Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
61
jämte neon och helium förblir gasformigt, under det att
syret jämte krypton och xenon övergå i flytande form.
Ur kondensatet kan Claude i sina apparater utvinna
en vätska, som innehåller, utom syre, ca 0,1 % krypton
och xenon. Efter förbränning av syret med väte
innehåller återstoden ca 2 % av ädelgaserna. De absorberas
i silica-gelrör, varvid överskottet på väte förblir
okondenserat, och fraktioneras sedan utan svårighet. De till
en flytande-syre-maskin av medelstorlek anslutna
apparaterna lämna såsom biprodukt dagligen 10—11 liter
krypton och 0,8—1 liter xenon. Utbytet, som vid
Le-p a p e s laboratoriumförsök översteg 90 %, är vid den
tekniska apparaturen av storleksordningen 40—50 %.
Säkerligen kunna apparaterna fullkomnas.
Innan amerikanerna började fabriksmässigt
framställa helium ur jordgas, fanns det i hela världen blott
några kubikmeter av denna gas, och man kunde skatta
dess pris till några hundratusen kronor för en
kubikmeter. Nu är självkostnadspriset omkring 1 dollar pr
kbm. En liknande prissänkning torde även förestå
krypton och xenon.
Vad kan då tekniken använda dessa gaser till, om cle
stå att få till förnuftigt pris? Elektrotekniken kommer
säkert att kasta sig över dem, ty de visa många av
neons och argons elektriska egenskaper, exempelvis den
höga ledningsförmågan, i förstärkt grad. Även för
röntgentekniken äro de av intresse; franska forskare hava
redan för flera år sedan pekat på den möjliga
användningen av dessa tunga och på samma gång kemiskt
hierta gaser såsom fyllningsmaterial vid
röntgenfotografering av inre organ, exempelvis lungorna. Även för
vetenskapen är ett rikt utbyte att vänta, ty de båda
grundämnena krypton och xenon äro just på grund av
svårigheterna i deras framställning ännu relativt litet
utforskade.
(Efter Die Unischau.)
H. W.
Stockholms Patentbyrå
halvsekel-jubilerar.
»I slutet av 1870-talet kom ingenjören Ernst Hjalmar
Brulin till Stockholm från Hallsberg i Närke, där han
bedrivit kvarn- och sågverksrörelse under några år, och
han blev i huvudstaden medarbetare i Industritidningen
Norden, med vars utgivare ingenjör P. Lindell han
varit studiekamrat. Denne gav honom idén att bilda en
patentbyrå, och Bruhn startade också 1878 en sådan;
till en början var han ensam om att sköta densamma,
och verksamheten var förlagd till Industritidningen
Nordens redaktionslokal i huset Stora Nygatan 38.» ■—
Sålunda börjar den historik öven Stockholms
Patentbyrå åren 1878—1928, som utgör ett av kapitlen i en
från trycket nyligen utkommen minnesskrift — en
innehållsrik bok med elegant utstyrsel.
Namnet »Stockholms Patentbyrå» övertogs från ett
samtidigt av ingenjör O. Nyströmer börjat företag, då
denne år 1879 blev Bruhns kompanjon. Nyströmer
flyttade emellertid efter ett år till statens järnvägar i
Göteborg och ingenjören K. Y. Zacco, förut föreståndare
för Stavsjö mekaniska verkstad, blev hans efterträdare
i patentbyrån. Hösten år 1880 anmäldes firman med
Zacco och Bruhn såsom innehavare hos magistraten i
Stockholm. Samtidigt med ingenjör Zacco erhöll
företaget en mycket dugande kraft i ingenjör Ernst Svan-
qvist och det heter i minnesteckningen: »De tre
ingenjörerna Zacco, Brulin och Svanqvist blevo sedan under
många år bestämmande för företagets verksamhet, och
det var de, som genom sin sakkunnighet och energi
gjorde det till ett av de förnämsta inom sin bransch i vårt
land.» Ingenjör Bruhn avled år 1909. Ingenjör Zacco
avgick år 1900 från befattningen som verkst. direktör
och efterträddes som sådan av ingenjör Svanqvist.
Denne avled år 1920 och ingenjör Gustaf Isfält blev verkst.
direktör. Han bortgick med döden redan år 1924,
varefter till verkst. direktör utsågs byrådirektören i Pa-
Tolala antalet per år till Patent• och registreringsverket inlämnade patentansökningar
i 886—1928.
Antalet per år genom Stockholms Patentbyrå till Patent- och. registreringsverket inlämnade
patentansökningar 1 886—19 2 8.
tent- och registreringsverket, bergsingenjören och juris
kandidaten Axel Hasselrot, vilken alltsedan stått i
spetsen för företaget såsom direktör och styrelseledamot.
Övriga ledamöter av styrelsen äro ingenjör K. Y.
Zacco, revisor Sv. Zacco, fröken Sigrid Bruhn och
advokaten J. A. Hultman med byggnadschefen C. Y. Zacco
och bankdirektör H. Lindevall såsom suppleanter.
Verksamheten har varit under oavlåtlig tillväxt
bortsett från de båda allmänna depressionsperioderna under
världskriget och krisåren i början på 1920-talet (jmfr
vidst. diagram). År 1927 införlivade byrån med sig
de båda företagen i samma bransch H. B. Ohlssons och
L. Romells patentbyråer.
I och med direktör Hasselrots inträde i företaget
utvidgades byråns verksamhet till att omfatta även rent
juridiska ärenden på det industriella rättsskyddets
område. Uppdragen avseende ansökningar för erhållande
av patent, mönsterskydd eller varumärkesregistrering
hava av Stockholms Patentbyrå hittills ombesörjts till
ett antal av över 40 000.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
