Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
tillryggalagt över 110 000 kilometer utan anmärkning.
Det största intresset för elektron har naturligtvis
flygindustrin, för vilken det gäller att spara varje kilo. Den
engelska arméförvaltningen anställer sedan några
månader försök, över vilkas resultat naturligtvis sträng
tystnad vilar. I Tyskland vill man använda elektron
icke blott för byggande av motorer, utan till flygma-
skinskroppar. Om försöken utfalla gynnsamt, kan man
räkna med en vikstbesparing, som för en oceanflygare
möjliggör medtagande av ett reservförråd av minst 200
kg brännämne. Därigenom skulle naturligtvis risken
vid en oeeanflygning minskas betydligt.
(Die Umschau.) H. W.
Sömnadsmetoden — ingen ersättning för textilierna.
Av H. F. Taylor, London.
Försök att framställa beklädnadsmaterial med
förbigående av spinn- och vävnadsprocesserna är ej något
nytt. Sedan lång tid tillbaka söka — så paradoxalt det
än låter — män av facket i världens alla »textilländer»
att avskaffa textilierna. Fackvärlden står enig därom
att spinning och vävning utgöra en industri, som,
jämfört med råmaterialkostnaden, kräver alltför kostbara
arbetsprocesser. De mångfaldiga stadierna inom
textilvarutillverkningen, det invecklade manuella arbetet
och de dyrbara maskinerna, särskilt inom väverierna,
pressa upp priset på den färdiga varan till en höjd, som
utan tvivel spelar en betydande roll i den mänskliga
tillvaron.
Inom textilindustrin förmärkes ej mycket av en
säkerligen mycket önskvärd genomgripande
rationalisering. Då dessutom möjligheten till en standardisering
är så gott som utesluten, kan en utveckling i
produk-lionsförbilligande syfte endast fortskrida med
snigelfart. En revolutionerande uppfinning, som för
mänskligheten erbjöde möjlighet till stora inbesparingar skulle
vara välkommen hos alla jordens folk. Och detta så
mycket mer som ju såväl åkerbruket som
exportindustrierna i och med billigare beklädnadsartiklar och lägre
arbetslöner skulle komma i ett gynnsammare läge.
Är nu detta möjligt och hur skall det tillgå? Försök
i England och Amerika hava visat en väg, som ger oss
ett begrepp om a ilen av framtidens nya
beklädnadsmaterial. Att denna produkt skulle komma att ersätta
våra nuvarande textilier kan emellertid ej anses vara
tänkbart under den närmaste framtiden.
Nyligen förekom i Wool Record en artikel, som på
följande sätt skildrar framställningen av ett tyg utan
vävning. De lösa fibrerna gå genom en kardmaskin
och därifrån såsom en vadd eller som band in i en ny
apparat bestående av ett antal bredvid varandra ställda
symaskiner. I längdriktningen, dvs det som vid
vävning skulle varit ränningen eller varpen, arbeta
symaskinsnålarna på 1V2 mm mellanrum och dessa sömmar
giva hela filtskiktet en viss hållning och fasthet.
Försök hava också anställts med att draga sömmar även i
skottriktningen, men då härför kräves mycket mera
komplicerade maskiner och en ytterligare
arbetsprocess har man ej fortsatt på denna väg. Dock skall
drag-fastheten i skottriktningen vara anmärkningsvärd,
vilket ju lätt förklaras därav att de enskilda fibrerna, som
ligga kors och tvärs över varandra, fast sammanhållas
genom de över dem dragna sömmarna.
Det är alltså, tydligt att sträck- och spinnmaskiner
samt vävstolar bliva överflödiga vid detta,
förfaringssätt. Blott den för sömnaden använda sytråden är en
spinnprodukt. Utom den enormt minskade
maskinuppsättningen skulle metoden innebära väsentliga inbespa-
ringar i fabriksutrymme, drivkraft samt arbetspersonal.
Då en sådan symaskin emottager och förarbetar
produktionen från en kardmaskin, kunde den genom
bortfallandet av de övriga maskinerna ledigvordna
arbetsstyrkan användas för skötandet av andra kard- oelr
symaskiner och såmedelst en trefaldig produktion lätt
uppnås. För den färdiga produkten skall vid jämförelse
med en vävd vara av samma slag inbesparingen uppgå
till ungefär 33 procent. Den bekante textilfackmannen
professor Baker vid Leeds universitet skall hava yttrat,
att han, efter att hava sett resultaten av de sista
försöken med sydda tyger, blivit kvitt sina föregående
fördomar mot detta slags beklädnadsvaror. Han trodde
att de hittills framställda meltons och tunga täcken voro
av tillfredsställande beskaffenhet, samt vidare att
hälen industri — oberoende av väveri — med stora
möjligheter skulle kunna framväxa.
För att nu kunna bedöma användbarheten av detta nya
slags stoff måste man naturligtvis undersöka 0111 cle
olika egenskaper man kräver hos en textil produkt, och
som man hitintills funnit förenade blott hos vävda varor,
även äro till finnandes hos den nya produkten.
Beträffande elasticiteten, som man finner bäst utvecklad hos
yllevaror, måste man säga att den saknas. Porositeten,
en annan högt. skattad egenskap, som väl mest bidragit
att förskaffa ullen dess rangplats, och vidare clen
härmed sammanhängande dåliga Värmeledningen kunna
ej heller göra sig gällande hos produkter,
tillverkade efter den beskrivna, tillverkningsmetoden. Ej
heller kan den för vävnad kännetecknande smidigheten
tillnärmelsevis ernås. Den största nackdelen är likväl
omöjligheten att såsom vid vävning kunna erhålla
effekter i bindningen eller färgväxling, såsom denna kan
utföras i varp och inslag, kort sagt. förhållanden, som
betinga varans utseende. Väl kan man erhålla varor
med enhetlig färgning, antingen i grundfärgerna eller
i melange, men härmed äro också möjligheterna för clen
nya, industrin uttömda. Det är ju möjligt, att beliov
kunna skapas för sådana varor, som man kan erhålla
genom symetoden, samt att matt- och filtindustrierna
skulle kunna draga fördel av densamma; ett står dock
fast, att den på sagda sätt framställda produkten, på
grund av avsaknaden av de grundläggande egenskaper,
som i sådan hög grad känneteckna, en vävnad, ej har
några utsikter att undantränga våra nu brukliga
textilier. Det återstår att se, i vad mån metoden i
framtiden kan förbättras, och om denna utveckling blir nog
genomgripande, för att metoden skall komma att få
något verkligt infls-tancle för vissa grenar inom
textilindustrin.
(Skand. tidskr. f. textilindustri.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
