Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
103
När ingenjör Hoover valdes till
president.
Ett analyserande föredrag inför Svenska
ingeniörsföreningen i Förenta staterna.
Den 15 sistl. december hölls i American Society of
Swedish Engineers föredrag av mr W. A. Wain över
ämnet »Side lights ön the reeent elections». Mr Warn.
vida känd inom tidningsvärlden som »head-liner» i
New York Times på det politiska området, presenterade
— skrives i föreningens »Monthly Bulletin» — en
intressant överblick på det politiska läget i landet vid
lidén för de allmänna valen i november.
Talaren inledde sitt föredrag med att påpeka det
faktum att Förenta staterna ha i sin historia att uppvisa
presidenter av nära nog alla yrken; officerare, jurister,
skolmän, lantbrukare, osv. Med valet av Herbert
Hoover till president kommer för första gången en ingenjör
att leda landets öden. Bland forna presidenter,
intresserade på det tekniska området, må nämnas James A.
Garfield, som i yngre år intresserade sig i kanalarbeten,
samt George Washington, i ett tidigare skede av sitt liv
verksam som lantmätare. Valet uppvisar flera
intressanta moment, jämfört med tidigare sådana. I trots av att
mr Hoover segrade med en populär röstsiffra av 22
miljoner gentemot mr Smiths 15 miljoner, får han dock så
många som 444 röster i »The Electoral College», under
det att Smith får nöja sig med endast 87. Av de 48
staterna i unionen gingo 40 för Hoover och endast 8 för
Smith. Detta visar en splittring av den sedan 1880 s. k.
Solid South, i det att 4 stater denna gången övergåvo
demokraternas »stronghold» och röstade på
republikanernas kandidat. Demokraterna förmådde få övervikt i
endast 2 stater i hela det övriga landet. Talaren
påpekade att vid två tillfällen hade en presidentkandidat
vunnit alla röster i »Electoral College», i båda fallen
George Washington. Två gånger hade det relativt
egendomliga fallet inträffat att till president hade valts den
kandidat som hade lägre populär röstsiffra än
motståndaren; 1876 då republikanen Hayes besegrade
demokraten Tilden, och 1888 då Harrison, rep., vann över
Cleveland, dem. Samma förhållande ägde rum 1912, vid valet
av Wilson, beroende på att hans motståndare ej kunde
ena sig om en kandidat, utan splittrade sin styrka på
två namn, som båda tillsammans hade flera populära
röster än Wilson ensam hade.
Valkampanjen i sin helhet var denna gång i många
avseenden av ganska ovanlig natur. Båda partierna
syntes från första början ha enat sig om att förbuds- och
religionsfrågorna ej skulle bli av någon betydelse. Mr
Hoover affärdade också i enlighet därmed den första
frågan på kortaste möjliga sätt och berörde ej alls den
andra. Båda kandidaterna togo tidigt personlig ledning
av kampanjen, vilket snart nog visade sig ej vara till
någon fördel för det demokratiska partiet eller dess
kandidat, mr Alfred El. Smith.
Under det att mr Hoover ståndaktigt försvarade den
nuvarande administrationens åsikter, och förklarade sig
ämna fortsätta dess politik, trots att han därigenom
riskerade en kraftig opposition i mellersta västern och
från de »våta» intressena, begick hans rival den grova
blundern att försöka vinna röster genom att mer eller
mindre genomskinligt ändra sitt program att passa
lokala förhållanden. Mr Smith konfronterade sig själv
med uppgiften att vara »våt» i de nordöstra staterna,
»torr» i de södra; att hjälpa upp lantbruket i mellersta
västern utan att skada industriintressena i öst-staterna;
och åstadkom en hel del oro genom att gå in på
det religiösa området. Allt detta skadade mera än det
gagnade, något som resultatet av valet också utvisade.
Den »solida södern» kunde ej räddas åt demokraterna,
och för första gången sedan 1880 svängde ett stort block
av dess stater över till republikanerna. Mellersta västern
gick mangrant till samma läger. Verkliga orsaken till
omvälvningen söderut torde kanske ha varit de stora
industriella framstegen som gjorts där med tillhjälp
av-kapital norrifrån. Lanfbrukarne västerut föredrogo en
fortsättning av nuvarande regim, med utlovade
förbättringar, framför ett radikalt systemskifte; och de östra
staterna, på två undantag när, gingo samma väg.
Valet i sin helhet visade ett starkt inflytande av
kvinnornas rösträtt. Förbudsfrågan var av underordnad
beydelse, liksom den religiösa. Befolkningen var i stort
sett så övertygad om det nuvarande goda finansiella
läget att den ej ansåge tidpunkten lämplig för en
ändring. »Prosperity was the issue.» Och gentemot den hade
demokraterna intet bättre att erbjuda.
Detta visas bäst av det faktum att Hoover kunde
vinna både »våta» och katolska röster i miljoner. Valet
var långt mindre ett partival än ett folkets val. De
professionella politikernas inflytande reducerades till en
obetydlighet.
. Al Smith besegrades ej därför att han kom från ett
ringa hem i New Yorks anspråkslösare kvarter eller
därför att han var »våt», katolik, och en
Tammany-man. Han förlorade sin strid emedan hän var
demokraternas man, och samma öde skulle ha drabbat vilken
annan demokratisk kandidat som helst.
Tiden var ej mogen för en ändring. Ej ens hans
erkända, stora förtjänster som guvernör under 8 år i New
York-staten, eller hans vinnande personlighet, kunde
rubba de röstandes tro på de goda tiderna ooh det nu i
makt varande partiets delaktighet i desamma.
Litteratur.
Lindblads Lexikon. Från J. A. Lindblads förlag,
Uppsala, har tillsänts oss häft. 20—26
(Kraus—-Nyans) av denna koncentrerade uppslagsbok (i 3
band). Det har av kritiken framhållits, att detta
arbete nått höjdpunkten ifråga om kortfattade
svenska uppslagsböcker. Främst faller den eleganta och
gedigna utstyrseln -— gott papper, vårdat tryck •—■ i
ögonen, väl valda och utmärkt reproducerade
illustrationer. Sålunda upptages tvenne dubbelsidor av bilder
till art. Människoraser och Möbelstilar. Bland kartor
och tabeller märkes ett överskådligt schema över
samtliga nobelpristagare. Artiklarna äro skrivna rappt och
kunnigt. Beträffande rena ordförklaringar har man
genomgående funnit utmärkta och träffande
översättningar och omskrivningar -— utan att därvid skattats
alltför mycket åt stereotypa lexikonord eller tunga
a.r-kaismer. Som ex. på friskt skrivna och väldisponerade
ai-tiklar kunna anföras de om Nederländerna, New York,
Nord-Amerika, Norge, Norrlandsfrågan, Möbelstilar,
Lufttrafik, Nobelstiftelsen, Leibniz, Leonardo,
Kristall, Kylteknik, Lins, Lokomotiv, Magnet, Mjölk.
Man antecknar slutligen med tillfredsställelse
redaktionens strävan efter aktualitet. Även de allra
senaste viktigaste händelserna ha kommit med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
