Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
lösa arbetare, som här samlades under byggnadstiden
var ej alltid lätt, men inför hans orädda, säkra och
lugna personlighet böjde sig de flesta. När spriten
gjort, sinnena oroliga kunde dock hända att det ej
fanns annat göra än ta i med hårdhandskarna och
med handkraft visa vem, som var husbonde, och när
detta någon gång tillgreps, skedde det med sådan kraft
att det dröjde mycket länge, innan freden åter stördes
i barackerna.
Utansjö lämnade Hanson för att vid Svanö bygga
en större fabrik och efter denna följde så Kramfors,
Ortvikens, Hallsta och Korsnäs fabriker.
Samtliga dessa verk tillhöra nu de ledande inom
landet och hava tillbyggts och utvidgats till verkliga
storindustrier.
Överallt ser och förstår man, huru väl han tänkte
igenom planerna och tillgodogjorde sig de naturliga
förutsättningarna vid fabriksbyggena.
Utom ovannämnda fabriker, som Hanson helt
konstruerade och byggde, har han konsulterats av en
mängd fabriker både inom och utom landet.
Som ett generellt omdöme om Hansons fabriker kan
framhållas att de utmärka sig för väl genomtänkt
planläggning och för goda arbetsbesparande
transportanordningar.
Hans insats i den svenska cellulosaindustrin skall
kanske först av kommande tekniska historieskrivare
kunna till fullo klarläggas, men vi som levat med och
under honom kunna alla intyga, att han var en stor
man, en arbetsmänniska som få och samtidigt en god
människa.
Frid över hans minne! S. B—m.
Den tekniska pressens internationella kongresser.
En svensk representativ organisation erforderlig.
Under dessa dagar hålles i Milano den andra i
ordningen av tekniska pressens internationella kongresser.
Den första hölls i fjol, 30 sept.—4 okt., med Paris
som säte. Initiativet togs av den franska tekniska
pressens organisation »Le syndicat de la presse technique,
industrielt, commerciale et agricole de France» genom
beslut den 13 mars 1925. En organisationskommitté
tillsattes, med m. Léon Guillet, teknisk direktör för
»Revue de Métallurgie», i spetsen. Erforderliga
förbindelser med utländska tekniska pressorganisationer resp.
legationer upprättades, och den 30 september öppnades
kongressen i Hotel du Cercle de la Librairie.
Beskyddare var Frankrikes president m. Gaston Doumergue
i spetsen för ett hedersledamotskap av ministrar mfl.
Kongressens deltagare utgjorde ca 150 personer,
representerande 25 stater och inemot 5 000 tekniska
publikationer, däribland direkt 151 franska, 6 tyska, 7
engelska, 9 belgiska, 11 spanska, 5 amerikanska
(USA), 11 holländska, 53 italienska, 4 schweiziska, 2
ryska. Åtskilliga, länders tekniska, press var endast
kollektivt företrädd genom någon legationsmedlem, ex.
Sverige av handelsrådet G. V. Lundvik.
Kongressbestyrelser tillsattes för resp. åren 1925 och
1926, vardera bestående av en ordförande (1925’:
fransmannen H. Mounier; 1926: italienaren Andréis), tre
vice ordförande, en generalsekreterare, en biträdande d :o,
en generalskattmästare, en bitr. d:o; i anslutning
härtill beslöts att 1926 års kongress skulle hållas i Milano.
Kongressens program upptog 14 ärenden. Bland
dessa må här nämnas: den tekniska pressens historia
och statistik, dess tillstånd, dess mål, cless
rättsställning, dess förhållande till det allmänna; postala
frågor, prenumerations- och annonspriser, en internationell
årsskrift, publikations framställning (papper, format,
tryckning, illustrering etc). Ett bland de viktigaste
besluten var bildandet av Tekniska pressens
internationella förbund (Fédération internationale de la presse
technique), vars årliga styrelse är densamma som
kon-gressbesty relsen.
Den svenska tekniska pressens deltagande synes oss
självklart. Man torde inse detta, redan av den första
kongressens sammansättning och program.
Arbetsuppgifterna äro betydande och de komma att så förbliva
med den oerhörda roll tekniken spelar i västerländsk
civilisation. Sverige bör vara med i den internationella
sammanslutningen både av nationella och
internationella skäl: det har att hävda sin ställning inom den
tekniska publiciteten och det gör klokt uti att visavis
denna beakta den gamla formeln: do, ut des!
Men härför bör den svenska tekniska pressen vara
lämpligen organiserad, så att den kan erhålla sin
vederbörliga representation — i likhet med förhållandet
i Tyskland, Österrike, Ungern, England mfl länder.
Sveriges representation vid den nu förestående
kongressen lärer även denna gång ombesörjas av
utrikesdepartementet. Chr. Sylwan.
Perrys helikopter.
Den av amerikanen T. O. Ferry, Oak Park, 111.,
konstruerade helikopterflygmaskinen beskrives i det
följande med hänvisning till närstående fig. 1—8, vilka
schematiskt åskådliggöra konstruktionsdragen, särskilt i
avseende på Perrys nyligen uttagna svenska patent nr
61381.
Maskinen består av en central rörformig ståndare 20
av tunn plåt, som upptill omgives av vingtrummor 21,
vilkas övre kant har flänsar och i dessa lagrade
rullar 24 som löpa i spår å ringar fästa å ståndaren,
så att trummonia kunna rotera kring denna. Vardera
trumman har vid nedre kanten ett kugghjul 26 med
invändig kuggkrans för samverkan med i ståndaren
lagrade drev 27, 28, som nå ut genom sidohål. Å
vardera hjulets utsida är fäst en fyrkantig plåt 29, vars
hörn äro förbundna med flänsarna medelst snedstag
mitt under rullarna. Två klotsar med fasta tappar
32 äro fästa å vardera flänsen 22 vid diametralt
motsatta sidor, och varje tapp genomgår löst en
mutter-liknande skruv 33, som befinner sig mellan klotsen
bch ett huvud å tappen. Vingskaften 34, som äro
rörformiga med rätt stor diameter, äro med inre änden
gängade på skruvarna 33, så att de äro vridbara
relativt flänsarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
