Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
INDüSTRITI DNINGEN NORDEN
Fig. 2. Aktiebolaget Nissaströms träsliperroch pappfabrik vid Nissaström, Johansfors i Halland.
Från mitten av 1890-talet inträdde för massaindustrin
i Sverige en kraftig blomstringsperiod. Denna torde i
viss mån ha orsakats av den då rådande allmänna
högkonjunkturen; den verkliga och djupast liggande
orsaken till massaindustrins uppblomstring får dock sökas
i den starkt ökade läskunnigheten och läsbehovet i de
stora kulturländerna ävensom i tidningsteknikens i
jämnbredd härmed skeende snabba framsteg. Särskilt
i de anglosachsiska länderna ökades konsumtionen av
tidnings- och tryckpapper oerhört. Med
rotationspres-sarnas hjälp tillverkades enorma tidningsupplagor, och
de breda befolkningslagrens ökade behov av
nöjesläsning tillgodosågs genom ett ständigt stegrat antal av
tidskrifter och veckotidningar, vilkas stora format och
upplagor slukade betydande kvantiteter papper. En
följd härav blev återigen en starkt stegrad konsumtion
av massa, vilken fram mot sekelskiftet ledde till ett
kraftigt uppsving för den svenska massaindustrin, som
därunder utvecklades till allt större teknisk fullkom-
ning. Sulfatmetoden började därvid allt mer
specialiseras för användning av sågverksavfall och sämre virke,
medan sulfitindustrin alltjämt förblev bunden vid det
bättre granvirket. De båda olika metoderna komplettera
varandra sålunda numera beträffande
råvaruanskaff-ningen, ett förhållande som varit av utomordentligt
stor betydelse för skogsvården.
På 1870-talet voro pappersmasseindustrierna
lokaliserade till två centra i södra Sverige, nämligen
Älvsborgs och Jönköpings län. Under 1880-talet intog
Värmland den ledande platsen och bevarade denna ett
tiotal år framåt. I samma mån som tillgången på
råvaran i de södra och mellersta landsdelarna började
bliva knapp, men samtidigt flottledstekniken i de
norrländska vattendragen höjdes och flottningskostnaderna
avsevärt sjönko, så att även småvirke kunde med
framgång flottas, så inträdde en påtaglig förskjutning
norrut inom denna industri. Den ledande ställningen
övertogs först av Gävleborgs län och därefter, år 1906, av
Fig. 3. Aktiebolaget Mölnbacka-Trysils sulfatcellulosafabrik och pappersbruk i Deje, Värmland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
