Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 13 STOCKHOLM DEN 28 MARS 1928
Innehåll. Ind. Norden: Några synpunkter på konstruktionen av moderna arbetsmaskiner. Av ing. "W. Engström. — Högvinterns
skogsavverkning. — Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden. VIII. Elektrisk signallykta. IX. Ny legering för skärverktyg. — K.
proposition om patenttidens förlängning. — Teknikens varningar. — Prisuppgifter på järn. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind.
rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Red. påtager
sig ej någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Några synpunkter på konstruktionen av moderna
arbetsmaskiner.
Av ingenjör Wilh. Engström.
(Föredrag i Sv. uppfinnareföreningen d. 24 febr. 1928. Föredragshållarens manuskr. för Ind. Norden.)
Under begreppet verktygsmaskiner falla i
allmänhet de maskiner, vilka användas för mekanisk
bearbetning av metaller, trä och stenar, m. m. samt tjäna
ändamålet av en formgivning efter förut bestämda
mått under användandet av vissa verktyg. Denna
formgivning kan åstadkommas under spångivande
bearbetning t. ex. vid svarvning, fräsning, etc, eller genom
spånlös bearbetning genom pressning, smidning osv.
A. Allmänna synpunkter för v e r k t y g
s-maskinernas byggnad.
De uppgifter, som ifrågakomma viel ett industriellt
företag eller en mekanisk verkstad med avseende på
arbeten, som skola utföras med en föreskriven
noggrannhet under kortast möjliga tid, ställa vissa
fordringar på arbetarnas skicklighet, på beskaffenheten av
arbets- ocli mätverktygen samt slutligen på den
allmänna konstruktionen av de använda maskinerna. Det
finnes vissa konstruktiva förutsättningar vid
maskinernas byggnad, vilka hava inflytande på arbetets
kvalitet och man måste med avseende härpå fordra:
1) en kraftig byggnad av arbetsmaskinen, så att
vibrationer förebyggas vid arbetsstycket och verktyget,
2) lätt tillgängliga och säkra anordningar för
matning, upp- och nedspänning av arbetsstycket.
Ruppert har i pregnant form uttryckt de
konstruktiva grundtankarna för dessa anordningar i 3
grundsatser. För förståelse härav torde vara lämpligt att
klarlägga de olika rörelserna hos de spånavskiljande
maskinerna. Dessa äro:
1) arbets- eller skärrörelsen,
2) matningsrörelsen,
3) inställningen av verktyget,
4) inställningen av hastigheten och matningen,
5) avkopplingsrörelsen vid återgång till
ursprungsläget.
T. ex. för svarvning fullföljes arbetsoperationen
genom:
1) verktygens skärrörelse,
2) verktygens matningsrörelse,
3) verktygens inställing,
4) omläggning av remmar, inkoppling av växelhjul
o. dyl., ^
5) stålets överförande till utgångsläget.
Vidare torde även behöva förklaras begreppet
rörelsegrad.
Med en rörelse av första graden menas en
maskin-dels rörelse på ett fast ställe t. ex. ett tvärstyckshuvud
i sina gejder, ett hyvelbord på sina slider. En rörelse
av andra graden är rörelsen av en maskindel på en
rörlig del av första graden. En rörelse av tredje
graden är rörelsen av en maskindel på ett rörligt ställe
av andra graden, osv. Exemplet av ett arborrverk torde
förtydliga dessa olika rörelsegrader.
Rörelsen av första graden: Huvudspindeln eller
borrstångens rotation i lagringarna. Rörelsen av andra
graden: Vridning av skruvspindeln i den rörliga
huvudspindeln. Denna rörelse tjänar att överföra
matningsrörelsen. Rörelsen av tredje graden: Borrhuvudets
rörelse, vilken medföljer huvudspindelns roterande
rörelse och förskjutes utefter densamma.
På olika sätt visar oss hyvelmaskinen fyra olika
rörelsegrader. Första rörelsegraden: Fram- och
återgående rörelse av sliden. Andra rörelsegraden: den
därpå horisontalt rörliga supporten. Tredje rörelsegraden:
den på denna vertikalt rörliga sliden för inställning
av verktyget. Fjärde rörelsegraden: lyra,
verktygshållare, som utför tillbakadragandet av stålet under
återgångsslaget. Ruppert fastlägger nu i tre
grundsatser de grundtankar, som ha inflytande på
uppdelningen av de olika rörelserna och rörelsegraden med
avseende på en viss konstruktionsgodhet.
1) Styvheten av de rörliga delarna stå i omvänt
förhållande till rörelsegraden. Dvs ju flera
rörelsegrader arbetsstycket och verktyget ha att utföra, desto
svagare och osäkrare blir systemet och naturligtvis
desto sämre utfaller då arbetsprodukten.
2) En högre rörelse än den fjärde rörelsegraden
betyder början till fel i de allmänna anordningarna vid
en verktygsmaskin.
3) Medlet för minskningen av rörelsegraderna,
således ett medel för höjningen av maskinens inre
styvhet, är uppsökandet av de bästa förhållandena mellan
fördelningen av rörelserna mellan verktyg och
arbetsstycke. Så fullgör t. ex. vid svarven arbetsstycket
skärrörelsen och verktyget matningsrörelsen. Därvid
uppnår man, att den tredje rörelsegraden inte överskrides.
Vid den vanliga hyvelmaskinen utför arbetsstycket
skärrörelsen, verktyget matningen och man kommer
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD f 87S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
