Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
I N D U STRITIDNINGEN NORDEN
Fig. 1. Jämförande tablå mellan olika drivsätt.
bäst. Således kort sammanfattat skulle de synpunkter,
efter vilka verktygsmaskiner av samma eller liknande
slag torde bedömas vara följande:
1) Beträffande tidsbesparing.
a) Genom enkelheten av alla kopplingsanordningar
av hastigheter och matning.
b) Genom förenkling av inställningsrörelserna för
verktygen.
c) Genom möjligheten av en lättare anordning av
jiggar, fixturer, verktygshållare o. dyl.
d) Genom huvuddrivorganens enkelhet
(driftsäkerhet) .
2) Maskinkostnad.
3) Konstruktionsgodhet och styvhet med hänsyn till
de uppträdande krafterna.
4) Effektiviteten av skydds- och
transportanordningar.
5) Kraftbehovet.
6) Platsutrymmet.
härvid inte över den fjärde rörelsegraden. Man ser
således, att genom att följa de ruppertska lagarna de
största möjliga förutsättningar för noggrannhet och
produktion vinnas. Dessa fordringar äro sålunda de första
och huvudsakligaste uppgifterna att lösa vid alla
verktygsmaskiners konstruktion.
B. Fordringarna på produktions-
stegring.
Produktionen av en spånavskiljande verktygsmaskin
består däri, att ett visst spånskikt bortskäres. Vi kunna
nu tänka oss tvenne möjligheter av en
produktionsstegring. För det första genom omedelbara
tidsbesparande anordningar, vilka äro:
a) ökning av spånens storlek eller omvänt uttryckt
en förminskning av antalet spån,
b) . förkortning av tiden för spånens avskiljande.
Här är det särskilt undersökningarna, som utförts av
Taylor under ca 25 år, som varit till stort gagn och
varvid praktiskt fastlagts proportionen och det inre
sammanhanget mellan skärhastigheten, matningen,
skärdjupet och stålets form.
För det andra de medelbara tidsbesparande
anordningarna, som huvudsakligast ha. till uppgift en
nedsättning av den s. k. oproduktiva arbetstiden, dvs
inställning av skärhastigheten, matning, upp- och
ned-spänning av arbetsstycket, inställning av stål, fixtur,
osv. Det väsentligaste i konstruktionen är härvid, att
alla rörelser kunna utföras utan större ansträngning
från arbetarens sida samt att anordningarna för
sådana rörelser, manöverspakar o. dyl. äro så lätt
tillgängliga som möjligt, så att arbetarna verkligen använda
desamma. Slutligen torde ännu påpekas några
väsentliga punkter, till vilka även konstruktören måste taga
hänsyn, nämligen skydds- och säkerhetsanordningar,
transportanordningar o. dyl. Dessa böra i regel vara
organiskt sammanbundna med maskinen och inte efteråt
tillkomma för att när som helst kunna avlägsnas från
maskinen. Såsom en sista överläggning vid
konstruktionen av verktygsmaskiner, torde vara den, om
ifrågavarande maskin lämpligen bör användas i gruppdrift
eller enkeldrift. I allmänhet kan man säga, att mindre
maskiner för tämligen konstanta arbeten lämpa sig
bäst för gruppdrift under det att för större maskiner
och i synnerhet sådana, där uppspänningstiden för
ar-betsstyckena är särskilt lång, enkeldrift lämpar sig
Verktygsmaskinen av idag är ju helt och hållet en
konstruktiv utveckling av sitt ursprung. Den
huvudsakligaste drivfjädern, som lett konstruktörerna, har
varit att giva maskinen den högsta möjliga
verkningsgraden och detta i såväl rent tekniskt som ekonomiskt
hänseende. De härvid inslagna vägarna voro
utstakade genom en fortskridande förbättring av det
material, av vilket verktygen utfördes. Effekten stegrades
oupphörligt genom uppfinningen av nya
stållegeringar, genom växande anspråk på noggrannhet samt att
arbeta möjligast ekonomiskt utan att dessa fordringar
skulle fördyra maskinen onödigtvis. Lättast
naturligtvis låta sig alla dessa önskningar och fordringar av
bearbetningstekniken uppfyllas genom specialmaskiner,
som ju avse masstillverkning och sålunda kunna vara
enklare i sin konstruktion i motsats till de mest
använda maskinerna (universalmaskinerna), vid vilka
ofta alldeles motstridande fordringar uppställas på
samma maskin, vilket verkar ogynnsamt och
fördyrande på konstruktionen.
Trots detta ha dessa maskiner alltjämt och komma
alltjämt att behålla ett vidsträcktare arbetsfält emedan
fulla utnyttjandet av maskiner med högre effekt
endast i ett fåtal fall är möjligt.
Utvecklingen inom verktygsmaskinbyggeriet går
Fig. 2. Schematisk bild av kraftvägen genom ett arborrverk från
motorn till spindeln — en längre väg (jmfr fig. 3).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
