Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
alltefter deras kända sammansättning och vikt
erforderligt antal i ugnen tillsammans med övriga
beskickningsmaterial och smältas gemensamt med dessa.
Särskilt vid kupolugnar, i vilka annars bortbränningen är
störst, är denna användningsform av största betydelse.
Efterföljande exempel beskriver förfaringssättets
tillämpning.
500 kg av en charge användas, som vid införande i
en kupolugn i kallt tillstånd under hänsynstagande till
den vid smältningen uppträdande bortbränningen
innehåller ungefär 2,5 % kisel och omkring 0,8 % mangan.
Dessutom måste man även taga hänsyn till
svavelhalten, som jämte det svavel, som kommer att upptagas ur
koksen, skulle utgöra omkring 0,13 % hos den färdiga
järnlegeringen. Till chargen sätter man en brikett, som
framställts på ovan beskrivet sätt och har en halt av
0,5 kg kisel, 0,5 kg mangan och 0,7 kg järn. Härigenom
förändras sammansättningen på. gjutjärnet, så att detta
numera innehåller omkring 2,6 % kisel, omkring 0,9 %
mangan och endast omkring 0,08 % svavel.
Man har således nått ändamålet att höja halten av
mangan. Samtidigt inträder även en ökning i
kiselhalten, vilken ökning i de flesta fall är önskvärd, men som
även, om så erfordras, lätt kan utjämnas enligt någon
av de inom hyttindustrin vanliga metoderna. Dessutom
inträder även den vid mangantillsats kända
minskningen i svavelhalten.
Man kan enligt detta förfaringssätt framställa
tackjärn, stålgöt och stål med varje i praktiken
förekommande halt av mangan.
(Enl. sv. patentet nr 61260).
Rits.
Metallurgin och dess inflytande på modernt framåtskridande.
En ny bok av sir Robert Hadfield.
Metallurgy and its influence ön modern progress. Av Sir
Robert Hadfield Bt. Chapman & Hall, Ltd., London 1925
(25 shillings).
Sir Robert Hadfield är ett välkänt namn inom
metallurgin, särskilt med hänsyn till den del därav, som
berör järn och stål; närmare, ett 150-tal uppsatser,
större eller mindre, varav ett flertal beröra järnet och
dess legeringar, härröra från honom.
Hans senaste bok, den här föreliggande, innehåller
egentligen i och för sig intet direkt nytt och gör ej
heller anspråk på att vara nyhetsbringande. Icke
desto mindre kommer boken att av både fackmän och
icke-fackmän att läsas med intresse och, som The Times
uttrycker sig, »be the better for it». Trots sitt ganska
stora omfång, 388 sidor, är den både lättläst och
fängslande, hållen som den är i populär anda på ett
språk, lätt tillgängligt för en var.
Författaren, som kan se tillbaka på ett långt och
verksamt liv både som metallurg och forskare, ger i
sin bok läsaren en inblick i ej blott vad han själv sökt
uträtta på detta område utan ger även fullt erkännande
åt vad andra gjort.
Citerande en av sina egna aforismer, att »each
present day is the scholar of yesterday» (den dag, som är,
lär av gårdagen) inleder förf. boken med ett
kortfattat sammandrag av forskningens historik, börjande
med den tidigt på 12-hundratalet levande Roger Bacon
av Merton Colleger (för att ej .nämna Aristoteles,
Plinius och andra) över Dudley, Newton, etc fram till
vår tid, Bessemer, Sorby, Osniond och så vidare. Han
ger även Sverige sin rätt, nämnande Svedenborg (som
hän visserligen ger attributet »von»1), Brandt, Rinman
och Cronstedt, Bergman och Scheele, Gahn och
Berzelius, en ståtlig rad svenska forskare av tidigare
datum, därvid ej förglömmande våra nu verkande
arbetare på kemins, metallurgins och metallografins
område.
I denna historiska del beröres ej endast metallurgin,
utan även ångans insats inom tekniken, ävenså de mera
1 Von står icke i adelskalendern. Förf.
moderna uppfinningar och upptäckter som givit vår
tid dess karaktär.
Avdelning II, som är huvudsakligen ägnad åt
metall-urgin, berör huvudsakligen järnet oeh dess legeringar
samt stålet i alla former;1 särskilt uppehåller sig förf.
vid det av honom upptäckta manganstålet, som på grund
av sina utmärkta egenskaper i fråga om slitstyrka
vunnit berättigat erkännande. Vidare det likaledes av
Hadfield införda kisel-legerade transformatorjärnet, vilket,
såsom han visar med några siffror, medfört en enorm
besparing vid distribueringen av elektrisk energi.2
Därefter beröres stålets värmebehandling och
mikrostruktur, ett kapitel, som är av speciellt intresse för
stålverksmannen. Härpå följer en redogörelse för en del
specialstål, korrosion av stål, samt särskilda
magnetiska egenskaper hos specialstålen.
Bokens titel är på intet sätt fullständig; den
behandlar en hel del ämnen, som endast indirekt berör
metallurgin. Så t. ex. behandlar avdelning III
bränsle-ekonomin, väl närmast med hänsyn till förhållandena
i förfrs eget hemland.
Även helt andra områden har fängslat författarens
intresse. Del IV handlar om »fostran och forskning»,
ett område, som tydligen ligger honom varmt om
hjärtat. Detta är även lätt att förstå, en man som Hadfield,
i ordets mening »a captain of industry» har i hög grad
känt behovet av och uppskattat förtjänsterna hos en
vältränad stab av medhjälpare och medarbetare, som
han även ger fullt erkännande. Hadfield älskar
forskningen för dess egen skull; (sid. 231: »Forskningens
högsta mål och strävan är, att finna sanningen, som
den söker utan fruktan för följderna.»). Att forsk-
1 Hadfield säger (sid. 40): Järnet har varit och kommer ntan
tvivel alltid att vara av allra största betydelse för världen. Dess
utforskande kommer alltid att fascinera — — — man behöver ej
tveka om att järnet är civilisationens viktigaste hjälpmedel.
2 Citat sid. 135 [Applications of El. Eng.]. På sid. 135 återfinnes
en intressant uppställning av de senare årens utveckling på
elektroteknikens område.
Förf. anslår årliga kostnaden för förbrukad ström i hela världen
till ca 300 miljoner pund st. per år, eller den enorma siffran av
6 000 miljoner kr. Enligt Yensen vid "Westinghouse anslås
besparingen genom kisellegerat järn till ca 240 miljoner dollars, eller
nära nog kostnaden för hela Panamakanalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
