- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofjärde årgången, 1926 /
297

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska üppfinnareföreningen.

INDUSTRITIDNINGEN NORDEN

GRUNDLAGD 1872

Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.

Nr 38 STOCKHOLM DEN 22 SEPTEMBER 1926

f’1 Innehall. Ind. Norden: Tjänstemannagruppernas arbetslöshetsproblem. Av ing. Chr. Sylwan. — Ny metod att framställa kolsyra
(Lundins metod). Av H. C. — Ny smörberedningsmetod (Karpinskys & Andersons). K,ef. av K Nn. — Den nya svenska bilen. Av Mt. —
En resa genom Kopparbergs och Nora bergslager 1772. Av P. J. Hjelm. (Meddelat av Pehr Johnsson). — Tjänstemannaorganisationerna kontra
arbetslösheten. En vädjan till allmänheten. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Kungörelser
ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Bed. påtager sig ej någon obligatorisk
åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.

Tjänstemannagruppernas arbetslöshetsproblem.

Ett rationellt försök till lösning.

Låt tänka oss lösningen av arbetsbristens problem,
alltså sättet att befria samhället från arbetsbristens hot
och börda, såsom en konstruktionsteknisk uppgift.

Man ser således i sin fantasi målet redan klart
utformat framför sig, men man ser ej vägen dit. Målet
är, att alla samhällets arbetsföra ha sin säkra utkomst,
må vara blygsam nog för de flesta, vägen är emellertid
skymd av det kändas svårigheter och det okändas
töcken.

Och så gäller det att gå den vägen eller någon annan,
som också leder till målet, -— först att finna den, pröva
den, kanske så att vända om och börja på nytt, och så
fortsätta, tills man omsider är framme och känner igen
sin tankes mål, kanske med några mindre väsentliga
avvikelser, dem man på långt håll ej kunnat varsebli.

Vägen mot lösningen av arbetsbristens problem har
beträtts av oräkneliga samhällsteoretiker och
-praktiker. Den mest illustre är kanske president- och kejsar
-kandidaten Louis Napoleon Bonaparte, som skrev sin
»Extinction du paupérisme», — den vägen ledde
emellertid ej till fattigdomens utrotande utan till Erankrikes
kejsartron, vilket ej är alldeles detsamma.

Andra ha ej lyckats bättre. Varken socialismens
eller kommunismens modernaste vägrödjare ha nått
fram eller lyckats bevisa, att de arbeta i exakt rätt
riktning. Man bör också komma ihåg, att redan ett par
graders felstakning kan föra alldeles på sidan om
målet, ju mer i mån som detta befinner sig långt
avlägset. Historien vittnar, att många sådana misstag
begåtts, så många, att misstron till all dylik topografi är
vitt utbredd och djupt rotad.

Men om man skulle nöja sig med att söka reda ut
och klarlägga själva problemställningen? För att sedan
se till, om ej lösningen kan åvägabringas partiellt och
successivt. I själva verket har man inom socialpolitiken
redan nått ett stycke fram på det sättet. Såsom även
uppfinnaren ofta går till väga: arbeta sig fram från
position till position, vilka var och en för sig kunna
innebära ett betydande tekniskt framsteg och
väsentligt underlätta det slutliga målets uppnående.

*



Först måste man fråga: Bör överhuvud taget
arbetsbrist kunna råda i det svenska samhället?

Vi äro övertygade, att den socialpolitiker och
nationalekonom, som verkligt ginge till botten med frågan,
komme att svara: Nej! Ty den areal av Europas jord,
svenskarna besitta och bebo, är sannerligen stor nog och

rik nog på naturens gåvor och möjligheter att kräva
arbete av och ge utkomst åt en vida talrikare
befolkning än den nuvarande.

När arbetsbrist uppkommit, beror detta på, att det
i verkligheten förefintliga arbetskvantumet är alltför
otillräckligt beaktat, så att vissa områden av
arbetsuppgifter helt enkelt negligeras — av olust till initiativ,
av sekundära sociala, ekonomiska eller politiska
hänsyn, av fördomar. Men även kan arbetsbristen bero på,
att fördelningen av samhällets arbetsuppgifter och
arbetare blivit ojämn, så att stockning råder på vissa håll,
men brist på andra.

Denna sist nämnda orsak torde vara den som
tydligast brukar framträda som aktuell och som närmast kan

ge vägledning till korrektiv.

*



Den förhandenvarande situationen på
arbetsmarknaden i vårt land är sådan, att arbetsbrist synes råda i
påfallande mån för vissa yrkesgrupper. Vilket i och för
sig ej så märkvärdigt, ty arbetslösheten är ju i det
moderna, industrialiserade samhället en yrkesföreteelse.
Men denna gång har en yrkesgrupp, som eljest i detta
hänseende kunnat något så när reda sig, råkat särskilt
ut för efterkrigstidens konsekvenser, — de
kontorsan-ställdas grupp. Denna är numera i vårt land mycket
betydande, både numerärt och i anseende till funktions-^
ställningen inom näringslivet. Ja, dit kan egentligen
hänföras även en stor kontingent anställda vid statens
verk och inrättningar. Gruppen räknar inom sig en
talrik teknisk personal: ingenjörer, arbetsledare, ritare och
andra. Det torde vara allmänt bekant, att just denna
kontingent träffats hårt av inskränkningarna inom
industrin och även handeln, så att mången väl
kvalificerad går och har kanske länge gått utan arbete. Om man
betänker det mått av teoretisk och praktisk utbildning,
som i regel förvärvats av svenska tekniker, så bör det
te sig såsom oemotsägligt, att mycken värdefull
arbetskraft nu är lämnad oanvänd och att således en nationell
misshushållning uppenbart föreligger. Samma slutsats
måste man komma till beträffande övriga yrkesutövare
inom de kontorsanställdas grupp.

För en problemställning i detta speciella fall —•
såsom en utgångsbas för generalisering — synes
nödvändigt att först tänka sig gruppen uppdelad uti väl och
mindre väl kvalificerade. Därefter gäller det att skaffa
sig en överblick på de speciella marknadernas behov av
arbetskraft och sedan på de närliggande marknadernas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free