Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Även den kraftiga motorn är ing. Hallbergs
konstruktion. Den är av fyrtaktstyp och försedd med
lätt-metallskolv, kullagerförsedda toppventiltryckare,
rullager i vevstaken samt kylda ventil fjädrar, andra finesser
att förtiga. Kugghjulsdrivningen för magnet, ventiler
och oljepump är dammtätt inkapslad. Motorn bromsar
ca 12 hkr vid- 5 000 v. pr min. och vid detta
rotationstal presterar motorcykeln en hastighet av 130 km tim.
Tillfölje motorns höga kompression (1:6) bliver
bensinåtgången synnerligen ringa, blott 3 lit. pr 10 mil.
Oljeåtgången för samma vägsträcka 150 gram.
Cylinderns dimensioner äro: slag 90 mm, diam. 82 mm.
lindningen sker medelst SEM-magnet. Förgasaren är en
»Hallberg», speciell för denna motorcykel, och saknar
såväl flottör som flottörkammare. Bensintillförseln
öppnas resp. stänges automatiskt vid start, resp. stopp på
motorn. Maskinen har 3-hastigheters växellåda med i
kopplingen inbyggd, motor och drivkedjor skonande
stötabsorberare. Kompletta vikten är 110 kg.
Typen är konstruktörens fjärde och tillverkas, tills
vidare i mindre skala, av firman Erik Hallberg,
Leksberg. Det skulle måhända vara väl tänkbart — har det
framhållits för oss — att medelst större fabrikation av
den svenska Hallbergmaskinen något minska den till
flera tusentals motorcyklar årligen uppgående
importen. Mt.
XXV. Von Tells anordning vid
fartygslastluckor.
Uti pressen, särskilt sjöfartsintresserade organ, har
omnämnts en av sjökapten E. E. von Tell, Göteborg,
uppfunnen anordning vid fartygsluckor. Vi äro här i
tillfälle visa densamma enligt beskrivningen över sv.
patentet nr 61 334.
Närstående fig. 1—2 ånge schematiskt de allmänna
konstruktionsdragen. Luckhalvorna äro här tänkta
utförda av trä. Två hål äro anordnade i det vertikala
steget av T-balken 3 vid ungefär samma avstånd från
balkens ändar, genom vilka hål äro insatta tappar, som
vridbart förena ett par schacklar med balken (fig. 2).
Schacklarna kunna bringas i ingrepp med lyftkrokar
11, vid nedre änden av lyftlinor 13, då balken och
luck-delarna skola lyftas. Om så önskas kunna emellertid
krokarna införas direkt i hålen i balksteget, i vilket
fall schacklarna bliva obehövliga, såsom visas i fig. 1. 1
det fallet böra luckhalvorna vara försedda med
urtagningar 15 och 16 för att krokarna skola kunna införas
i nämnda hål, när luckorna äro i tillslutningsläget.
Fördelen med att använda schacklarna består däruti,
att krokarna hållas säkrare i verksamt läge än när de
insättas direkt i hålen i balken 3.
Det för lyftkrokarna avsedda hålet i schacklarna är
så dimensionerat, att endast tillräckligt spelrum
förefinnes för det obehindrade införandet av lyftkrokarna,
Fig. 2.
men ej så stort att någon risk förefinnes att
lyftkrokarna vid lyftlinornas släckande skola glida ur sina
schacklar.
När luckorna intaga det slutna läget enligt fig. 1 äro
de inre kanterna 17 och 18 av luckhalvorna belägna tätt
intill och på motsatta sidor om det vertikala steget av
T-balken 3, så att det i detta läge är omöjligt att öppna
luckan genom att svänga luckhalvorna uppåt omkring
deras gångjärn utan att bräcka sönder luckan eller delar
därav.
Luckhalvorna vid yttre hörnen äro skodda med
skyddsplåtar 19 och på undersidorna förstärkta med
balkar 21, anordnade så att den ena luckhalvans balkar
komma att ligga an mot motsvarande balkar på den
andra luckhalvan då luckorna äro upphissade och
hopfällda, varigenom luckhalvorna förhindras att fällas
tillsammans över det inbördes parallella läget.
För att höja och öppna luckhalvorna från deras
slutna läge insättas linornas 13 hakar 11 i de härför
avsedda hålen i T-balken 3 resp. i schacklarna: Kroken
22 vid änden av hisslinan 220 från en vinsch
införes i ringen 23, som förenar linorna och vinschen
sättes i gång. T-balken höjes nu i vertikal led, och
luckhalvorna komma därvid att medfölja och fällas
ihop med varandra. Om lyftningen fortsättes bringas
luckhalvorna helt och hållet fria från luckkarmen, så
att de kunna svängas åt endera sidan och nedsänkas på
däcket.
Då luckorna skola tillslutas, anbringas linorna 13 och
kroken 22 som förut, och luckorna upplyftas medelst
vinschanordningen över lastrumsöppningen samt sänkas
med de nedre skodda kanterna av de nedhängande
luckhalvorna vilande mot luckkarmen. För att nu
underlätta åtskiljandet av luckhalvornas nedre kanter är
anordnad en extra lina 24 på det sätt som visas i fig. 2. Vid
nedre änden på denna lina är fäst en krok 25, som kan
läggas om den nedre kanten av den kortare luckhalvan
1, under det att linans 24 övre ände är anbragt vid
samma ring 23 som linorna 13. Linan 24 anbringas på
detta sätt, när luckhalvorna härför blivit lämpligen
sänkta. Kroken 22 sänkes därefter tillräckligt mycket
för att kroken 25 på den extra linan 24 skall kunna
läggas omkring den nedre kanten på luckhalvan 1, varunder
linorna 13 måste släckas av något. Sedan kroken 25
förts omkring luckkanten. sättes vinschen ånyo i gång
i lyftningsriktning. Den extra linan spännes nu och
medtager luckhalvan 1, i det att denna lyftes så
mycket, att luckornas nedre ändar komma att glida åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
