare del en viss förbättring
inträtt för den egentliga fabriksindustrin, varom också
stegrade importsiffror för råvaror och stenkol bära
vittne. Med undantag för järnhanteringen och
trävaruindustrin, för vilka dock under de senaste månaderna
ingen försämring av läget kan sägas ha inträtt, synes
sålunda industrins konjunkturläge i allmänhet ha
ljusnat något. På fondbörsen har denna
konjunkturförbättring redan i förväg diskonterats genom en stark
kursstegring å aktier i framför allt de exporterande
verkstadsföretagen, Grängesbergs- och Tändsticksbolagen
samt flera trämasseproducerande bolag.

Under inflytande dels av den ökade exporten, dels

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free