Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 14 STOCKHOLM DEN 7 APRIL 1926
Innehåll. Ind. Norden: Iakttagande av snabba rörelser. En enkel apparat. Av ing. 0. Kahr. — Utfällning av kautschuk på
galvanisk väg. Av Wt. — Provisorisk uppdämning av vatten. Av Chr. S. — Flygningsmöjligheterna i de högre luftlagren. Av Oe. —
Ångtekniska rön och råd. — Teknikens varningar. — Litteratur. — Föreningsmeddelanden. — Nya industriella företag. — Marknaden
för kemikalier m. m. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Kungörelser av patent. — Eftertryck
■utan angivande av källan förbjudes. — Bed. påtager sig ej någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s
uttalanden.
Iakttagande av snabba rörelser.
En enkel apparat för detta ändamål.
Av ingenjör Oskar Kahr.
I nr 12 av Industritidningen Norden förekom under
ovanstående rubrik en intressant uppsats av märket
Sd, i vilken påvisas möjligbeten av att med blotta ögat
iakttaga mycket hastiga periodiska rörelser. Att hava
en anordning, genom vilken mycket hastiga rörelser
kunna med blotta ögat iakttagas och analyseras, är
givetvis inom vissa industrier, och icke minst inom
maskintekniken, mången gång av ovärderlig nytta. Jag
kan blott icke fatta, varför man, enligt uppsatsen
ifråga, skall göra anordningen så omständlig och
samtidigt så begränsat användbar. Vid fullt dagsljus eller
vid i övrigt en kraftig yttre belysning torde effekten
av den beskrivna anordningen bliva helt negativ,
emedan någon störande yttre belysning icke kan få
förekomma viel sidan av den omnämnda neon-lampans ljus.
Man måste alltså förutsätta, att analyseringen
medelst den stroboskopiska anordningen av en i hastig
rörelse varande maskindel måste försiggå i fullständigt
mörker.
Det ligger då givetvis närmare till hands att hava
det observerade föremålet ständigt belyst (vid dagsljus
erfordras således ingen som helst extra belysning) och
i stället periodiskt skymma föremålet för ögat.
Den enklaste — och billigaste — anordningen härför
är det i leksakmarknaden, så långt jag kan minnas
tillbaka, förekommande kinetoskopet. Detta
utgöres i sin enklaste form av en rund, svärtad skiva av
papp, lagrad kring en horisontal axeltapp, som i
fortsättningen är omböjd nedåt till ett vertikalt handtag,
varigenom apparaten kan bekvämt hållas i handen.
Vid skivans yttre del. nära omkretsen, äro på lika
avstånd från varandra ett antal’ radiella springor
upptagna. På den innanför springorna varande delen
placeras (det gäller fortfarande leksaken) en bildskiva,
dvs en skiva försedd, periferielt, med en serie
kinema-tografbilder, exempelvis en volterande clown eller
liknande. Då skivan bringas att rotera framför en spegel,
och man i denna genom springorna betraktar
bild-skivan, så förefalla samtliga bilder att samtidigt röra
sig i överensstämmelse med deras avsedda rörelser.
Alla clownerna utföra sina volter lika regelrätt, ehuru,
då den översta bilden står på huvudet, den understa står
på fötterna och omvänt.
En dylik, med radiella springor försedd skiva
(givetvis utan bildskiva) är, enligt min erfarenhet, en
fullt effektiv anordning för en okulär analysering av
hastiga rörelser. Denna enkla anordning har även det
stora företrädet framför den stroboskopiska, att
intensiteten av föremålets belysning kan utökas, så att säga,
obegränsat, vilket icke är möjligt med en neon-lampa.
Vid ett noggrant studium av rörelserna hos
exempelvis en ventilspindel till en förbränningsmotor
fordras att kunna begränsa observationstiden till att
motsvara en vevaxelvinkel av högst 5°. Dvs att varje
belysningsperiod icke får upptaga längre tid än som
åtgår för vevaxeln att vrida sig 5°. För var gång den
observerade maskindelen återkommer till det för
ögonblicket varande observationsläget, skall den alltså på ett
eller annat sätt göras synlig för ögat endast under
nämnda tid.
Under mellantiden måste den vara osynlig för ögat.
Härigenom blir den för ögat verksamma belysningen
försvagad i förhållande till belysningsperiodens längd
jämförd med maskindelens periodstid. Vid exempelvis
en 4-taktsmotor motsvarar insugningsventilens
periodstid 2 axelvarv eller 720° axelgrader, varemot
belysningstiden endast får motsvara 5° dylika grader. Den
för ögat verksamma belysningsintensiteten blir alltså
endast 1/144 eller ca sju tusendelar av den totala
intensiteten. För en sju-tusendel av en neon-lampas
lyskraft torde knappast finnas någon användning vid det
nu anförda fallet. Man inser härav, att vid en dylik
observation kan belysningen aldrig bliva för kraftig.
Det anfördes även att metoden nu kommit till
användning inom maskintekniken. Det är emellertid ingen
nyhet inom industrin att okulärt analysera hastiga
rörelser, emedan dylika analyseringar förekommo
redan före år 1900 vid exempelvis Ab. Telefonfabriken
på Kungsholmen i Stockholm. På dess avdelning för
isolering av koppartråd försågs nämligen vid nämnda
tid varje silkesspinnerska med ett kinetoskop (givetvis
utan bildskivor) sedan undertecknad påvisat
användbarheten av desamma. Det gällde nämligen, att på den
för silkesisolering avsedda finaste koppartråden, vars
diameter varierade mellan 0,10 och 0,16 mm,
åstadkomma ett skikt av omspunnet silke, icke överstigande
0,015 mm i tjocklek. Matnings- och
omspinningshastig-heten anpassades följaktligen härefter. Det inträffade
emellertid därvid, att silket fläckvis icke täckte
koppartråden. Jag sökte, ehuru förgäves, att på olika sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
