Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
I N D U STRITIDNINGEN NORDEN
Fig. 13: luftgyroskop.
Gyrots förmåga att styra torpeden grundar sig på
gyralkraften, som verkar så att en hastigt roterande
kropp strävar att bibehålla sitt rotatioasplan och
till-lämpas sålunda: När gyrots svänghjul vid hanens
omkastande, under torpedens gång genom tuben,
igång-sättes, har dess axel en viss riktning (parallell med
tubriktningen). Om torpeden, sedan den lämnat tuben,
får en avvikning ur sin bana, kommer torpedens axel
att bilda en vinkel med svänghjulets axel, som
bibehåller sin riktning. Vertikala balansringen, som följer
svänghjulet påverkar då sliden till gyrots servomotor
och lägger om gyrorodren till dess torpeden återgått
till sin ursprungliga kurs och torpedens och
svänghjulets axlar åter sammanfalla. Gyrorodren göra alltid
behöver för att tillryggalägga sin distans. Ä
gyrosko-pen för de nya stora torpederna, som gå på 18—20 000
m, måste rotationen av svänghjulet efter
igångsättningen, som sker medelst luftturbin, underhållas medelst
en luftström av ett par ats tryck. Denna fjärde
gyro-typ, turbinluftgyrot, är utfört vid torpedverkstaden i
Karlskrona och måste hållas hemlig, likasom de där
tillverkade ångtorpederna och 53 cm torpederna.
Stjärtstycket, fig. 11, är med skruvar fäst till
akter-konens bakersta del. Det består av två koniska
stommar (71) och (72) på vilka fästas stabiliseringsplan,
vilka benämnas stjärtstyckets vertikala och horisontala
vingar och förenas medelst stödskenor (74).
Maskinaxeln (82) har en förlängning (90) som går till tor-
hade styrning på
de nu vanliga
långa
distanserna varit omöjlig.
Innan gyrot kom
till var man
beroende av ett par
små roder på
stjärtstyckets
horisontala vingar
och dess
inställning skedde
genom besvärliga
och tidsödande
inskjutningar. Ändock voro de
endast tillförlitliga
på korta distanser
(under 400 m)
och kom torpeden
av någon anledning ur sin kurs fanns ingenting, som
kunde återställa den. Uppfinnaren av torpedgyrot var en
österrikisk ingenjör L. Obry efter vilken de först
använda apparaterna kallades Obry’s gyroskop. Han fick
patent 1894 och 1897 införde vi den å våra torpeder.
Gyrot består av ett tungt svänghjul, upphängt i två
balansringar, så att det kan fritt röra sig i alla riktningar
(kardansk upphängning). Igångsättningen skedde
genom en kraftigt spänd torsionsfjäder, som plötsligt
frigjord, genom kuggutväxling satte svänghjulet i hastig
rotation. Den vertikala balansringen hade en tapp,
som arbetade sliden till en servomotor i förbindelse med
de vertikala(gyro)rodren (93, fig. 11).
Fig. 12: ändvy av maskinrummet på en
varmluftstorped.
fullt utslag, torpedens kurs är därför en våglinje, men
svängningarna äro ytterst små och utan betydelse.
Då torpedens distanser började ökas, var
fjädergyro-skopets hastighet (10—12 000 v/min) ej tillräcklig, man
övergick då till ett turbingyro, där igångsättningen sker
medelst en liten luftturbin, som efter igångsättningen
frånkopplas. Sedan övergick man till ett luftgyro, som
här skall beskrivas och visas å fig. 13.
Svänghjulet (21), som vilar i kullager (22) i
vertikala balansringen, har urfräsningar i periferien, som
gör det till ett turbinhjul. Luften kommer genom en
särskild tryckregulator genom en kanal (2) i övre
bärfästet, och verkar genom munstycket (3) direkt på
svänghjulet. Under igångsättningen, som ej får pågå
längre än strax innan torpeden lämnar tuben, måste
svänghjulet hållas fast (balansringarne i fyrkant) och
detta sker meddelst inställararmen (29).
Igångsättningstiden är här beräknad till 0,34 sek. Efter denna
tid skall luften avstängas och detta tillgår sålunda:
Luften från kanal (1) passerar genom två
fördröjningscylindrar (13) och (14), vardera försedda mecl
regleringsproppar (16, 19) med fina hål, medelst vilka
tiden för genomströmningen kan noga bestämmas.
Luften går vidare genom kanalen (41) till rummet (12)
bakom kolven (5), skjuter ut kolven, som först
avstänger luften till munstycket (3) och sedan genom
armen (6) och länken (32) för ned inställararmen (29)
och frigör svänghjulet. Gyroskopen måste noga
regleras före insättandet i torpeden, vilket göres på särskilda
regleringsbord. Gyrot skall ge ett konstant diagram
under viss tid, t. ex. 5 min., och svänghjulet skall gå i
20—30 min. efter igångsättningen med beräkning att
ej väsentligt minska omloppen under den tid torpeden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
