Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
I N D U STRITIDNINGEN NORDEN
Fig. 2. .Tankers trafikplan G 31 på startplats.
Av dessa fakta framgår med all tydlighet, att risken
vid färd med trafikflygplan är ytterst ringa, och som
ett bevis för det förtroende lufttrafiken redan
förvärvat sig kan anföras, att försäkringspremierna för
värdeförsändelser i Europa äro lägre vid befordring
genom luften än vid transport på jordytan.
En direkt följd av den ökade säkerheten, det
moderniserade materialet och en mera genomarbetad
markorganisation blir givetvis en större regelbundenhet, och
kurvan för densamma har under senaste året visat en
tendens att nå idealpunkten, 100 %. Att
regelbundenheten vid trafikflygning under vintern nedsattes kan
ej anses som något minus vid betraktandet av att även
övriga kommunikationsmedel i större eller mindre grad
påverkas därav. Genom det intensiva arbete som pågår
överallt för att möjliggöra flygning i mörker och
dimma anser man sig snart hava löst denna fråga, och
sedan torde lufttrafikens regelbundenhet kunna sättas
till 99 à 100 proc. även under vintern.
Ett trafikflygplan av jättelika dimensioner, som
uppfyller ovanstående anspråk på driftsäkerhet, är
Junkers G 31. Den utgör en följdriktig utveckling
och resultatet av professor Junkers energiska
konstruktionsarbete alltsedan hans första trafikflygplan av
år 1919. Man har sålunda tillgodogjort sig över två års
praktisk erfarenhet av Junkers närmast föregående
jättetrafikplan G 24, som under de gångna åren fått
en vidsträckt användning i den europeiska lufttrafiken
och senast i höstas även visat goda egenskaper vid
långa och krävande flygningar såsom Berlin—Peking
och tillbaka. Denna typ (i svensk tillverkning
betecknad typ G 23) är ju även för oss svenskar välkänd
genom Aerotransports maskiner.
Fig. 3. Förarcplatserna med manöver- och instrumentanordningarna.
Junkerflygplanens allmänt
kännetecknande egenskaper.
Det kan inte skada med en liten överblick av de för
Junkersflygplanen i allmänhet kända egenskaperna.
De kännetecknande dragen för dessa typer utgöras
sålunda förnämligast av fribärande monoplananordnade
vingar med lågt vingläge och tjock profil och med i
största möjliga utsträckning fördelad last (t. ex.
sidomotorer och bränsleförråd förlagda i vingarna). Det
äldre vingbyggnadssättet med ett slags
fackverksanordning av stöttor och stag utanför vingytorna medför
bland andra olägenheter jämväl den av allt för stort
skadligt luftmotstånd. På senare tider har man genom
strömlinjeformad beklädnad sökt minska detta
motstånd och härigenom även nått avsevärd förbättring.
Fullständigt befriad från detsamma blev man
emellertid först, sedan professor Junkers, genom att lägga hela
det bärande fackverket in i vingen, helt undandragit
detta luftströmmens påverkan.
Detta förfarande medförde i sin ordning att
vingpro-filen måste göras tjockare än tillförne för att inom sig
lämna utrymme för den bärande
fackverkskonstruktionen, och sålunda uppstod clen fribärande vingen med
tjock profil.
Denna vingtyp visade sig vid aerodynamiska
studier och provningar medföra även andra för den
praktiska färgningen beaktansvärda fördelar. Tunn
vingpro-fil medgiver icke ett samtidigt förenande av stor
flyghastighet med låg landningshastighet. Ett snabbt plan
med tunn vingprofil medför på denna grund lätt vissa
risker vid landning. Den tjocka profilen, rätt utformad,
tillåter däremot en stor flyghastighet med bibehållen
jämförelsevis låg landningshastighet samt underlättar
och tryggar sålunda för det snabba planet både
landning och start.
Det andra kännetecknande huvuddraget i Junkers
flygplantyper är byggnadssättet helt av lättmetallen
duraluminium med täckytor av dylik plåt med
luft-strömlinjeriktad korrugering. Detta byggnadssätt
innebär betydande fördelar jämfört med andra
konstruktioner, i vilka trä ofta i större eller mindre omfattning
ingår i viktiga delar. Ty huru omsorgsfullt träet än
utväljes, medför nämligen dess användning ur
hållfasthetssynpunkt alltid en viss osäkerhet. Redan den
omständigheten, att brottmodulen avsevärt ändras med
fiberriktningen, vanskliggör och begränsar i hög grad de
konstruktiva möjligheterna vid användandet av trä.
Härtill komma vidare känsligheten för skadlig inverkan
av fuktighet och värme samt eldfaran.
Alla dessa olägenheter bortelimineras fullständigt,
då endast duraluminium användes som
byggnadsmaterial. För trafikflygplan med mycket lång resroute
framträder särskilt beaktansvärt okänsligheten för
klimatiska förhållanden samt möjligheten av lätt
standar-diserbara detaljer, varigenom snabba utbyten av
skadade delar utan svårighet låta sig utföra.
Konstruktion och byggnad av G31.
Kännetecknande egenskaper för G 31 äro följande:
Spännvidd........... . . 30,3 m
Längd...............16,5 m
12 Junkers L Y
1 B. M. Y. 6
eller 3 Bristol Jupiter . 1 350/1 650 hkr
Bensin............... 1 750 liter
Höjd ...................6 m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
