- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjunde årgången, 1929 /
60

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60

INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 60

Jubileumsfondens radium.

Beträffande detta märkliga förvärv och den
intressanta transportmetoden meddelas här något fylligare
upplysningar än de som förekommit i allmänna
pressen.

Det av Konung Gustav V:s Jubileumsfond från
Radium Beige inköpta radiumförrådet anlände till
Stockholm i slutet av sistl. december. I en därvarande bank
inventerades och utkvitterades försändelsen i närvaro
av såväl representanter för Jubileumsfonden som för
leverantören. Förrådet, som består av ca 9 gram
radiumsulfat, motsvarande 6 gram rent radium, var
förpackat i 90 st. tillsmälta glastuber, var och en innesluten
i en skyddshylsa av mässing. Mässingshylsorna voro i

sin tur fördelade på sex blyfodrade trälådor,
innehållande ungefär lika mängder. Sändningen var assurerad
för 1 130 000 kr motsvarande dess värde.

Efter utkvitteringen överlämnades hela sändningen
till Radiumhemmets i Stockholm fysiska laboratorium
i och för kontrollmätning av glastubernas innehåll.
Detta arbete är numera avslutat och rapport
överlämnad till Jubileumsfondens styrelse. I rapporten
meddelas, att kontrollmätningarna verifierat leverantörens
uppgifter och att allt sålunda är i sin ordning.

I avvaktan på beslut från Jubileumsfondens styrelse
angående radiets slutliga fördelning på de svenska
institutionerna förvaras det tills vidare i ett särskilt
anskaffat kassaskåp på Radiumhemmet.

I Sverige finnas sedan tidigare ca 3 gram radium,
varav omkring 2 gram tillhöra Radiumhemmet.

Teknisk användning för gaserna krypton och xenon.

De i luften förefintliga tunga ädelgaserna krypton
och xenon äro de sällsyntaste ämnen, som finnas i
världen. Icke ens de s. k. sällsynta jordarterna eller de 1925
upptäckta grundämnena masurium och renium kunna i
sällsynthet jämföras med dessa ädelgaser. Av det mest
utbredda grundämnet, syret, förefinnas ungefär 10"
gramatomer, av de sällsj*ntaste sådana som rubidium
och scandium omkring 1020. Men ädelgaserna bilda en
ännu sällsyntare grupp, i det att krypton och xenon
förekomma på jorden endast i mängder av ca 1012
gram-atomer. De äro näst de radioaktiva de sällsyntaste av
alla grundämnen.

Den tekniska framställningen av den lättaste
ädelga-sen, helium (atomvikt 4), har lyckats i Amerika tack
vare lämpliga råprodukter i form av jordgas. Argon
(atomvikt 40) framställes sedan länge i teknisk skala;
produkten finner avsättning huvudsakligen såsom gas
för fyllning av elektriska glödlampor. Efter argon
kommer neon med atomvikten 20, vilken finnes i luften till
0,0018 %. Detta är ju icke mycket, men då luften göres
flytande, stannar en rest, som jämte helium innehåller
tillräckligt neon för att möjliggöra en räntabel
utvinning. Slutprodukten äx en blandning av 70 % neon och
30 % helium. Det är denna gas, som användes i de
lysande röda reklamskyltarna, och det som egentligen
lyser är neonet, vilket leder elektriciteten väl och har ett
spektrum med intensiv lyskraft.

Krypton med atomvikten 83 och xenon med 130 ha
tills helt nyligen haft endast vetenskapligt intresse. Vad
skulle också tekniken göra med en gas, vilken finnes i
luften i en koncentration av 0,000009 %, såsom xenon,
eller 0,0001 %, såsom krypton? Därtill kom, att man tills
helt nyligen underskattat dessa gasers mängd i luften
tjugo gånger; upptäckaren (jämte Travers) av
krypton och xenon, Ramsay förlorade vid försöket
att framställa dessa gaser i ren form 19 /20 av dem och
räddade endast V20. Förtätningen av luftens gaser sker
genom avkylning till —141° vid ett tryck av 40 atm.
Minskar man trycket, kan man skilja gaserna från
varandra genom deras större eller mindre flyktighet. Den
största till för få år sedan någonsin framställda
krypton-mängden uppgick till 120 kbcm och den största
xenon-mängden till 575 kbcm. Om man skulle försökt
uppskatta kostnaden för dessa mängder, skulle man kom-

mit till priser om tusentals kronor för 1
kubikcentimeter.

Trots dessa föga uppmuntrande resultat har man på
senaste tid försökt att framställa krypton och xenon i
teknisk skala. De franska forskarna M o u r e u och
L e p a p e hava utarbetat en spektroskopisk metod för
gasernas kvantitativa bestämning, så att man kunde
uppskatta mängden av krypton och xenon i en gas utan
att behöva framställa dem i rent tillstånd. Med denna
metod påvisade de, att luften i själva verket innehåller
tjugo gånger mera krypton och neon, än man efter
Ramsays försök trodde. Då uppstod frågan, varför
man fått så miserabelt utbyte. Tydligen beror det på
ofullständigheten i separeringen genom destillation, när
den gas, som skall avskiljas, blott finnes i små spår i en
massa av lättflj^ktigare ämne. De svårflyktiga gaserna
krypton och xenon kvarstanna icke, då syrgasen, i
vilken de äro lösta, avdunstar, utan ryckas med av denna.
Dessa resultat äro ägnade att kasta ljus över ett annat
intressant problem, nämligen varför man har så svårt
att genom destillation skilja guld, som i minimala
mängder är löst i kvicksilver, från detta. Såsom bekant var
denna svårighet orsaken till det misstag, för vilket prof.
M i e t h e för två år sedan föll offer, då han trodde
sig ha påvisat en omvandling av kvicksilver till guld.
Lagarna för avdunstning av gasblandningar, vilka
gälla vid »vanliga» mängder, svika då det är fråga om
avskiljandet av ytterst små inblandningar.

L e p a p e fann emellertid, att man får helt andra
resultat, om man i stället för fraktionerad destillation
använder en fraktionerad kondensation; det avdunstade
syret, som förde med sig största delen av krypton och
xenon, leddes av L e p a p e genom ett rör, som innehöll
aktivt kol (poröst kol) eller silica-gel (porös kiselsyra)
vid det flytande syrets temperatur. Då absorberades en
del av gasen av kolet eller silica-gelet och det visade sig,
att denna del innehöll nästan allt kryptonet och xenonet
ur den behandlade syr gasmängden. På detta sätt kunde
L e p a p e i laboratoriet i anslutning till en vanlig
flytande-luft-anläggning framställa krypton och xenon i
mängder av 1 liter och mera.

Detta resultat utnyttjades tekniskt av Claude i
Paris. De tekniska syrgasmaskinerna arbeta så, att
luften delvis göres flytande, varvid det flyktigare kvävet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1929/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free