Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uppfinningar inom kriminaltekniken.
Av dr Harry Söderman.
Kriminaltekniken är ej ett strängt avgränsat område
där man uteslutande har en sak att syssla med och där
alltså arbetsmetoderna äro synnerligen specialiserade.
Tvärtom griper den in över många grenar av mänsklig
verksamhet, ty den står ju i intimaste sammanhang med
brottet, som i sin tur skiftar i form och utförande
alltefter den människa, som utför det. När det gäller att
klarlägga ett brott medelst anskaffandet av tekniska
indicier, måste man därför anpassa sina arbetsmetoder
efter varje enskilt fall. Det är icke säkert, att en metod,
som skaffar klarhet i ett fall, även kan göra det i ett
annat. Detta förhållande medför, att det ligger något
vagt och ofullständigt över alla försök att framställa
kriminaltekniken såsom en bestämd lära eller
 |
| Fig. 1. Lovibonds tiatometer. |
vetenskap, ty utövarens fintlighet och hans förmåga att ej
blott kunna anpassa kända metoder efter brotten utan
även att i mån av behov tänka ut nya har minst lika
stor betydelse som kriminalteknikens erkända doktriner.
Även från andra synpunkter är det svårt att
avgränsa kriminaltekniken från andra vetenskaper. Dessa
metoder äro nämligen till stor del långods från kemin,
fysiken, biologin och rättsmedicinen, och från dessa
vetenskaper har den tagit större delen av sin tekniska
utrustning, det må nu gälla laboratorieutrustningar,
optiska apparater eller fotografiska hjälpmedel. Mycket
få apparater hava konstruerats enbart för
kriminaltekniskt bruk utan att först ha gjort sin entré på något
annat område, innan kriminaltekniken adopterat dem,
möjligen med några smärre förändringar.
Ehuru alltså de rent kriminaltekniska
uppfinningarna ej äro talrika, förefinnes dock ett mindre antal
apparater, som äro konstruerade enbart för
kriminaltekniskt ändamål. Den kriminalist, vars uppfinnaregeni
varit mest fruktbart, är utan gensägelse Alphonse
Bertillon, skapare och chef för den ryktbara
»Service d’Identité Judiciaire» i Paris. Bertillons mest
betydande upptäckter äro icke av mekanisk art utan ligga
främst inom identifieringstekniken, som han grundlagt.
Man behöver blott nämna den antropometriska
mätningen av förbrytare, »portrait parlé» och
förbrytarefotografiet. Men han konstruerade också ett antal apparater,
varav de mest kända torde vara den metriska kameran
för fotografering av brottsplatser och
inbrottsdynamometern.
Ändamålet med den förra apparaten är att framställa
fotografier från vilka man med hjälp av ett enkelt
förfarande kan avläsa alla mått på de avbildade
föremålen.
Man använder därvid en serie vidvinkelobjektiv vars
fokaldistanser äro »decimala», dvs exakta multiplar av
10. Vart och ett är monterat med en gängning, vilken
tillåter en förändring vid varje vridning, motsvarande
1/10 av focus. Denna anordning tillåter skarpinställning
för alla reduktionsplan från 1/10.
Kameran är en enkel fyrkantig låda utan vare sig
bälg eller kuggstångsinställning, och plåtarna ha
formatet 30x30. Lådans djup är 30 cm; den är i sitt
inre försedd med fem spår för att mottaga kasetterna.
Avståndet från spår till spår är 5 cm. Objektiven ha
alla samma plats, 5 mm framför det första spåret.
Ingenting är alltså rörligt i denna apparat, men tack vare
de decimala fokaldistanserna och kasettspårens
regelbundet växande avstånd kan man uppnå alla möjliga
kombinationer för att möta de oändligt varierande
behov, som fotograferingen av brottsplatsen kan medföra.
Vid fotograferingen måste apparaten placeras
fullständigt horisontalt och på en höjd, som också är
»decimal», dvs i praktiken vanligen 50 cm, 1 m eller 1,5 m.
För detta ändamål konstruerade Bertillon också ett
särskilt stativ.
|
Fig. 2. Schematisk sektion av Bertillons
apparat för metrisk fotografering av
brottsplatser. |
|
— Fig. 3 (t. höger). Bertillons
inbrottsdynamometer. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1929/0116.html
