Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 64
Sveaska uppfinnareföreningen sammanträder
fredagen den 22 febr. kl. % 8 e. m. å restaur. Riche,
Stockholm, därvid bl. a. skall förrättas val av styrelse,
revisorer, klubbmästare och nämnder samt hållas föredrag,
med apparat- och filmdemonstrationer, av docenten John
Hertzberg om färgkinematografi, Eastmans
Kodakcolor-metod.
Föreningens medlemmar uppmanas att ofördröjligen
insända sina adress- och referendumblanketter
vederbörligen ifyllda.
S. U: s ombudsman.
Projektet tunnel England - Frankrike.
Arbetarpartiets parlamentsfraktion har antagit en resolution,
vari begäres, att utredning omedelbart igångsattes
angående förslaget till tunnel under Kanalen. I
resolutionen framhålles, att de militära betänkligheterna icke
böra stå i vägen för de ekonomiska och politiska
synpunkter, som härröra från Kelloggpakten.
Premiärministerns förslag, att tunnelprojektet skall behandlas som
en opolitisk fråga och att en omfattande ny utredning
av de ekonomiska och försvarssynpunkterna skall
företagas, har i London hälsats med allmän
tillfredsställelse.
Nya svenska uppfinningar,
beskrivna i föreliggande nummer av Industritidningen
Nordens bilaga.
(Där ej patentuttagaren är särskilt nämnd, är uppfinnaren
patentuttagare.)
Sätt och anordn. för silning el. sortering av pappersmassa
o. dyl. (patent-nr 66730). Uppf. J. M. L:son Spangenberg,
Forshaga.
Apparat för sköljning av kärl o. dyl. (66731), d:o (6673’2).
Uppf. W. Simonsson, Hälsingborg.
Elektrisk rörelseöverföringsanordn. (66733). Uppf. K. G.
Lis-sel, p.-uttag. Svenska ab. Logg, Stockholm.
Flotationsapparat (66738). Uppf. S. G. Thomé, Svärdsjö.
Anordn. vid valsverk för upptagande av axialtryck på
valsarna (66739). Uppf. P. G. Palmgren, p.-uttag. Ab. Svenska
kullagerfabriken, Göteborg.
Apparat för rengöring och polering av aluminiumkärl o. dyl.
(66742). Uppf. A. Dahl, Orsa.
Målarpensel (66743). Uppf. P. E. A. Frey se, Stockholm.
Sätt att framställa aluminiumoxidhaltiga produkter ur
aluminiumsulf idhaltigt material (66747). Uppf. T. R. Haglund,
Stockholm.
Anordn. vid absorptionskylapparater (66754). Uppf. B. C.
von Platen och C. G. Munters, p.-uttag. Pl at en-Munters
Refrige-rating System al)., Stockholm.
Anordn. vid centrifugalregulatorer för kraftmotorer, som driva
elektriska generatorer (66758), anordn. för automatisk
reglering av spänningen hos synkrona växelströmsgeneratorer
(66759). Uppf. E. Pearson, Borlänge.
Anordn. vid expansionskärl för transformatorer (66762). Uppf.
B. Anderson, p.-uttag. Allmänna svenska elektriska ah.,
Västerås.
Anordn. för upphängning av radiatorer (66765). Uppf. A.
Jönsson, p.-uttag. Ab. Plåt förädling, Hälsingborg.
Ytterväggsläm jämte av sådana lämmar uppförda väggar
(66766), byggnadssten för uppförande av skorstenar med flera
pipor (66768). Uppf. A. F. Bomgren J:or, p.-uttag. Ah. Svenska
trähus, Stockholm.
Notiskrönika.
L. Lundén †. Överingenjör Lars Lundén, Lagklarebäck,
Mölndal, avled den 10 febr. Han var född 1860 i Skaraborgs län,
avlade 1883 ingenjörsexamen vid Chalmersska institutet och blev
omedelbart härefter anställd vid Ab. Vargöns pappers- och
cellulosafabriker, där han efter några år blev överingenjör och
chef. Fabrikerna utvidgades år 1889 med en sulfitfabrik, den
tredje i sitt slag i vårt land. Sulfitcellulosaframställningen stod
vid denna tid på en synnerligen primitiv nivå, och Lundén grep
sig verket an att reorganisera hela fabrikationssättet, vilket,
genom en del nya uppfinningar och nykonstruktioner fullständigt
lyckades. Hans metoder voro epokgörande inom branschen och
hade till resultat att tillverkningsmöjligheterna tredubblades.
Även inom natroncellulosaindustrin vidtog Lundén betydande
förändringar. Är 1899 blev han disponent och byggnadschef för
det nybildade Uddevalla sulfita.-b: s fabriker i Bengtsfors, där
han verkade till 1908, då han på grund av försvagad hälsa drog
sig tillbaka. För övrigt har Lundén bl. a. nedlagt mycket arbete
på torvströindustrin, där han kan räknas som en av banbrytarna.
Genom hans initiativ anlades vid Nossebro en torvströfabrik för
det av honom bildade Skaraborgs torva.-b., vars verkst. direktör
han blev. År 1915 slog han sig ner i Lagklarebäck invid Mölndal.
Chalmers tekniska institut. Styrelsen -för institutet har nu
behandlat frågan om tillsättandet av den nyinrättade
professuren i kemisk teknologi och därvid beslutat att hos k. m: t
förorda t. f. professor J. Arvid Hedvall till befattningen i fråga.
— Styrelsen har till sakkunniga för tillsättandet av den lediga
matematikprofessuren utsett professorerna T. G. T. Carleman och
A. J. Malmquist, Stockholm, C. W. Oséen, Uppsala, och N. O.
Zeilon, Lund.
Industriellt experiment Tid Ofotens malmfält. Enligt
meddelande från Oslo skall hos Ab. Ofotens malmfält i nord-Norge
ett industriellt experiment utföras, i det att arbetarna övertaga
gruvorna och driva dem för egen räkning. Gruvorna, som icke
varit i drift under de sista åren men likväl äro i gott stånd, ägas
av ett par tyska handelshus. Överenskommelse har träffats, att
samtliga arbetare och funktionärer vid gruvorna för en låg
avgift skola få hyra gruvanläggningen av de tyska firmorna, vilka
garanterat att köpa vad gruvorna producera. Till en början
komma omkring 150 man, som under de sista åren varit utan
sysselsättning, att vara med i företaget.
Dieselmotorernas konkurrens med ångmaskinerna. Lloyds
Register visar att byggandet av motordrivna fartyg under
december f. å. uppgick till 859 860 ton, medan byggandet av
ångfartyg endast uppgick till 506 447 och att 62 motorfartyg voro
under konstruktion på 8 000 ton eller mer mot endast 22
ångfartyg av samma storlek. Dessa siffror ha stor betydelse för
tennindustrin, ty dieselmotorerna fordra mera tenn och
vitmetall än det maskineri, som de skola ersätta. Sålunda användes 7
ton vitmetall i en dieselmotor, jämfört med 1.9 ton i en
ångmaskin samt 40 procent mera tenn. Det betyder en ökning i
tenn-konsumtionen under 1927 på 650 ton tenn.
Lufttrafik året om Norden—Västeuropa? Den i
Köbenhavn nyligen hållna konferensen med representanter för de
nordiska ländernas poststyrelser och lufttrafikintresserade har
gjort bl. a. följande uttalande: Konferensen uttalar sig för att
under en månad instundande sommar provflygningar
igångsättas från Malmö—Köbenhavn till Amsterdam, London och
Paris med anknytning till flygförbindelserna med Helsingfors,
Stockholm och Oslo. Konferensen anser det önskvärt, att året
om en liknande regelbunden lufttrafik etableras från
Helsingfors, Stockholm och Oslo på eftermiddagen via
Malmö—Köbenhavn till Västeuropa och uttalar önskemål om att planerna
härom närmare utarbetas, då resultatet av provflygningarna
föreligga.
Råoljemotorer för flygmaskiner. En Junkers flygmaskin
av typen G4 utförde den 4 ds den första flygningen med en
råoljemotor på 600 hkr i Dessau. Flygningen hade ett synnerligen
lyckat förlopp. Råoljemotorn har konstruerats under samarbete
mellan Junkers forskningsanstalt för luftfart och
Junkers-Motorenbau.
Förenta staternas produktion av stålgöt under 1928
passerade för första gången siffran 50 miljoner ton, meddelar S.-A.
N. Den därnäst högsta produktionssiffran uppnåddes 1926 med
46 936 000 ton, medan produktionen under krigsåret 1917, då
orderstocken var som störst, stannade vid 43 619 200 ton. Är
1910 var stålgötsproduktionen blott hälften och under ären
1900—1901 endast fjärdedelen så stor som under 1928.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
