- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofjärde årgången, 1926 /
381

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

381 INDU STRITIDN INGEN NORDEN



och ju sämre clet ginge för honom, desto mer bleve han
tvungen till samma arbetssätt, vilket ju alls icke är
överensstämmande med det allmänna kundintresset.

Det sist sagda sammanhänger med det förtroende,
obetingade förtroende, som kunderna måste kunna
ställa till mäklarna och hela hans personal. Detta krav
har en privat mäklare ytterst svårt att riktigt vinna,
även om han själv har den bästa vilja. Hela vårt
ekonomiska liv — talrika speciella och aktuella fall inom
just denna nu omhandlade bransch -— vittnar om att
förtroendet, även i den mest, primitiva mening, måste
vara svårt att få etablerat. Men av
uppfinningsmäklaren fordras mycket mer än en primitiv hederlighet.
Det fordras en på blotta samvetet och på en ytterst
förfinad grannlagenhet grundad tystlåtenhet och
försiktighet till förmån för varje enskild kunds
uppfinnareintresse. Detta är av utomordentlig vikt, ty det visar
sig att blott en oförsiktighet, begången av en i
vän-skapsväg uti en uppfinning invigd utomstående
person, kan icke blott ruinera uppfinnarens ursprungsrätt
till idén utan försätta honom i en dunkel, på heder
och ära gående situation.

Jag skulle våga påstå, att icke den hederligaste
enskilde mäklarefirma vore i stånd att motsvara alla
berättigade, ja, nödvändiga krav i den framför allt
annat viktiga förtroendefrågan. Detta förmår endast
ett officiellt verk som t. ex. Patentverket, vars
tjänstemän äro oberoende såsom domare, och hava diskretion
och tystlåtenhet till yrke och första plikt. Man har
sett prospekter, reklamer, annonser av firmor som vilja
exploatera uppfinningar. En dylik borde ju vara
ytterst eftersökt, hälsas med största glädje! Men är clet
många som blivit glada åt dem? Ha alla skyndat att
kasta sig i deras armar? Och varför icke? Kan någon
nämna en enda sådan som blivit gammal och ansedd?
— och rik?

Har någon hört en dylik firma berömd för att äga
särskilt god förmåga att exploatera uppfinningar? Inte
det heller! Nej, för att väcka nödigt förtroende, hos
kapitalister, än mer hos fabrikanter, erfordras att vara
känd för auktoritativt omdöme och objektivitet i eget
förhållande till propositionen, vilket en enskild
mäklare svårligen kan vara. Det händer ju att en enskild
person kan lyckas väl i en eller annan
förmedlingsaffär, men förutsättningar att därpå bygga ett
regelmässigt bärande yrke torde få besitta.

Erfarenheten (den torde mest finnas utomlands)
bekräftar resultatet av vår undersökning, som är, att ett
enskilt mäklar företag icke har goda utsikter att i
högre grad kunna gagna uppfinningarnas intresse i
ex-ploateringsvüg.

Å andra sidan skulle de högre allmännare
uppgifter, vi vilja tillgodose genom Uppfinnarekontoret, totalt
försummas, ifall man likväl ville försöka med ett
stort, enskilt företag. Man kunde aldrig åstadkomma
en jämn, rättvis, på alla punkter sakkunnig
bedömning, icke så inriktad på befordrandet av den enskilde
uppfinnarens utveckling eller av det allmänna gagnet,
som vore så utomordentligt betydelsefullt; och om
något slags samling och ledning i stor stil av vårt
uppfinnareväsen kunde det aldrig bliva tal.

Man skulle avsäga sig en institution, som även i
litterär väg kunde gagna den tekniska forskningen. Det
är nämligen klart, att inom Uppfinnarekontoret allt
material måste tillvaratagas för att utgöra
forskningsmaterial för följande ärendens behandling. Dvs
ansökningarna, i avskrift eller resumerade, med bifogade

Uppfinnarekontorets utlåtanden, måste finnas
lättillgängligt ordnade inom varje grupp, varvid
indelningsgrunden bör vara mycket mer detaljerad än t. ex.
Patentverkets klassindelning. De undersökningar, som av
Uppfinnarekontoret utförts, representera ytterst
värdefulla forskningsresultat, som ingalunda behöva hållas
hemliga. Tvärtom vore det lämpligt att desamma i
bearbetad form gjordes tillgängliga för allmänheten eller
för teknici, antingen genom att sådana personer finge
tillfälle forska i dem i institutionens lokaler, eller genom
att de regebundet trycktes i Uppfinnarekontorets
publikationer.

*



Uti vår »forskningsanstalts» verksamhet utgå
idéerna, uppslagen, initiativen ifrån de individuella
uppfinnarna, vilka själva, frivilliga och oavlönade
arbetare, bearbeta desamma till uppfinningar, som bli
deras individuella egendom. De arbeta själva och
utgöra en var sin egen arbetsledare — såsom hittills
fallet varit. Och man torde veta, att uppfinnares
arbets-nit knappast kan överträffas — om icke möjligen av
tävlande sportsmäns. Uppfinnarna, utföra också eller
bekosta — i regeln i mån av sina resultat, stundom
utöver dessa — en stor del behövliga experiment,

Uti denna verksamhet inträder nu
Uppfinnarkonto-ret med säregna verkningar. Kontoret, speciell^,
förtroget med tidens och marknadernas behov och möjligheter,
på behöriga områden auktoritativt omdömesgilt,
garanterat pålitligt, måste genom ,sin åtagna
exploateringsuppgift eller sin vederhäftiga värdesättning draga
ett flertal uppfinnare till sig — de drivas dit av sitt
eget intresse.

De skola snart allmänt komma under fund med vad
nytta de i övrigt hava av sin förbindelse med
Uppfinnarekontoret. Att de, genom att redan på tidigt
stadium underkasta sina uppslag kontorets »mindre
bedömande»,1 erhålla

antingen ökad förvissning om att vara på rätt väg,
ev. nyttiga vinkar för arbetet; framställningar om
utförande av nödiga experiment bli prövade, ev. bifallna
och fördelaktigt effektuerade (helt eller delvis på
allmän eller helt på personlig bekostnad — efter
omständigheter och förtjänst) ett särskilt experimentinstitut;

eller ock erhålla de visshet om, att och varför ett
uppslag icke lönar sig att fullfölja. —

I ena fallet kunna de arbeta med hittills okänd
säkerhet och bästa resultat; i andra fallet besparas dem en
oberäknelig mängd bortkastat arbete, penningar och
bittra besvikelser.

Då uppfinningar bragts till den grad av färdighet,
ägaren själv förmår åstadkomma, kunna de inlämnas
till Uppfinnarekontoret för att undergå värdering.
Eventuellt underkännande kan bl. a. bero på brister i
utförandet, varom uppfinnaren i så fall blir
underrättad, så att han antagligen blir i stånd att vidtaga
behövliga förbättringar. Experiment kunna även nu
ifrågakomma vid experimentinstitutet. I fall av
godkännande blir uppfinningen omhändertagen och
exploaterad — med rätt stor sannolikhet •— eller erhåller en
vederhäftig värdesättning, som i varje fall höjer
dess chanser. — Så snart våra uppfinnare insett

1 Se Ind. Norden nr 30, 1926, — den skisserade
organisationsplanen. Red.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free