Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
INDUSTRITID NIN G E N NORDEN 106
omändra själva omspinningsanordningen för att
möjligen förekomma denna olägenhet. De omspinnande
spindlarna roterade med en hastighet av 600 till 800
varv pr min., varför man endast gissningsvis kunde
göra sina antaganden.
Jag kom slutligen att erinra mig den ovannämnda
leksaken och lät omedelbart utföra en dylik av blyplåt
och försedd med kullager för att minska
hastighetsvariationerna sedan skivan kommit igång. Avståndet
mellan springorna bestämdes så, att varje springa, som
passerade synlinjen, motsvarade ett varv hos spindeln
då skivan gjorde ca 100 varv pr min. Vid en hastighet
av 600 v/min. hos spindeln, erhölls alltså 6 springor.
Vid användningen av denna apparat sattes skivan i
rotation med handen, under det man genom springorna
betraktade den roterande omspinningsspindeln. I
vanliga fall blev hastigheten hos skivan i början något för
stor, varigenom konturerna av de roterande delarna
blevo mer eller mindre obestämda. Man bromsade
därför skivan lätt med fingret tills konturerna blevo
skarpa, i vilket ögonblick man gjorde sina iakttagelser. Till
följd av skivans massa och den minskade lagerfriktio-
nen genom kullagret, retarderades hastigheten relativt
långsamt.
Jag upptäckte genom användningen av denna
apparat, att nästan ständigt någon av de tre silkestrådar,
som utgjorde pålindningsmaterialet, bildade en bukt *
framför pålindningsstället. Hemligheten med de bara
fläckarna bestod alltså enbart däruti, att silkestrådarna
varit olika hårt spända vid spolningen från hasplarna.
Sedan missförhållandet vid spolningen blivit
avhjälpt, fortgick den 0,015 mm tjocka omspinningen
utan anmärkning.
Sedan nämnda tid har jag, tid efter annan, använt
ifrågavarande apparat i samband med studiet, bland
annat, av tryckvariationerna hos avgaserna vid
tvåtaktmotorer, och har jag därvid gjort mycket
värdefulla rön.
Det ifrågavarande kinetoskopet torde utan tvivel
kunna vara till stor nytta vid en hel del industrier inom
landet, speciellt textil- och pappersindustrin m. m.,
varest förekomma sådana hastiga rörelser, vilka det är
av stort intresse att kunna analysera.
Oskar Kahr.
Utfällning av kautschuk på galvanisk väg.
I ett av »Umsehau»s senaste nummer omtalas,
hurusom ett par amerikanska forskare, S. E. ShepparcL och
L. W. Eberlin vid Eastman Kodak Co. i Rochester
lyckats att på galvanisk väg framställa
kautschuköverdrag på olika föremål. Originaluppsatsen, som
återfinnes i Industrial and engineering chemistry vol. 17,
meddelar närmare om förfaringssättet. Författarna
skriva:
Kautschukpartiklarna i den naturliga
(ammoniaka-liskt konserverade) mjölksaften eller i en med konst
erhållen uppslamning av kautschuk i vatten äro
elektriskt laddade. I ett elektriskt kraftfält vandra de till
anoden. Detta faktum har redan tidigare använts till
elektrisk utfällning av kautschuk. Det har visat sig
möjligt att blanda vattenuppslamningar av kautschuk
med svavel, färgämnen och katalysatorer och att
genom elektrolys utfälla fullständigt sammanhängande
kautschukskikt på metaller eller andra ämnen, varvid
täta homogena lager av betydande tjocklek bildades.
Dessa fällningar kunna vulkaniseras på varje sätt och
med varje vulkaniseringsmedel. Sättet kan också an-
Fig. 1. Apparaturen för metallers överdragning med kautschuk.
vändas till att impregnera vävnader. Man kan
framställa fällningarna så, att de häfta fast eller så att
de låta avtaga sig; därvid låta de sig vulkanisera på
det ursprungliga underlaget eller fria från detsamma.
Karaktären hos de på metaller bildade fällningarna
beror av anodens överpotential för syre. Det är därför
viktigt att ständigt kontrollera densamma. Sättet låter
använda sig till framställning av sammanhängande
överdrag på plåt, metalltråd och vävnader.
Fig. 2. Torkningsapparat för föremål,
överdragna med kautschuk. Bredvid står dr S. E.
Sheppard, den ene av kautschukutfällningens
uppfinnare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
