- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjunde årgången, 1929 /
165

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN

165

gående diskussionen i denna fråga. Utom en hel del
verktyg, instrument och maskiner m. m. måste man hava en
arbetspersonal, skicklig att handhava maskinerna.
Vidare måste finnas en institution för att granska och
utvälja dem, som skulle mottagas i laboratoriet för
utförande av sina experiment. Ansåg att kommittén borde
arbeta vidare i den riktning, att överenskommelser
träffades med lämpliga verkstäder.

Hr Håkanson förordade samverkan med
yrkesskolorna och att man började i liten skala.

Hr Sylwan erinrade, hurusom referendum
utfallit med en högst betydande majoritet för åsikten att ett
uppfinnarelaboratorium vore av behovet påkallat och
att detsamma till en början borde avse endast det
mekaniska facket. Man kunde dock ej bortse från resultaten
av denna meningsyttring inom föreningen -— en åtgärd
som styrelsen själv tillika med kommitterade låtit
vidtaga, Föreslog, att uppfinnare föreningen måtte tänka vi-

dare på saken och att den uppdroge åt styrelsen och
kommitterade att ytterligare utreda frågan.

Hr Härden menade, att man principiellt borde hålla
sig till något som redan finnes, vadan det naturliga vore,
att man först vände sig till yrkesskolorna.

Överstelöjtnant K. A. Lagergren framhöll
såsom önskvärt att man först hjälpte uppfinnarne med
tekniska råd och med utarbetande av ritningar o. dyl.,
innan man hänvisade dem till laboratorieexperiment.

Hr Betulander upplyste, att kommitterade
ämnade införa även denna angelägenhet i ett blivande
förslag.

Sedan hr Ax:son Lindberg åter förordat
upprättandet av en institution till en början i liten skala,
eventuellt i form av kontrakt med verkstäder, samt hr
Lindman rekommenderat hr Sylwans mfls förslag,
blev detta enhälligt av föreningen godkänt.

IM.

Framställning av rent träharts enl. Kaiser & Hancock.

Av amerikanerna H. E. Kaiser och R. S. Hancock
har uppfunnits en metod att befria träharts från
färgande föroreningar och därigenom göra det till en
förstklassig produkt, användbar ej blott för limning av
bättre papperssorter och för tillverkning av
förstklassig fernissa utan även för framställning av högre
kvaliteter av hartstvål och fernissor med tillfredsställande
färg samt för cle flesta, om icke alla, de ändamål, till
vilka gummiharts lämpar sig.

Såsom utgångsproclukt användes sämre träharts,
framställt t. ex. genom att i ångkokare utsätta större och
mindre stycken av tall för inverkan av
genomströmmande ånga, vilken därvid utdriver en avsevärd mängd
av terpentinlialten. Därefter behandlas träet med
gasolin eller annat lösningsmedel för extraktion av
huvudsakligen harts och olika färgämnen. Lösningen ledes genom
avdunstningskärl, där gasolinet utdrives och sedan är
användbart på nytt i processen. Det erhållna hartset
utgör en handelsprodukt, som dock icke är användbar
för limning av förstklassiga papperssorter eller för
tillverkning av finare fernissor eller tvål, varför dess
marknadspris ställer sig förhållandevis lågt.

Kaisers och Hanoocks metod omfattar framställning
av en lösning av harts, gasolin och furfurol (C5H402),
densammas avkylning med därav förorsakat avskiljande
av furfurol och färgande kroppar, samt utvinnandet av
förstklassigt harts ur den återstående lösningen.

Man sätter 15 viktsdelar harts till exempelvis 85
viktsdelar gasolin och blandar väl med ex. 11
viktsdelar teknisk furfurol. Denna blandning (A) upphettas
till 46° C, vid vilken temperatur en homogen lösning
erhålles, som avkyles till en moderat lufttemperatur
(ex. 16° C), då en större eller mindre del av furfurolen
avskiljer sig, och en preliminär avsättning får äga rum.
Den olösta furfurolen sjunker därvid till bottnen,
medtagande största delen av de färgande kropparna jämte
omkring 20 % av hartset och något litet gasolin. Det
överliggande lagret utgör en homogen lösning av
gasolin, harts och furfurol. De båda lagren skiljas sedan åt.
En typisk sammansättning av de båda lagren är
approximativt följande (frånsett, den lilla kvantiteten

gasolin, som medförts till bottnen med furfurolen):
Övre lagret (B): gasolin = 85 viksdelar, harts = 12
viktsdelar, furfurol = 4,25 viktsdelar. Unclre lagret (C):
mörkt harts = 3 viktsdelar; furfurol 6,75 viktsdelar.

Till lösningen (B), som bildat det övre lagret,
tillsättes nu mer furfurol, ex. 11 viktsdelar, så att
lösningen får följande sammansättning (D) : gasolin = 85
viktsdelar, harts = 12 viktsdelar, furfurol 15,25
viktsdelar.

Blandningen behöver icke upphettas men måste
däremot omröras väl, varefter den nedkyles till omkring
—12° C för att åvägabringa en så fullständig
separering som möjligt; fur furolens löslighet i gasolin
avtager nämligen med avtagande temperatur.
Blandningen lämnas därpå att avsätta sig då. den olösta
furfurolen (vilken är den största procenten av furfurolen)
sjunker till bottnen jämte något harts och de
kvarvarande färgande kropparna, medan det övre lagret utgöres
av en homogen lösning av gasolin och harts med något
litet furfurol. En typisk (approximativ)
sammansättning av de båda lagren är följande: Övre lagret (E):
gasolin = 85 viktsdelar, renat harts = 10,5 viktsdelar,
furfurol 2,125 viktsdelar. Undre lagret (F): mörkt
harts = 1,5 viktsdelar, furfurol 13,125 viktsdelar.

Gasolinet och furfurolen avdestilleras ur lagret E,
kvarlämnade prima harts med kännemärken, vilka
skilja det från alla andra kända hartssorter. Det
återvunna gasolinet och furfurolen kunna användas ånyo
i processen.

De båda lagren C och F, vilka utgöra fällningar efter
två av ovan angivna processer, blandas därpå
(lämpligen), då blandningen får följande (ungefärliga)
sammansättning (G): mörkt harts 4,5 viktsdelar, furfurol
= 19,875 viktsdelar.

Furfurolen avdestilleras och kan ånyo användas i
processen; den lämnar vid avdestillationen en återstod
av mörkt harts av sämre kvalitet, vilket harts kan lösas
i exempelvis 28 viktsdelar gasolin, som utlöser en del
av detsamma, lämnande såsom återstod en mycket mörk,
spröd kropp, bestående av omkring 5 % (ex. 0,75
viktsdelar) av det ursprungliga hartset. Gasolin-hartslös-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1929/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free