Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
I N D ü ST R I T I D N I N G E N NORDEN
fiy.z.
Diesellokomotiv med ångackumulator, — fig. 1 med panna och. ackumulator skilda från varandra, fig. 2 pannan och ackumulatorn
förenade till ett helt. Fig. 3 en detalj.
utföringsform samma anordningar som vid utförandet
enligt fig. 1.
Verkningssättet av de i fig. 1 och 2 visade
anordningarna är följande:
Den egentliga drivmotorn för lokomotivet är
dieselmotorn. Startningen sker däremot med ånga resp. med
tillhjälp av ånga från ackumulatorn 5, vilken ånga
verkar i ångmaskinen 3. Vid igångsättningen är
ackumulatorn laddad, varför vid tiden för igångsättningen
alltid tillräckligt med ånga står till förfogande. Vissa
överbelastningar täckas likaså med ånga från
ångacku-mulatorn. Ackumulatorn uppladdas, då drivmotorn 1
arbetar, under utnyttjande av avgasvärmet från
ackumulatorn. Till följd av den goda isoleringen 15 kan
densamma stå laddad längre tid, varför loket är
start-färdigt, även om detsamma en tid varit ur drift. Vid
behov kan ackumulatorn även uppladdas genom att på
annat sätt tillföras värme. Då ånga uttages från
ackumulatorn, t. ex. för igångsättning av tåget, sjunker
trycket så småningom i ackumulatorn. Sedan tåget på
detta sätt drivits upp till någorlunda stor hastighet,
avstänges ångan, och får nu dieselmotorn övertaga
ångmotorn® arbete. Värmet i avloppsgaserna från
dieselmotorn tillföres då på ovannämnda sätt ackumulatorn,
vilken sålunda under driften åter så småningom
uppladdas.
Liksom för startningen kan ånga från ackumulatorn
tagas till ångmotorn för att erhålla ökad dragkraft vid
stigningar och dylikt. Även för dieselmotorns
manövrering, exempelvis dess igångsättning och omkastning,
kan ånga tagas från ackumulatorn.
Av det sagda framgår, att ackumulatorn under
driften ständigt kan tillföras avgasernas värme, så att
startningar och överbelastningar gott kunna täckas av
ackumulatorn. .
Det kan tänkas, att ackumulatorns säkerhetsventiler
vilja börja blåsa till följe för hög uppladdning. I det
fallet kan man minska belastningen på dieselmotorn
och låta ångmotorn träda i arbete, så att
ackumulator-trycket åter nedgår.
Till följd av ackumulatorns goda isolering är
värmeförlusten från densamma så minimal, att den kan hålla
sig uppladdad flera dagar, när den är ställd ur drift,
under vilken tid således det så sammanbyggda
lokomotivet ögonblickligen är startningsfärdigt.
Viel behov kan emellertid ackumulatorn uppladdas
genom att värme på annat sätt tillföres den ex. medelst
oljeeldning, detta om ackumulatorn skulle vara
urladdad vid starten, ävensom vid längre överbelastning i
långa stigningar, då såsom ovan sagts ångmotorn kan
tagas till hjälp.
I vissa fall kan e>ckså den anordningen tänkas, att
ackumulatorn vid uppehållet vid stationerna på något
sätt uppladdas.
I stället för en dieselmotor kan en annan
förbränningsmotor, ex. en tändkulemotor, en suggasmotor eller
dylikt användas. I senare fallet kan även tänkas, att en
gasgenerator anordnas å tendern eller å lokomotivet,
varvid mindervärdigt bränsle med fördel kan komma
till användning exempelvis torv, brunkol e>ch dylikt.
För kylvattnet kan å tendern anordnas en behållare.
Antingen kan kylvattnet, sedan det passerat
cylindrarnas mantlar, rinna bort eller också magasineras i en
annan behållare till nästa längre uppehåll, då det
uppvärmda vattnet ersättes med kallvatten.
Även kan anordningen vara sådan, att alltid samma
vatten användes, varvid i en ytkondensor eller i ett
graderverk vattnet återkyles med luft.
Problemets lösning enligt uppfinningen erbjuder —
framhålles i patentbeskrivningen — följande stora
fördelar:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
