Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NIN G E N NORDEN
111
_ samtliga valvbryggors mot ugnarna vettande delar
vikas tätt ned mot ställets vägg;
1 m breda plåtlandgångar med räcken komma att
sätta alla tappbryggor i förbindelse med varandra för
underlättande av arbetsplatsens snabba utrymmande.
Vid hyttans rivning komma särskilda-
undersökningar att företagas, och ett möte mellan fackmän på den
elektriska masugnsdriftens område, i och för dryftande
av eventuellt möjliga säkerhetsåtgärder är åtminstone
påtänkt.
Vid sågning av slipers i en s. k. slipersåg med
dubbla klingor greps vid borttagning av bakarna,
sedan en stock genomsågats, en hak av den ena klingans
tänder och genomsågades av densamma på mitten,
varvid ena hälften kastades mot den tjänstgörande sågaren.
Den träffade honom därvid med sådan kraft på halsen,
att halskotorna avslogos och döden omedelbart följde.
Till förhindrande av dylika händelsers upprepande
har yrkesinspektören i distriktet föreskrivit ett särskilt
konstruerat skydd.
(Forts.)
Qrappfotografiet av deltagare i Upp fin
nareföreningens jubileumsmöte den 12 mars, reproducerat
i Industritidn. Nordens nr 12 (sid. 92) kan erhållas i
format 24 cmX18 cm och till ett pris av 3 kr. pr st.
genom rekvisition hos detsammas fotograf,
porträttate-lieren Åsberg & Co., Drottninggatan 93, Stockholm.
Litteratur.
Affärsvärlden, 1901—1926, första kvartseklets
festskrift. Vid ingången av det tjugonde århundradet
fick Sverige sin första egentliga affärstidning. Det
första numret av Affärsvärlden utkom den 4 jan. 1901
med fil. doktor H. Key som redaktör. Med anledning
av tidningens 25-årsjubileum har utsänts en större
festskrift, som utom en inledningsartikel av tidningens
nuv. redaktör, E. Fitger, innehåller artiklar och
uttalanden i olika ekonomiska frågor av 30 ledande män
inom näringslivet. De tre första artiklarne äro skrivna
av ordförandena i Svenska bankföreningen, Sveriges
industriförbund och Sveriges redareförening och i övrigt
återfinnas bland författarne cheferna för ett stort antal
av landets ledande banker och industriföretag.
Häradshövding M. Wallenberg inleder med ett
kort men innehållsrikt uttalande om Sveriges
ekonomiska utveckling. Kommerserådet G. Dillner skriver
om järnhanteringens tullfråga, och andra fackmän
inom denna industri, direktör Gust. Ekman och fil.
doktor H. von Eckermann, behandla densamma ur
andra synpunkter. Redareföreningens ordförande,
direktör G. Carlsson, behandlar Det internationella
samarbetet inom rederiverksamheten. Bankdirektör O.
Rydbeck berör i sin artikel »Några tankar om krisens
lärdomar och problem» ett flertal intressanta frågor inom
banklagstiftning, emissionsverksamhet m. m. Direktör
I. Kreuger bidrar med en längre, synnerligen intressant
artikel om emissionsmarknaden i London och New
York, däri han framlägger fakta och rön, som torde
vara obekanta även för åtskilliga svenska fackmän.
Direktör H. G. Hammar, Götaverkens chef, skriver om
skeppsbyggnadsindustrins möjligheter i Sverige och
betonar att denna industri redan före kriget var en
exportindustri samt att den nuvarande utländska orderstocken
vid svenska varv uppgår till ett värde av 20 milj. kr,
vilket betydligt överstiger värdet av svenska redares
beställningar. Modern varsindustri är nu i mycket en
hopsättningsindustri. Direktör J. S. Edström betonar
elektricitetens betydelse för återuppbyggnadsarbetet.
Praktiska resultat visa nämligen, att ju större
användning av elektricitet, ju billigare produktionskostnader.
B. G. Prytz, Svenska kullagerfabrikens direktör, har i
en artikel »Exporttankar» framlagt erfarenheter, som
han samlat under sin verksamhet i Sveriges båda största
exporterande verkstadsindustrier och på sina vidsträckta
resor för att upprätta och vidmakthålla sådana
industriers exportorganisation.
Direktör O. Ealkman har i en längre artikel
»Växlingar i de svenska naturtillgångarnes värde» sökt att
för första gången lämna en sammanfattande översikt
över de principer, som bestämma värdeförändringarne å
naturtillgångar. Cheferna för Svenska metallverken och
Finspongs metallverk, resp. direktör E. Falk och
generalkonsul J. Fredholm, lämna framställningar från
olika områden av metallindustrin. Direktör T. Cervin
skildrar Bankirfirman C. G. Cervins utveckling med
framläggande av ännu aldrig publicerat material från
tiden 1860—1905. Häradshövding R. Hägglöf
behandlar emissionsverksamheten före världskriget.
Skandia-chefen, häradshövding O. Kinnander, skriver om
världskrigets verkningar på svensk brandförsäkring.
Boforschefen, disponent H. Holm, framlägger
intressanta synpunkter på den svenska verkstadsindustrin och
förordar sammanslagning av verkstäder som bedriva
ensartacl tillverkning för att därigenom kunna
tillgodogöra sig massproduktionens fördelar. Upplysningsvis
meddelas, att en enkel liten detalj, tillverkad i ett antal
av 500 st. i en vanlig supportsvarv, kostar i arbetslön
m. m. 36 öre per styck. Samma detalj tillverkad i ett
antal av 2 000 st. i en revolversvarv kostar 11 öre per
styck, under det att densamma, tillverkad i ett antal
av 25 000 i en s. k. 5-spindlig automat, kostar — 31/2
öre.
Cheferna för Inteckningsbanken samt Kreuger &
Tolls byggnadsbolag, resp. direktörerna G. Lagercrantz
och P. Toll, behandla olika områden av
byggnadsmarknaden och byggnadsverksamheten. Direktör C. Edlund
skriver om den kemiska exportindustrin, L. H.
Kyl-berg om försäljningskostnader och mellanhänder, N. P.
Mathiasson om det produktiva livets framtidsutsikter
med nuvarande framställningskostnader. Doktor Sv.
Wingquist skildrar S. K. F:s uppkomst och första
utveckling. Disponent P. Bellander framlägger resultatet
av en ingående undersökning av Sveriges grantillgångar
och söker att uppställa en granbalans, av särskild vikt
med hänsyn till cellulosaindustrins råvarubehov.
Transportbolagets direktör skriver om konkurrensen mellan
järnväg och sjöfart som transportmedel för massgods.
Vidare skriver bl. a. Ingenjörsvetenskapsakademins
direktör, kommerserådet A. F. Enström, om ingenjörens
ställning i modernt näringsliv. Direktör Chr.
Storjo-hann, känd som en av vårt lands mest framgångsrika
organisatörer särskilt på självkostnadskalkylens
område, redogör för den bokföringsorganisation, som hans
stora industrikoncern, Billeruds aktiebolag, tillämpar.
Den på många olika områden intressanta festskriften
avslutas med en redogörelse för näringslivets utveckling
i Sverige sedan år 1900, författad av chefen för
kom-merskollegii statistiska byrå, kommerserådet M.
Jansson, som däri framlägger en helt ny indexserie
belysande införselns, utförselns, industriproduktionens och
sjöfartens utveckling åren 1900—1924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
