Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107 INDU STRITIDNINGEN NORDEN
värme till smältan, utan att direkt beröra denna.
Härigenom utsattes smältgodset i långt mindre grad för
förorening från lågan och produktionen per ugnsenhet
höjdes, liksom även ugnens hållbarhet.
*
Även till andra angränsande områden sträckte sig
Friedrich Siemens uppfinnareverksamhet; ett exempel
härpå utgör den efter honom uppkallade
regenerativgaslampan, som infördes 1879. Den bestod i
huvudsak av en stor rundbrännare, vid vilken lysgasen och
förbränningsluften förvärmdes av avgaserna enligt
motströmsprincipen. Tack vare den sinnrikt konstruerade
förvärmaren, som av utrymmesskäl sammanträngdes
till minsta möjliga volym, stegrades lågans temperatur
och därmed ljuseffekten i avsevärd grad. Lampan var
särskilt avsedd för gatubelysning och var som sådan
allmänt i bruk på 80-talet; under tiden framkom
emellertid, till stor del i följd av brodern Werners
energiska arbete, det elektriska bågljuset, som snart nog
utträngde regenerativgaslampan.
Friedrich Siemens sökte även införa
strålningsprincipen för uppvärmning av boningsrum och
konstruerade för detta ändamål reflektorgaskaminen, vid vilken
-värmet från ett flertal mindre gaslågor medelst
speglande ytor reflekterades mot golvet; denna anordning
kan i viss mån sägas vara föregångare till de numera
allmänt använda elektriska radiatorerna.
I ovanstående rader har endast ytterkonturerna av
Friedrich Siemens uppfinnareverksamhet berörts;
förutom det nu anförda har han under sitt i så hög grad
verksamma liv sysslat med en hel del problem av
skiftande art. Enkel och flärdlös till sin natur, med ett
ganska inbundet kynne, var han alltid obenägen att själv
offentliggöra resultatet av sina arbeten; vad som i
detta hänseende står oss till buds, är enstaka utdrag
ur hans brevväxling med sina bröder och intimare
vänner, spridda i levnadsteckningar och minnesskrifter.
Men redan detta magra material ger oss en god
inblick i den till synes så enkle och anspråkslöse
mannens idérikedom, vars gränser sträckte sig långt över
det alldagliga, utan att dock förleda honom till
splittring. Friedrich Siemens’ utgör ett talande exempel på
målmedvetet och energiskt utarbetande av en viss idé,
utan att låta sig avskräckas av några svårigheter, i
trots av bristen på teoretisk underbyggnad.
Joh. Härdén.
Medalj för Sveriges ångpanneföreningar.
Södra Sveriges ångpanneförening i Malmö samt
Mellersta och norra Sveriges ångpanneförening i
Stockholm hava instiftat ovan avbildade hedersmedalj. Den
är avsedd att utdelas som ett erkännande åt personer,
vilka på ett framgångsrikt sätt verkat för
föreningarnas uppgifter, dvs befrämjat driftsäkerhet vid tekniska
utrustningar samt bränsle- och kraftbesparing vid
tekniska anläggningar. Åtsidan, som är gemensam för de
båda föreningarna, symboliserar teknisk rådgivning och
de olika områden, inom vilka den tekniska
verksamheten bedrives. Frånsidan upptager namn och
inskription samt förekommer i tvenne varianter, en för
vardera föreningen.
Medaljen utdelades första gången den 30 mars i
Malmö, då den överlämnades dels till konsul Aug. Schmitz,
som varit först Södra ångpanneföreningens vice
ordförande under åren 1895—1907 och därefter dess
ordförande, och dels till samma förenings mångårige
styrelseledamot fil. doktor Ivar Svedberg vid
Billes-holms Gruva.
Medaljen, som är utförd i 18: e storleken (56 mm
diameter), har komponerats av konstnären Axel
Klei-mer i Malmö och modellerats av skulptören Alfr.
Ohlson samt präglats hos Sporrong & Co., Stockholm.
Torrplåtarnas ljuskänslighet.
De fotografiska torrplåtarna och filmerna äro som
bekant preparerade med en emulsion av bromsilver i
gelatin. Det har visat sig, att olika gelatinsorter lämna
olika ljuskänsliga emulsioner. Varpå detta beror, har
nyligen klarlagts av amerikanska kemister.
R. F. Funnet, anställd vid Eastman Kodakbolaget,
lyckades nämligen _ ur aktivt gelatin isolera ett ämne,
»gelatin X», som vid tillsättning till gelatin med ringa
aktivitet gör detta fotografiskt aktivt.
Ljuskänsligheten ökades vid stigande tillsats därav ända till ett
maximum, varefter ytterligare tillsats ledde till
minskning, samtidigt med att benägenheten för slöja tilltog.
Närmare undersökningar av S. E. Sheppard ledde till
utrönandet av den mystiska substansens kemiska natur.
Den befanns vara allylisotiocyanat eller
allylsenaps-olja. Även andra isotiocyanater sensibilisera gelatinet,
exempelvis fenylisotiocyanat och etylisotiocyanat. Det
fotografiskt verksamma gelatinet innehåller endast
mi-nintala mängder av sensibilisatorn. nämligen en del på
mellan 300 000 och 1000 000 delar gelatin. Även
allyltiokarbamid är en verksam sensibilisator; den
om-lagras lätt i allylisotiocyanat. Dubbelbundet selen och
tellur kunna också giva sensibiliserande föreningar.
Tiokarbamiderna torde reagera med bromsilvret, så
att det bildas »groddar» av svavelsilver, vilka utgöra
ljuskänslighetskärnor. Silverselenid- och tellurid kunna
verka på samma sätt. Den fotografiska sönderdelningen
vid exponering och framkallning försiggår i dessa
ljus-känslighetskärnors omedelbara närhet.
Sheppards undersökningar kunna naturligtvis icke
omedelbart medföra någon mera betydande ökning av
det fotografiska materialets ljuskänslighet, eftersom
denna har sitt maximum redan vid en ytterst ringa
halt av sensibilisatorn. Men tillverkaren har numera
möjlighet att av ett föga aktivt gelatin framställa ett
sådant med maximum av aktivitet. Fortsatta arbeten
kunna måhända, leda ännu mycket längre; vem vet?
Wi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:39 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1927/0109.html
