Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
antaga svetsningstemperatur och sedan omedelbart efter
igjutningen genom sammanpressning och stukning
sammansvetsas under bortträngning av denna metall. På
grund härav äro de båda skenytorna såväl vid en
förvärmning som även vid den aluminotermiska
behandlingen fritt tillgängliga på grund av det härvid
förhandenvarande mellanrummet, så att hela fogytorna
såväl vid förvärmningen som även vid upphettningen
genom den aluminotermiska massan hastigt och
likformigt upphettas. Därför är också i förhållande till den
aluminotermiska svetsningen med mot varandra
pressade anliggningsytor en avsevärt mindre (ungefär
hälften så stor) mängd aluminotermisk massa
tillräcklig — framhåller uppfinnaren — för att bringa
sken-ändarna att antaga svetsningstemperatur, vilket är av
stor betydelse i ekonomiskt avseende. Det vid en
eventuell förvärmning bildade oxidskiktet kommer att
säkert upplösas i den hetflytande termitmassan, enär det
är på alla sidor fritt tillgängligt för denna. Vid
skenornas sammanpressning utpressas, sedan
svetsnings-temperatur uppnåtts, den aluminotermiska metallen ur
fogluckan, så att svetsningsstället endast bildas av
materialet i skenorna.
Blocks metod kan utföras på följande sätt:
Skenorna inklämmas i en klämanordning på sådant
sätt, att mellan skenändarna förefinnes ett mellanrum
på omkring 10 mm. Därefter omklädes fogen med en
form, varefter medelst en bensolbläster en sticklåga
skickas genom formen, vilken likformigt omspolar de
friliggande skenändarna och förvärmer dessa. Efter
skedd förvärmning sker igjutningen av den
aluminotermiska eller aluminogenetiska massan, som ingår
mellan de friliggande skenändytorna och därför hastigt
bringar skenändarna att likformigt över hela deras yta
antaga svetsningstemperatur. Härefter pressas
sken-ändarna medelst klämanordningen mot varandra,
varigenom den aluminotermiska metallen uttränges ur
fogen och skenornas sammansvetsning fullbordas.
Såsom »aluminotermiska» eller »aluminogenetiska»
massor enligt uppfinningen räknas även sådana till
sin verkan med termit likvärdiga eller termit liknande
blandningar, vilka icke innehålla aluminium.
K. Nn.
Privatkapitalets ställning inom
Rysslands industri och jordbruk.
Vid ett sammanträde i kommunistiska akademin i
Moskva lämnades nyligen en redogörelse för
privatkapitalets nuvarande roll i Sovjetunionens industri och
lanthushållning. Redogörelsen var i huvudsak av
följande innehåll.
Privatkapitalets insats i produktionen är i
verkligheten betydligt större än vad den officiella statistiken
visar. Privatkapitalet finnes investerat såväl i den
privata censusindustrin (dvs företag med mekanisk
utrustning, sysselsättande minst 16 arbetare eller företag
med minst 30 arbetare men utan sådan utrustning)
som i en mängd mindre, industriella företag samt
slutligen i pseudokooperativa företag.
Särskild uppmärksamhet förtjäna dessa sistnämnda
företag, som driva rörelse under namn av industriella
kooperative!’ och därvid använda lejd arbetskraft. Så-
lunda utgjorde endast inom 34 % av samtliga
kooperativa företag de lejda arbetarna en femtedel i
förhållande till antalet föreningsmedlemmar, medan inom
övriga kooperativa företag antalet lejda arbetare var
större än antalet medlemmar. Minst 50 % av samtliga
såsom hemslöjd drivna industriella kooperativer kunde
rubriceras såsom privatkapitalistiska. Om de
kooperativa företagens produktion av industrivaror
uppskattades till 6,6 %, skulle följaktligen 3,3 % av
produktionen härstamma från privata företag. Om vidare den
privata kapitalistiskt drivna industrins insats i
produktionen beräknades till 7,3 %, skulle de privata
företagens produktion uppgå till sammanlagt 10,6 % av
industrins totalproduktion och ej till 3,4 %, som förut
antagits. Vad särskilt angår produktionen av
konsumtionsvaror, falla 17 % av produktionen å
privatföretag av kapitalistisk typ och 15 % å privatföretag av
kollektiv typ, alltså sammanlagt 32 % av
produktionen.
Antalet arbetare, sysselsatta vid de privata
företagen, uppgingo till 900 000 motsvarande omkring 18 %
av samtliga industriarbetare. Därtill komma
arbetarna vid företag av kollektiv typ, utgörande omkring
28 % av samtliga industriarbetare. Sålunda voro nära
hälften eller 46 % av alla industriarbetare sysselsatta
1 privattjänst.
Av det i Sovjetunionens industri investerade
kapitalet ägdes 12 % av privatpersoner och ensamt inom
konsumtionsvaruindustrin härrörde 21 % från
privatpersoner. För närvarande torde omkring 550 milj. rubel,
tillhörande privatpersoner, finnas investerat i
industrin, mot 430 milj. rubel den 1 oktober 1925.
Privatkapitalet hade visserligen förlorat terräng under
konkurrensen med de kooperativa statsorganen, men dessa
förluster hade kompenserats genom ökning av de
privata företagen av kapitalistisk typ, så att
privatkapitalet i stort sett förstärkt sina positioner.
På landsbygden förekommer privatkapitalismen i
form av större bondebruk, som använda lejd
arbetskraft, samt pseudokooperativa lantbruk. En annan art
av privatkapitalismen är utarrenderandet av
lantbruksmaskiner och dragare. Inom den första kategorin falla
2 % av alla bondebruk med dispositionsrätt över 11 %
av åkerjorden. Till den andra kategorin kunna räknas
28 % av alla kollektiva jordbrukssammanslutningar.
Den tredje kategorin slutligen ger genom sin
verksamhet en inkomst motsvarande omkrng 5 % av all
inkomst från Sovjetunionens jordbruk. På det
varuöverskott, utöver producenternas konsumtion, jordbruket
lämnade ifrån sig, komma icke mindre än 20 % på
nyssnämnda tre kategorier.
(Ur »Soc. meddel.» fr. Svenska konsulatet i
Leningrad.)
Danska planer på halmpappersfabrikation. De
jylländska lantbruksföreningarna diskuterade för någon tid
sedan frågan om pappersfabrikation av dansk halm,
därvid man beslöt undersöka, om möjlighet fanns för
en sådan tillverkning, samt kalkylera de tekniska och
ekonomiska utsikterna.
Den härför tillsatta komittén har nu uppmanat
lantbruksföreningarna att vidtaga en icke bindande teckning
å leverans av torr, pressad halm för en tid av 5 år, så att
man kan få konstaterat, om de halmmängder, som
behövas för produktionen, verkligen finnas. Visar sig detta
vara fallet, kommer man till att börja med att uppföra
en kartongfabrik med dansk halm som råämne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
