Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 140
Ett tekniskt utvecklingsobjekt i Fjärran Östern.
Kinas press. Reformsträvanden avseende skriftspråket.
Fig. 2 (fig. 1 se sid. 137). Expeditionslokal för en stor daglig
tidning i Shanghai.
Om man bortser från den romerska kejsartidens
officiella »Acta diurna», som ägde bestånd inemot
tvåhundra år, kan Kina anses äga världens äldsta
tidning, »Peking Gazette» som den heter på engelskt
tungomål. En amerikansk författare i The National
Geographic Magazine, Paul Hutchinson, anmärker att
från journalistisk synpunkt betraktat är detta
ärevördiga blad nog också det tråkigaste, som överhuvud taget
finnes, ty »the Peking Gazette is nothing but a
collec-tion of presidential mandates, decrees of appointments
and lists of honors». Han definierar publikationen
såsom en kejserlig hovtidning, alltså högofficiell, som satt
inne med ett monopol vida förnämligare än det
framlidne viscount Northcliffe uppnådde i England.
»The Peking Gazette» lär ha börjat utkomma under
Tangdynastien (618—907 e. Kr.). Den var ensam på
fältet i ett tusen år, dvs till 1872, då tidningen »Shun
Pao» startade i Shanghai, vilken alltjämt utgives
och har stort anseende. Snart därpå följde »Hu
Pao» och »Sin Wän Pao» mfl, bland vilka
åtskilliga kontrolleras av europeiska eller amerikanska
koncerner. Utländska tidningar hade dock redan börjat
utgivas tidigare i de europeiska, speciellt de engelska,
faktoricentra. Den första av detta slag var »The
Canton Register», som började utkomma 1827. Dessa
euro-peiskt-kinesiska publikationsorgan, i synnerhet de
engelskt språkliga, blevo mycket inflytelserika, och från
dem resp. från deras kinesiska medarbetare resp. läsare
utgingo de flesta av de intellektuellas angrepp på
Kinas statliga regimer. Under det utländska skj^ddet i cle
stora hamnstäderna arbetade länge den kinesiska,
modärna journalistiken. »The papers», säger Hutchinson,
»whicli sprang up in the ports, were, like the secret
societies, which flourished there, weapons to attack
the ruling powers».
Det är trenne politiska händelser, som markera fram-
stegen hos Kinas tidningspress. År 1898 utfärdade
kejsar Kwang Hsu, därtill påverkad av ministern Kan
Yo-wei, ett. reformedikt, vilken emellertid omedelbart
ledde till statskupp, genomförd av kejsarinnan
Tse-Hsi med stöd av generalen Yuan Shih-kais trupper,
varigenom den reaktionära politiken åter blev lådande.
Fd statsrådet Kan Yo-wei flydde till Japan och ledde
därifrån en revolutionär presskampanj mot regimen i
Peking. Följde så »boxarupproret» — en intetsägande
eller missledande benämning — år 1900, med
avslutning egentligen först 1902, i och med vilket den
urgamla regimen faktiskt blev avsatt, ehuru den ännu
under några år antydde en förbidande närvaro.
Revolutionen 1911, med Sun Yat-sen och Juan Shi-kai som
förgrundsgestalter, gjorde slutligen slag i saken, så att
inom den nya. republikens former västerländsk
åskådning på statliga och sociala metoder att styra folk och
land blev gällande, om än till en början blott på de
intellektuella spetsarna och på ytan av det väldiga,
kinesiska folkblocket. Och härmed erhöll Kina,
»åtminstone teoretiskt», säger Hutchinson, en fri press och cle
kinesiska, periodiska tryckalstren ha alltsedan förökats
utomordentligt. Medan för 20—30 år sedan blott ett
50-tal tidningar trycktes och utgåvos i Kina, voro vid
nyåret 1927 nära 1 200 registrerade hos postverket.
Den kinesiska pressens utveckling inriktas alltmera
parallellt med den europeiska, resp. amerikanska. Så
skjutas opinionsyttringarna och diskussionerna åt
sidan för att lämna nyheterna den centrala och
dominerande platsen. Det mesta stoffet kommer via Reuters
(London) och Japan, i synnerhet från det senare
hållet såsom varande det ojämförligt minst kostsamma.
Beträffande det substansiella i ideellt fostrande
mening är att märka det mäktiga inflytande som utövas
på pressen av »renässansrörelsen», en litterär propagan-
Fig. 3. En sättarehörna i ett kinesiskt tryckeri. Typfacken,
kasterna, utgöra, som synes, ett fruktansvärt antal, oeh tryckfelsnisse
har här det vidaste utrymme för lekar och spratt. Också innehålla
dessa kaster tusentals olika typer, så att det lär erbjuda en sällsam
anblick, då sättaren >like a dragon fly» — säger Hutchinson —
far omkring för att fylla sin vinkelhake. Märk den lilla kastramen
framför sättaren; den innehåller det kraftigt reducerade antalet
kaster resp. typer, som erfordras för det nya, reformerade
Kuo-yü-skriftsystemet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
