Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
I N D U STRITIDNINGEN NORDEN
oförtövat i gång på basis av den icke mindre krävande
delen av företaget, som bestod i att anskaffa
penningemedel. Hr Althins organisatoriska och agitatoriska
verksamhet har, såsom envar intresserad omedelbart torde
inse, lämnat rika resultat, liksom det allmänna intresset
för museet synes lova gott för framtiden. För
närvarande är finansieringen den mest påträngande
uppgiften: penningemedel erfordras icke blott för det fortsatta
»räddningsarbetet» utan ock för underhållet av de
hittills hopbragta skatterna. Statsmakterna och rikets
medborgare var för sig böra beakta detta. Det gäller en
ärorik och betydelsefull svensk kulturgärning. Chr. S.
Englands kväveindustri. På Imperial Chemical
Industries nyligen i London hållna bolagsstämma
meddelade styrelsen att en ny fabrik var under utbyggnad
i Billingham för tillverkning av syntetiskt kväve i stor
skala. Med hänsyn till de beräknade
produktionskostnaderna väntas bolaget härigenom på allvar kunna ta upp
konkurrensen med övriga världsfirmor. Fjolårets
tillverkning kommer i år, heter det i ett meddelande till St.
D., sannolikt att fyrdubblas. Bolaget söker nu närmare
kontakt med kontinenten. För finansierandet av de
planerade utvidgningarna kommer en nyemission på ca
7 milj. pund att företagas.
Uppfinningar och konstruktioner inom torpedväsendet.1
Gruppen, förut i förbigående omnämnd, visas å fig.
8. I pådragningsventilhuset (a) sitter lilla och stora
pådragningsventilerna (i och n) samt kolven (k).
Distansapparatens fjäderhus (b) har en inställbar,
graderad skiva (c) och en visare (cl), som av en
torsions-fjäder hålles tryckt mot anslagstappen (e). Visaren
sitter på en stång på friktionsskivan (m), som då
torpeden kommit i gång, tryckes upp mot kuggskivan (l)
och följer dess rörelse som från maskinaxeln förmedlas
genom drevaxeln (2). Under gången vrides visaren
tillbaka från den inställda distansen till O-läget, varvid
rullarna (s) på balansarmen falla in i spår (4) på
friktionsskivan och balansarmens främre äncla går
nedåt så mycket att pådragningsventilerna, påverkade av
fjädern (g) tryckas mot sina säten och avstänga
luft-tilloppet. (Se även fig. 7 föreg, art.) Hanen (o) visas
här i sitt främre läge och skoveln (y) uppfälld, såsom
före skott.
I fig. 8 undre högra hörn visas sänkventilen.
Varmluftstorpeden. Ändamålet med
varmluftsappa-raten är, att genom förbränning av flytande bränsle i
en behållare, varigenom luften passerar, höja dennas
temperatur och öka dess energi. Energitillskottet genom
luftens uppvärmning blev så stor, att man t. ex. fått
38 knops fart på 2 000 m med samma luftförbrukning
som givit en kalltorped 34 knop på 1 000 m.
1 Denna redogörelse innehåller det väsentligaste i ämnet, som
ingick uti ett föredrag av förf. i Svenska uppfinnareföreningen den
27 april innev. år.
Av marindirektör F. Arsenius.
(Slut fr. nr 22.)
Ehuru redan 1872 patent fanns på en anordning för
uppvärmning av luften i en torped, var det dock först
år 1900 som Leavitt i Brooklyn, USA, började syssla
därmed — att denna viktiga detaljförbättring vilat i
28 år, berodde nog på att man velat haft kalltorpeden
så fulländad som möjligt, innan man försökte sig på
denna mycket svårlösta detalj.
Leavitts anordning visas i fig. 9. Man måste säga
att den var mycket opraktisk, svårhanterlig och
riskabel. Ett kärl (a) för förbränning av sprit var insatt i
luftkärlet och tändes av en tändpatron (i). Apparaten
användes en tid i amerikanska torpeder. Men sedan
inköptes patentet av firman Armstrong i Newcastle som
i förening med firman Whiteliead levererade
varmlufts-apparater. Det är emellertid den österrikiske kaptenen
Geztesy, som genom sitt 1906 uttagna patent att
upphetta luften på dess väg till torpedmaskinen och
blanda den med ånga, har största äran av
varmluftsappara-tens framgång. Geztesy fick hjälp av en svensk
ingenjör, som fullbordade konstruktionen och gjorde det
möjligt att sätta in den rätt skrymmande apparaten i
torpeden, där det praktiskt taget ej fanns någon plats.
Sedan varmluftstorpeden med bemälde ingenjörs hjälp
utexperimenterats i Tyskland, Frankrike och
Österrike, inköpte Sverige 1909 tillverkningsrätten för egna
torpeder.
Varmluftsapparatens verkningssätt. Fig. 10. Luften
kommer först till gruppen (119), som är lika med den
för kalltorpeclen beskrivna, utom att skovel fattas.
Skoveln sitter här på underkant av torpeden. Maskinen
är densamma, men framför den sitter
varmluftsappa-raten, som består av sex delar, samlade i en gemensam
stomme. Högtrycksoljebehållaren (A), får oreglerad
luft genom rören (32, 33) och trycker oljan ned till
skovelns slidhus, där oljan stoppas av sliden (27) så
länge skoveln (26) ligger i det å fig. 10 visade läget.
Luften, som står i kanalen (22) stoppas av
tryckregu-latorventilen (18) och kan endast gå genom det lilla
hålet (31) genom vilket så mycket luft kan passera
Fig. 8: »gruppen».
Fig. 9: Leavitts anordning för uppvärmning av luften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
