- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofjärde årgången, 1926 /
188

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188

INDU STRITIDN IN GEN NORDEN

trisk motor, som
verkar å
snäck-hjulsväxel, vilken
i sin tur verkar
på en skruv.
Apparater av denna
typ kunna även
utföras flyttbara.
En sådans
utseende framgår av
fig. 6.

I samband med
några data
angående vagnstip-pare må
meddelas, att apparater
av helt annan art
finnas för lossning av järnvägsvagnar, vid vilka man
är helt oberoende av vagnssidornas konstruktion. Fig.
7 visar schematiskt hur apparaten arbetar. Apparaten
utgöres av ett bägarverk, som har sin översta skivaxel
lagrad i en brygga över järnvägsvagnen. Bägarverket
är sålunda rörligt i vagnsriktningen. I dess nedre ända
äro spiralskruvar anbragta, som mata godset in i
bägarna. För att fullständigt lossa vagnen har man
endast att skjuta dem framåt i samma mån, man lossar
den. Med 500 mm breda skopor kan 1—2 man med
en dylik anordning lossa 30 ton pr timme.
Kraftförbrukningen är givetvis proportionell mot lyfthöjden.
Från bägarverkets övre ända bortfraktas godset
medelst en transportör ut över upplaget. E. N.

tering och underhåll av apparaten samt avlöningen till
de två arbetarna, som sköta apparaten.

I Tyskland användes ofta längdtippare, och
framgår av fig. 5 huru en av de nyare är konstruerad.
Anordningen karaktäriseras därav, att järnvägsvagnen vid
tippningen ej står med alla sina 4 hjul på de i 45°
rörliga skenorna, utan vid tippningen det starkast
belastade hjulparet vilar å vågräta fasta skenstycken.
En annan fördel med denna apparat är, att blott ena
hälften av densammas underrede behöver vara i rörelse,
medan den andra kan vara fast. Höjningen och
sänkningen av apparatens rörliga underdel sker med elek-

Fig. 6. Tysk, flyttbar vagntippningsapparat (längdtippare).

Expropriation av patent.

Under föregående år fästes den svenska allmänhetens
uppmärksamhet på frågan om expropriation av
patent genom referat i dagspressen över en
framställning till K. m:t från ett stort antal läkare vid rikets
röntgenbehandlingsanstalter samt över remissyttranden
i ärendet av Medicinalstyrelsen, Ingenjörs
vetenskapsakademin och Kommerskollegium. Den 30 december
avgav dessutom Patentverket ett utlåtande i ärendet.
Ytterligare utlåtanden från andra håll torde vara att
förvänta, så att ett avgörande synes icke vara att emotse
åtminstone under den närmaste tiden.

Ärendets fortgång intill 1 sistl. december räknat är
föremål för en autentisk redogörelse i senast utkomna
häfte av Arkiv för patent-, mönster- och
varumärkes-skydd (Hasselrot), vilken här med benäget lämnat
tillstånd återgives.

I fortsättningen skola vi jämväl återgiva, vad
Patentverket mfl yttrat i ärendet.

*



Till K. m:t ingavs i april 1925 en skrivelse av
följande lydelse:

»Till Konungen.

Den 7 maj 1907 beviljades patent för Sverige under
nr 27321 för Allgemeine Elektricitäts-Gesellschaft,
Berlin, (Tyskland), å »sätt att framställa glödtrådar av
molybden, wolfram och andra värmebeständiga
metaller».

Den 17 mars 1914 beviljades patent för Sverige
under nr 38689 för Allgemeine Elektricitäts-Gesellschaft,
Berlin, (Tyskland), å »Sätt att förena kroppar av ham-

rad wolfram med kroppar av jämförelsevis lättsmälta
metaller t. ex. koppar».

Den 6 maj 1914 beviljades patent för Sverige under
nr 42875 för Allgemeine Elektricitäts-Gesellschaft,
Berlin (Tyskland), å »Röntgenrör».

Den 1 oktober 1910 beviljades patent för Sverige
under nr 45045 för Allgemeine Elektricitäts-Gesellschaft,
Berlin (Tyskland), å »Förfarande för framställning av
vid vanlig temperatur tänjbar wolframtråd».

Den 18 mars 1921 beviljades patent för Sverige under
nr 51362 för O. Goetze, Frankfurt a. M. (Tyskland),
å »Sätt att framställa skarpa röntgenbilder».

Den 13 december 1917 beviljades patent för Sverige
under nr 54068 för Allgemeine
Elektricitäts-Gesellschaft, Berlin (Tyskland), å »Röntgenrör».

Samtliga sålunda patenterade föremål och
tillverkningssätt användas vid fabrikation av moderna
röntgenrör. Dylika rör kunna alltså icke utan hä.r ovan
omförmälda patentinnehavares tillstånd här i landet
tillverkas, ej heller, för så vitt det ej är fråga om av
pa-tenthavarne eller licenshavare tillverkade rör, hit
importeras. De svenska radiologerna äro alltså bundna vid
användandet av endast de röntgenrör, som tillverkas av
vissa tyska firmor. Emellertid finnas andra rör,
framför allt tyska och amerikanska, vilka i många avseenden
enligt vår åsikt äro avsevärt överlägsna dem, till vilka
vi sålunda äro enbart hänvisade.

För vetenskapligt ändamål äger man visserligen
enligt här gällande förordning införa med patentintrång
behäftade föremål, men har denna omständighet icke

Fig. 7. Lossning av järnvägsvagnar enligt
ett annat system. (Fig. 5—7 ur,
>Förder-technik u. Frachtverkehrs.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free