Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnare föreningen.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Kilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. ni.
Nr 51 STOCKHOLM DEN 21 DECEMBER 1927
Innehållsförteckningen ■■ se sista textsidan.
Ostkustbanan.
Fig. 1. Härnösand, ändpunkt eller, om man sä vill,
begynnelsepunkt för Ostkustbanan. Del av inre hamnen med den ena av
broarna mellan II limön och fastlandet. I bakgrunden t. v.
Gådeåstaden, t. Ii. Bondsjöstaden; intill den sistnämnda är
järnvägsstationen. Ostkustbanans infart till stationen är bortom
Gådeåstaden; man ser röken från lokomotiven pä bangården.
(Foto förf.)
En enkel definition på Ostkustbanan: säkraste,
snabbaste och bekvämaste medel för stortrafik Härnösand
—Sundsvall—Hudiksvall—Söderhamn—Gävle och
därifrån på förutvarande bansträcka via Uppsala till
Stockholm.
»Medlet» är icke den modärna omnibussen eller
motorlastvagnen, icke passagerareflygplanet, ej heller
några nya snabbgående kustfartyg. »Medlet» är
järnvägståget, i snabbhet närmast bilracern, i säkerhet över
denna och varje annat motorfordon.
Liksom de flesta av Sveriges järnvägar, statens ej
undantagna, hade Ostkustbanan redan vid öppnandet för
trafik å hela sin längd — 301 km — den 31 okt. innev,
år en rätt avsevärd sträcka livsväg tillryggalagd, dvs
en förhistoria. Man har ju apriori kunnat inse, att så
skulle bli fallet, redan vid en blick på kartan med det
nya järnvägsprojektet inritat. Man såg, att
Ostkustbanan — som den fick heta alltifrån de första
diskussionerna — visserligen komme att löpa från stad till
stad utmed den sydligare Norrlandskusten och hava
fortsättningen given i bansträckan Gävle—Uppsala—
Stockholm, men man såg även, att projektet
bokstavligen komme att få sitta hårt. inklämt mellan tvenne
mäktiga intressen, norra stambanan och kustsjöfarten.
Vad som gjorde motsättningen särskilt skarp och
förhistorien så lång — nitton år — torde ha varit det,
att nämnda speciella statens intresse jämte rederiernas
fingo emot sig icke blott den norrländska sydkusten,
med fem städer och betydande orter och bygder
emellan och bakom dessa, utan även ett allmänt rikets in-
Fig. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
