Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NIN G E N NORDEN
155
Kvicksilvrets farlighet.
Kvicksilver, den enda vid vanlig temperatur flytande
metallen, är oumbärligt för naturvetenskap och teknik.
Det användes till allehanda mätinstrument,
termometrar, barometrar, gasanalysapparater, vakuumpumpar,
elektriska kontakter, kvicksilverlampor, för
amalgamering och mycket annat. Att kvicksilver är giftigt, vet
var och en; den mera akuta förgiftningen med
kvicksilverångor yttrar sig, utom i övriga obehag, typiskt
såsom inflammation i tandköttet och salivation. Men
att långvarigt sysslande med kvicksilver vid
rumstemperatur ger upphov till en smygande kronisk
förgiftning med speciella neurasteniska symptom,
framhålles utförligt i Zeitschrift für angewandte Chemie av
en tysk vetenskapsman, Alfred Stock vid
Kaiser-Wil-helm-institutet för kemi.
Dr Stock led under 25 år av obehag, till en början
tillfälligt, sedan så kraftigt att han förtvivlade om att
mera kunna arbeta vetenskapligt. Läkarna ansågo
orsaken vara en näsåkomma, vilken behandlades på alla
möjliga sätt, men utan framgång. För två år sedan
upptäcktes tillfälligtvis, att kvicksilverförgiftning
förelåg, och dr Stock, som i sitt arbete handskades med
kvicksilvervannor, pumpar och manometrar, vidtog då
sådana åtgärder, att han slapp inandas
kvicksilverångan, varefter alla symptom gingo tillbaka.
Till en början uppträdde huvudvärk, nervös oro,
synstörningar; därpå angrepos luftvägarna med
övergående snuva, täppt näsa, sedan katarr i
nässvalgrummet, halsinflammationer och öronsmärtor jämte
nedsättning i hörseln och luktförmågan, under de sista
åren av förgiftningen spottflytning, inflammation i
ögonen, blåsor och sår i munnen, övergående lossnande
av tänderna. Men vidare andlig trötthet och
nedspän-ning, olust och oförmåga till varje arbete, särskilt
andligt sådant, ökat sömnbehov, darrning i fingrarna,
mag-störningar. Det för den andlige arbetaren mest
nedtryckande symptomet var nedsättningen av minnet.
Blott med tillhjälp av vidlyftiga anteckningar och
under största ansträngning kunde han författa en
avhandling eller hålla ett föredrag. Han glömde
telefonnumret på vägen från katalogen till apparaten,
glömde sina egna utgivna arbeten. Ofta glömde han
namnen på till och med goda vänner. Nedsättningen av
minnet, speciellt personminnet, och av räkneförmågan
synes vara ett särskilt kännetecken på den smygande
kvicksilverförgiftningen. Samma symptom visade sig
hos dr Stocks medarbetare och hos andra personer, som
länge stått under inverkan av kvicksilver.
Egendomligt nog försvunno alla själsliga obehag för timmar,
om läkaren behandlade vissa punkter i näsan med
kokain; arbetsförmågan, humöret, minnet återvände,
tyvärr blott som flyktiga gäster.
Luften i arbetsrummen befanns hålla tusendels à
hundradels milligram Hg pr kubikmeter, alltså en helt
liten bråkdel av den mättade ångan (12 mg pr kbm
vid rumstemperatur). Då nu en människa inandas ca
V2 kbm luft i timmen, dröjer det länge innan
förgiftningen visar sig. Ett eller flera år kunna symptomen
inskränka sig till matthet och långsam minskning av
andlig arbetsförmåga och minne.
Sedan dr Stock därefter utförligt redogjort för
åtgärderna för att undvika luftens förorening med
kvicksilverånga, bl. a. noggrann renhållning av golv och
bord från kvicksilverdroppar och vädring med öppna
fönster, påpekar han en annan källa till
kvicksilverförgiftning, nämligen tandfyllningar med amalgam.
Silveramalgam, som vanligen användes av
tandläkarna, avgiver redan vid munnens temperatur
kvicksilverångor. Han inneslöt små amalgamprov i den
horisontella delen av ett rätvinkligt böjt, evakuerat glasrör,
som hölls vid 30 à 35°, och kylde den andra grenen
med is eller flytande luft. Ur ett gram amalgam,
särskilt omsorgsfullt framställt med minsta möjliga
mängd kvicksilver, och som fått hårdna i tre veckor,
avdestillerade på 9 dagar 8,2 milligram kvicksilver.
En gammal ur en tand utfallen amalgamfyllning,
vägande 0,894 gram, behandlades på liknande sätt, men
med flytande luft som kylmedel, och avgav på 14
dagar 29,4 mg kvicksilver!
(Här är tydligen en uppfinning att göra: ett
fullgott ersättningsmedel för tandamalgamet!)
Slutligen påpekar dr Stock, att Faraday sannolikt
var ett offer för kvicksilverförgiftning under de tre
eller fyra sista årtiondena av sin levnad. Han led,
ehuru kroppsligt frisk och stark, av nedstämdhet och
andlig matthet, av »retlig svaghet», huvudvärk,
svindel, reumatism och framför allt av ständig tilltagande
minnessvaghet. Han beklagar sig över att icke komma
ihåg några namn, att han förlorade kontakten med
kollegerna, att han glömde sina egna arbeten och
anteckningar, sin korrespondens och icke mer visste hur
orden stavas. Kanske var också den gåtfulla sjukdom,
för vilken Blaise Pascal (1623—1661) i unga år
dukade under, en kvicksilverförgiftning. Pascal arbetade
vid sina barometerförsök mycket med kvicksilver.
E. W.
En ny svetsningsmetod.
Vid General Electric Companys laboratorium i
Sche-nactady har enligt »Power» utexperimenterats en ny
svetsningsmetod, enligt vilken vä,tgas blåses genom en
elektrisk ljusbåge. Härvid spaltas den av tvänne
atomer bestående gasmolekylen, varigenom värme bindes.
Efter lämnandet av ljusbågen förena sig de båda
atomerna åter till en molekyl, varvid det frigjorda bundna
värmet meddelar vätgasstrålen en mycket hög
temperatur. Svetsningsbrännaren är försedd med tvänne
wolf-ramelektroder, mellan vilka ljusbågen bildas. Vätgasen
blåses genom ett rör direkt mot ljusbågen, under det att
dessutom genom vid sidan förlagda öppningar även
tillföres vätgas, som liksom en mantel omsluter den varma
vätgasstrålen och även skyddar det ställe, som skall
svetsas, mot luftens inverkan. För ljusbågens alstrande
kan såväl likström som växelström användas.
Gastrycket uppgår vid en tjocklek av arbetsstycket av 12 mm
till ungefär 0,07 atmosfärer. För vanliga
svetsningsarbeten skall gasförbrukningen uppgå till mellan 0,57
och 0,85 kbm i timmen. Enligt uppgift hava legeringar,
som innehålla krom, aluminium, kisel och mangan,
svetsats utan användning av svetsstavar med goda
resultat. Oxidbildningar behöver man ej befara, då ingen
luft utan blott reducerande väte kommer i närheten av
svetsningsstället. Fri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
