Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varamärken m. m.,
innehållande av svenska putentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 14 STOCKHOLM DEN 6 APRIL 1927
Innehåll. Ind. Norden: Friedrich Siemens och hans uppfinnareverksamhet. Av ing. J. Härdén. — Medalj för Sveriges
ångpanneföreningar. — Torrplåtarnas ljuskänslighet. — Colburns apparat för tillverkning av fönsterglas. Ref. av Nft. — Teknisk översikt -—
Tjuguårsjubileum för SKF. — Avgift på patentanspråk i USA. Av Gz. — Teknikens varningar. — Föreningsmeddelanden. — Marknaden
för metaller, kemikalier m. m. — Notiser. •— Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang. patent. —
Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Bed. påtager sig ej någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade
förf:s uttalanden.
Friedrich Siemens
och hans uppfinnarverksamhet.
Bland den gångna generationens stormän såsom
uppfinnare intar utan tvivel trion Werner, Wilhelm och
Freidrich Siemens en framstående plats. Werner,
grundläggaren av världsfirman Siemens & Halske, har,
troligen med rätta, blivit kallad »clen tyska
elektroteknikens fader». Wilhelm, skaparen av det engelska
bolaget Siemens Brothers, har gjort sitt namn väl känt bland
annat inom kabeltekniken och den transatlantiska
telegrafförbindelsen; i övrigt torde han även ha varit den
förste, som försökte använda den
elektriska ljusbågsugnen för
stål-framställning. Den tredje brodern
Friedrich, vars namn och gärning
torde vara mindre kända än de
båda andras, bör även bäras i
minnet såsom uppfinnare.
Friedrich August Siemens
föddes den 8 december 1826 och dog
den 24 maj 1904.1 Knappast ännu
fjortonåring förlorade han båda
sina föräldrar (fadern var
lantbrukare) och var jämte sina
bröder hänvisad att själv skapa sin
framtid.
Hans skoltid stördes ofta genom
sjukdom. Efter faderns död
överflyttade han till en i Lübeck
boende farbroder; denne visade föga
förståelse för sin släktings
grubblande lynne. Troligen i anledning
härav beslöt den nu 15-årige
Friedrich att taga tjänst som
jungma.n på en handelsbrigg.
Sjömanstiden varade tre år, varefter
han återvände till sin broder Werner, som under
tiden i Berlin tillsammans med mekanikern Halske
börjat tillverkningen av visaretelegrafapparater, och
härmed började hans egentliga bana såsom tekniker
och uppfinnare.
Brodern Wilhelm var sedan 1843 bosatt i England,
där han med växlande framgång sökte göra de av
Siemens & Halske byggda telegrafapparaterna kända och
antagna; för att vara honom behjälplig häri flyttade
nu även Friedrich över till London.
1 Litteraturkälla: »Friedrich August Siemens» av a. Rotth,
Siemens Zeitschr. nr 12, 1926.
Vid denna tid började de värmetekniska problemen
att upptagas med stort intresse; det är på detta
område, som Friedrich Siemens huvudsakligaste arbete
utförts, understödd av sin broder Wilhelm.
Varmluftsmaskinen, vars fysikaliska grunddrag redan 1816
ingående studerats av Stirling, tilldrog sig de båda
brödernas stora intresse. Huvudintresset ägnades dock en
förbättring av ångmaskinen, som ledde till
konstruerandet av clen s. k. »regenerativångmaskinen».1 Denna
gick ut på att ioke, såsom förut,
låta ångan efter att den lämnat
cylindern strömma ut i fria
luften eller kondenseras, utan skulle
den en gång bildade
ångmäng-dens tryck och volym endast
ändras genom växelvis kylning och
upphettning, med regeneratorn
som mellanlänk. Den åsyftade
högre verkningsgraden ernåddes
visserligen icke genom denna
anordning, byggd som den var på
en oriktig förutsättning, men
arbetet därmed ledde till
användandet av högre ångtryck eller
överhettad ånga med åtföljande
förbättrad värmeekonomi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
