Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 70
Efter denna besiktning superade vi uti våra skäligen
goda rum och begåvo oss slutligen till sängs.
Tisdagen den U juli.
Om morgonen besökte jag direktören vid myntverket
och myntgraveraren Norrman. Därefter besågo vi
bruket i mynt- och vaskverken, med mera, som därtill
hörer. Under 6 särskilda hammare slogos nu här med all
kraft riksgäldspoletter å en halv skilling, och berättades,
att 6 à 7 000 kunna med varje hammare dagligen
för-myntas. Lycka för riket, då vart skeppund koppar, som
förut till 50 rgd slantar blivit utmyntat, nu i dessa
poletter gäller 275 rdr rgd, eller fått ett förökat
myntvärde av 450 procent. Månne om icke hela, dock största
delen av rikets skuld, endast genom denna lyckliga
uppfinning, borde kunna försvinna? Igenom herr
Norrmans åtgärd avpräglades nu under min närvaro alla de
stämplar av mynt och gruvpoletter här funnos, som uti
min samling saknades, så att jag nu. tillika med de
exemplar kamreraren skänkte mig då jag gick därifrån,
hade 33 st. dupletterna inberäknade. Efter vanlig
plägsed läto vi ock på vägen väga oss, och vägde jag själv
12 lisp., min hustru 11,16, mamsell Sverkersson 7, Göran
4,1 och Adolf 3,4, allt bergsvikt, vilket jag ock uti en
därtill inrättad bok, på kamrerarens anmodan
antecknade. Klockan 11 foro vi härifrån, och anlände kl. 1 till
Gråd, där vi vilade i en vacker lövsal, med gräsbänkar
inrättad, allesammans artigt planterade och frodigt
växande, just vid brädden av Dalälven. Detta var ett det
behagligaste ställe jag någonsin sett. Av den beskedlige
gästgivaren och ägaren av detta ställe, som själv anlagt
dessa planteringar, fick jag till skänks 11 st. gamla mynt
och myntpoletter, samt min hustru en vacker bukett. Här
spisade vi ock aftonmåltid. Han var ogift, en vettig och
belevad medelålders man. Han hade lärt på apotek i
Stockholm och var nu orten gagnelig både med
läkareråd och medikamenten Några glas av mitt resvin var
allt det, varmed jag kunde och tilläts vedergälla hans
godhet. Ogärna övergåvo vi efter måltiden detta täcka
ställe och anlände kl. 4 till Hedemora stad, den vi
endast genomforo och under det att hästarna pustade, som
hastigast besågo. Stadskyrkan var stor och vacker.
Altartavlan, i förgylld ram, föreställde Kristi nedertagan-
de från korset, uti vacker målning, hitskänkt 1731 av
brukspatron Johan Sucli junior. Predikstolen av vackert
förgyllt bildhuggeri, på vit botten, är av år 1727 av
brukspatronen Johan Angerstein hitskänkt. Orgelverket,
av 20 stämmor, var uppsatt 1757. Epitafier äro här över
prostarna Elof Skragge och Olof Sehult, båda av trä
utsirade, samt doktor Petrus Uggla, av marmor. Hans
konterfej, med förgylld ram, sitter här även. Vidare ses
här träepitafier över översten Heidenfelt, rådman
Johan Andersson, borgmästare Daniel Bagge och
brukspatron Johan Angerstein, detta sista försilvrat, samt
brukspatronen Johan Baggenskiölds huvudbaner.
Under det att kyrkofönstren i år renoverades, inbröto
sig vid midsommartiden tjuvar genom sakristians
järndörr, söndersågade kyrkokistan, där många redbarheter
förvarades, men av något buller skrämda kommo de ej
att borttaga mera än 4 altardukar. De ha emellertid
blivit ertappade och sitta nu fängslade i rådstugan i Falun.
Sedan vi under resans fortsättande besett en vid
vägen belägen avrättsplats, där en poströvare för några år
sedan blivit halshuggen och steglad, anlände vi igenom
en sandig och med djupa hjulspår besvärlig väg, halv
6 om aftonen till staden Säter, % mil från Hedemora.
Vi togo vårt kvarter på gästgivaregården där allt var
dåligt. Lika så själva staden. Vi hade den dagen endast
tillryggalagt 3% mil- Ehuru nog lidit på aftonen
besågs dock stadens spruckna och bofälliga kyrka, 3 stora
och förgyllda bilder stå nu över altaret i stället för den
forna, nu i kyrkan stående altartavlan, som på koppar
är väl målad. Predikstolen är även målad och överdragen
med dylika förgyllda plåtar. Epitafier av trä syns över
rådmännen Olaf Björling och Jonas Horn, samt
konter-fejer av kyrkoherdarna Munktelius och Terserus. I koret
till höger ses en upphöjd grav, på vilken i kroppsstorlek
i sten är avbildad landshövdingen över Dalarne Johan
Krusebjörn, död 1645, och hans hustru Cecilia Rehn,
som skall ha varit en lappflicka, död samma år, som till
en del står att läsa i tvenne i kyrkoväggen därinvid
infällda stentavlor. Kyrkogården var nu alldeles
ohägnad och ödelagd. Där hade vi sedan ett långt samtal
med stadens gamla pratsamme och åldrige fältskär.
Hemkomna superade vi uselt och gingo därpå till sängs.
(Forts.)
Varumärkesskyddet bör utvidgas.
Den 15 december 1928 ingav Industriförbundet
följande skrivelse till K. m:t.
Enligt 1884 års lag om skydd för varumärken må
en var, som i Sverige idkar fabriks- eller
hantverksrörelse, jordbruk, bergsbruk, handel eller annan
näring, genom registrering hos K. patent- och
registreringsverket förvärva uteslutande rätt att begagna
särskilt varumärke för att i den allmänna handeln skilja
sina varor från andras. Syftet med denna bestämmelse
har emellertid i viss mån blivit förfelat genom att den
vid registreringen vunna uteslutande rätten till visst
varumärke begränsats att gälla endast själva varan och
dess förpackning. Någon ensamrätt att i övrigt begagna
varumärket vinnes icke genom registreringen. I
kataloger, annonser och övriga reklamtrycksaker kan
sålunda vem som helst använda ett för annan registrerat
varumärke.
Industri och handel hava under de senaste åren i
allt större utsträckning börjat använda reklam såsom
hjälpmedel i försäljningsarbetet. De reklammedel, som
härvid i främsta rummet komma ifråga, äro annonser
och kataloger. I samband med dessa reklamåtgärders
popularisering har emellertid värdet ur reklamsynpunkt
av ett registrerat varumärkes anbringande å en vara
eller dess förpackning betydligt minskats. Det händer
ju exempelvis numera ofta att försäljning äger rum
efter annons eller katalog utan att köparen på förhand
sett varan. Och även varumärken inarbetas nu för tiden
hos allmänheten huvudsakligen med tillhjälp av
sistnämnda båda reklammedel. Under dylika förhållanden
står det klart, att avsaknaden av möjlighet att genom
registrering vinna skydd för ett varumärkes
användande inom det numera vanligaste reklamområdet måste
för affärslivet medföra avsevärda olägenheter. När en
konkurrent i priskuranter och annat affärstryck bé-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
