- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofemte årgången, 1927 /
402

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

402

INDU STRITIDN INGEN NORDEN

SSJpT

Fig. -i. Första skottkärran lastas d. G mars 1916. I förgrunden
fr. v.: civiling. O. Kärnekull, dåv. kaptenen K. A.
Lagergren, landshövd :na 11. Hamilton och C. il. Ström, civiling. E.

Anderson.

tresse, ådagalagt efterhand dels i form av K. m: ts
koncession år 1903, dels genom beviljande av
statslån och aktieteckning i det för järnvägens byggande
och trafikerande år 1905 bildade Ostkustbanans
aktiebolag. Dessa tillmötesgående åtgärder å det allmännas
sida framgingo ur den alltmer beaktade rimligheten hos
kustbygdernas krav på bättre kommunikationer med
det sydligare Sverige, särskilt rikets huvudstad, en
rimlighet, som hos mången kom att te sig som en
nödvändighet. Även betydande intressen i den södra änden av
det projekterade trafikkomplexet, förnämligast hos
Stockholms stad, adderade sig härtill.

Berättad med data och få ord började Ostkustbanans
skapelseakt den 10 aug. 1897, då ett sammanträde hölls
i Söderhamn med tecknare av bidrag till undersökning
av ett järnvägsprojekt utgående från en punkt å Gävle
- -Ockelbobanan till Härnösand. Initiativtagare voro
målaren E. Rosén, Söderhamn, grosshandlaren S.
Nordström, Gävle och disponenten vid Iggesunds bruk.
kaptenen, numera amiralen A. Lindman. Märkligt nog
deltog således ingen Härnösandsbo, ej heller någon
Sundsvallsrepresentant som initiativtagare. Som ovan
nämnts beviljades koncessionen år 1903 och
konstituerades bolaget år 1905. Det var nu, som
svårigheterna att få det hela finansiellt säkerställt började. År
1911 utarbetade kaptenen, numera överstelöjtnanten

K. A. Lagergren ny plan för järnvägsbyggnaden och
nytt kostnadsförslag, desamma som legat till grund
för banans slutliga utförande. Hr Lagergren utsågs
jämväl till bolagets verkställande direktör och
järnvägsbyggets chef. Aktieteckningarna jämte
markförvärven fortgingo under verkst. direktörens energiska
ledning, så att den G mars 1916 kunde
byggnadsarbetet igångsättas vid Kubikenborg, strax söder om
Sundsvall. Genom beslut av 1923 års riksdag säkerställdes
omsider ekonomin för järnvägsanläggningens
utförande.

Följer man Ostkustbanan med Gävle som
utgångspunkt, så är först att iakttaga, hurusom den nya
järnvägens centrala administration är inrymd i en
stollbyggnad å Gävle södra stations område, vars bangård
ansenligt utvidgats i och för ostkustbanetrafiken. Ett
nytt, enligt modärna principer anordnat stationshus
betecknar för passageraren från Stockholmshållet, att nu
vidtager den norrländska kustbanan.

Om Gävle (40 000 inv.) såsom kulturort,
industrisamhälle och stapelstad lär föga i detta
sammanhang-behöva erinras. Ty staden har med avseende på
kommunikationer legat så mycket närmare det centrala och
södra Sverige samt rikets huvudstad än de övriga
ost-kustbanestäderna, att någonting liknande en
presentation torde vara överflödigt. Sveriges historia ger t. o. m.
vittnesbörd om, att Gävle vid ett tillfälle ansetts
värdig-fungera som rikets politiska medelpunkt, nämligen
som säte för 1792 års riksdag.

Tåget fortsätter från södra stationen på en bro över
Gavleån, stoppar en stund vid Gävle centralstation,
passerar genom stadens norra del och så ett stycke
jämsides med Ockelbobanan ut på landsbygden med
Hillebyn såsom den första av de smärre stationerna. —

De allmänna tekniska bestämmelserna för
järnvägsbyggnaden äro följande.

För hela linjen.

Spårvidd................1,435 m

Skenvikt i sidospår........25,o o kg pr m

Syllens tjocklek, skrädd på två
motsatta sidor...........0,165 m

Ballastens djup från syllöverkant

till balansplanet........0,5 o »

Brantaste sidolutning för bank och

jordskärning..........1 : 1,5

Fig. 5. Grävmaskin i skärning vid Bergeforsen
(Indalsälven) 1018.

Fig. 6. Gävle södras stationshus. (Foto förf.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1927/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free