- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjunde årgången, 1929 /
4

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 4

bara svängningar på vanligt sätt. I telefonen eller
högtalaren höres nu ett ljud i någon mån påminnande om
ljudet från en cirkelsåg. Inkopplas en s. k.
glimljus-lampa i stället för högtalaren, varierar ljusstyrkan hos
densamma i takt med strömimpulserna. Placeras en
roterande Nipkow’s skiva, av samma slag som den på
sändaresidan, framför denna glimljuslampa och skivan
rör sig synkront med sändarens skiva samt så att även
motsvarande hål samtidigt passera fotocellen och
glimljuslampan, så sammansättes glimljuslampans
ljusvariationer till en bild som kan projiceras på en
mattglas-skiva. En sak som under lång tid brytt
televisionsuppfinnarnas hjärnor har varit synkroniseringen och
inställningen av full fasöverensstämmelse hos båda
skivorna. Det finnes ett otal patent sökta på dylika
anordningar och alla äro för detta ändamål värdelösa. Hade
herrar uppfinnare gjort mera experiment än spekulativa
konstruktioner, hade mycken energi sparats och
eventuellt kunnat användas på annat sätt. Saken är
nämligen den, att någon automatisk synkronisering eller
fas-inställning behöves ej. Dylika anordningar erfordras vid
bildsändning där bilden uppritas långsamt bit för bit
men här, där varje bild måste framställas på en bråkdel
av en sekund, behöver man endast reglera hastigheten
hos mottagareskivan tills en stillastående bild vid
sändaren håller sig stilla på mottagarens mattglas. Den
vid mottagaren erhållna bilden är något randig och i
regel ej särdeles skarp. Ju mindre hålens diameter är
och ju flera hål det finnes i skivorna dess tydligare blir
bilden men samtidigt behöves kraftigare belyst bild vid
sändaren och ljusstarkare glimljuslampa vid mottagaren.

Vid kinematografen kan man nödtorftigt reda sig med
åtta bilder i sekunden. Hela bilden framkommer här på
en gång, försvinner och ersättes av en ny. Vid
televisionen framkommer bit för bit av bilden och man har
funnit att ögat härvid har sådan tröghet, att ett intryck
- av en på detta sätt sammansatt bild bibehålles om hela
bilden är färdig på ungefär Ys sekund.

Den här beskrivna enkla återgivningsanordningen kan
sägas i viss mån svara mot rundradions
hörtelefon-återgivning. För erhållande av större bilder, så att ett
flertal personer kunna samtidigt se desamma, dvs
högtalarens motsvarighet, fordras mera komplicerade
anordningar; glimljuslampan räcker ej till utan kraftigare
ljuskällor måste tillgripas samt andra anordningar för
variering av ljusstyrkan i takt med de inkommande
impulserna. Dessa problem skola vi emellertid ej här
ingå på.

*



Ätt ej televisionen kommit fram förr än nu beror i
första hand på att man ej haft tillgång till lämpliga
förstärkningsanordningar. De för rundradion utarbetade
förstärkningsanordningarna äro emellertid även
användbara för television med relativt små förändringar och
därmed har många förr olösliga problem löst sig själva.
De tidigare använda selencellerna voro ej tillräckligt
hastiga eller pålitliga, utan först i och med utvecklingen
av de i radiotekniken så betydelsefulla elektronrören
har erfarenhet vunnits för framställning av fullt
pålitliga, hastigt verkande och känsliga fotoelektriska celler.

Telefonkabeln Sverige — Finland.

Världens längsta sjökabel för telefonering. Jämförelse med kabeln Sverige—Tyskland.

Fig. 3 (fig. 1 och 2 på sid. 1): Telefonkabelns Sverige—Finland
landning vid Finnviken på svenska sidan.

De internationella kommunikationerna telefonledes
hava i och med Finlands anknytning till det
europeiska-telefonnätet vuxit i betydelse. För Finland har
härigenom en förmedlare åvägabragts till främjande av
landets ekonomiska och kulturella förbindelser med
Europas övriga stater.

Till följd av Finlands i förevarande avseende
ogynnsamma geografiska läge ställde det sig icke lätt att fin-

Fig. 4: Telefonkabelns landning på finska sidan i närheten av

Åbo.

na en anknytningspunkt för den internationella
telefon-trafiken. Blott tvenne möjligheter härför kommo i
betraktande: antingen över de angränsande baltiska
randstaterna med anslutning till Tysklands telefonnät eller
över Finska viken till det svenska nätet. Från
handelspolitiska synpunkter tedde sig clen sistnämnda vägen
lämpligast, varför man bestämde sig för en förbindelse
Äbo—Stockholm. I enlighet med teknikens nuvarande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1929/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free