Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Fig. 4. 7 cm luftvärnskanon m/18 (äldre Boforspjäs).
tiv, att det är otänkbart, att den skulle kunna realiseras.
Det skulle dessutom förutsätta en beslutsamhet att slå
till i det rätta ögonblicket, som man nog aldrig kan
påräkna.
Luftförsvaret måste därför till stor del — och detta
gäller särskilt det lokala försvaret — baseras på mark-
luftvärn, i vissa fall kombinerat med jaktflygplan.
*
Försvarsmedlen mot flygare äro dels av passiv, dels
av aktiv art.
Bland passiva försvarsmedel må särskilt nämnas: dels
tekniska anordningar för beredande av skydd
(skyddsrum, källare m. m.) eller för maskering
(»ca-mouflage») eller för direkt avspärrning (stållinor,
uppburna av ballonger); dels av taktiska åtgärder i
fält såsom truppförflyttningar i mörker, genom skogar
osv.
De aktiva försvarsmedlen åter äro stridsflyg-plan
(jagare) samt från marken eldgivande kanoner,
kulsprutor och gevär.
Stridsflygplanens egenskaper och användning vid
luftförsvar är ett intressant kapitel, som emellertid
icke faller inom föredragets ram, varför jag lämnar
denna ingalunda oviktiga del av luftförsvaret.
Kulsprutor och gevär av vanlig kaliber (6,5 mm)
äro föga verksamma. Däremot hava speciella
luftvärns-kulsprutor med 13—20 mm kaliber god verkan mot
flygare upp till 1 000 à 1 500 m:s höjd. Tiden
medgiver icke något närmare ingående på kulsprutefrågan.
Ej heller kan jag inom ramen av ett kort föredrag
närmare ingå på luftförsvarets organisation,
luftbevakningen vid kusterna och runt om de viktigare orterna,
förbindelserna pr tråd och radio osv, utan jag
inskränker mig till att giva en orientering om
luftvärnsartilleriet och särskilt luftvärnsmaterielens tekniska
egenskaper.
Luftvärnsartilleriets materiel utgöres av kanoner med
riktinstrument och ammunition, eldledningsinstrument
samt strålkastare.
I. Luftvärnskanoner.
I början av världskriget saknades ett verkligt
luftvärnsartilleri. För att kunna åstadkomma något skydd
Fig. 3. Skodas 8 cm luftvärnskanon i eldställning.
mot flygare måste man därför tillgripa provisoriska
anordningar. I första hand gällde det att giva vanliga
fältkanoner en för skjutning mot luftmål tillräcklig
elevation. Många olika konstruktioner försöktes (t. ex.
en fransk enligt fig. 1), men något vidare resultat
erhölls icke förrän speciella luftvärnskanoner konstruerats.
För att snabbt bringa kanonerna i ställning på rätt
plats, användes i det rörliga kriget numera uteslutande
motortransport. Antingen är kanonen monterad på en
bil eller också på en släpvagn som bogseras av en
traktor. Exempel på den senaste typen är den i Sverige
prövade 8 cm luftvärnskanonen av Skodas konstruktion,
som i fig. 2 och 3 avbildas under transport resp. i
eld-ställning.
För lokalförsvar kunna även fast uppställda
luftvärnskanoner användas. Exempel på en sådan är
Bofors’ 7 cm kanon m/18, skänkt till Stockholm av
Föreningen för Stockholms fasta försvar (fig. 4).
För försvar mot flygplan på låg höjd böra dessa
kanoner kompletteras av
finkalibriga
automatkanoner t. ex. av den typ,
som visas å fig. 5
(Vic-kers-Termis 40 mm
kanon), eller av grova
luftvärnskulsprutor (13
—20 mm).
Beträffande
ammunitionen är endast att
till-lägga, att man i regeln
skjuter med
spränggranater (trotyl e. d.),
mera sällan med
granat-kartescher (på låg
höjd), samt ett par ord
om rörfrågan.
Det s. k. röret sitter
i projektilens spets och
är så anordnat, att det
kan inställas
(tempe-ras) på tändning efter
viss tid, då
projektilens sprängladdning
skall bringas till
detonation.
Fig. 5. 40 mm automatkanon
(Vickers-Termi).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:39 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1927/0213.html
