Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 180
vis ringa antal — 30 rader var på 120—150 element
— ger nämligen mycket fint detaljerade bilder av stor
skärpa. Vid återgivande av personer ser man ej
allenast fingrarnas, utan till och med fingernaglarnas
konturer tydligt framträda. Vid samtidigt
högtalaråter-givande av den mänskliga rösten förstärkes illusionen
i hög grad; man får alls inte intryck av en plan bild.
såsom av ett vanligt fotografi, utan står framför en
livstrogen, nästan kroppslig reproduktion av själva
verkligheten.
Jag har ytterligare i London sett television med
större synfält: först en eller två på samma gång (med två
tredjedelar av deras figur) synliga personer, därefter
en boxningskamp och till sist hela scener, ined ända
till 6 personer. Dessa scener visade alla medverkande i
hela bilden, trots litenheten med alla nyanser och icke
alls som blotta silhuetter. Vidare visades mig förstorade
projektioner av huvuden, vilka med 6—10-faldig,
linjär förstoring på projektionsduken blevo synliga.
Dessutom liar Baird gjort en hel rad uppfinningar,
som möjliggöra televisionens vidare utveckling:
stereoskopisk och färgad television, television vid fullt
dagsljus och television med infraröda, dvs värmestrålar.
Intressanta äro även grammofonupptagningar av
televisionsbilder, vilka när och var som helst kunna
återgivas. <
Ny lag om patentavgifterna.
Betydlig sänJcning.
Den som bekant av riksdagen beslutade
nedsättningen av patentavgifterna — på initiativ av Sveriges
Industriförbund och Svenska uppfinnare föreningen —
är nu föreskriven i lagtext, offentliggjord genom Sv.
författningssamlings nr 67. Förordningen meddelades
Ind. Nordens läsekrets i föregående nrs bilaga Svensk
tidskrift för industriellt rättsskydd, men återgives
här nedan för att densamma måtte erhålla sitt
vederbörliga rum även i Ind. Nordens föreliggande årgång.
Kungl, maj: t har nämligen den 3 sistl. maj
utfärdat följande lag om ändrad lydelse av 11 § i
förordningen den 16 maj 1881 ang. patent, vilken paragraf
senast ändrats genom lagarna den 23 april 1920 och den
11 maj 1928:
11 §. Förutom de avgifter, som omförmälas i 4 och
7 §§, skall för meddelat patent, som icke är
tilläggspatent, till patentmyndigheten för varje patentår från och
med det andra erläggas en årsavgift, utgörande för vart
och ett av det andra och tredje året tio kronor, av det
fjärde och femte året trettio kronor, av det sjätte och
sjunde året sextio kronor, av det åttonde och nionde
året etthundra kronor, av det tionde och elfte året
ett-hundrafemtio kronor, av det tolfte och trettonde året
tvåhundra kronor, av det fjortonde och femtonde året
tvåhundrafemtio kronor samt av det sextonde och
sjuttonde året trehundra kronor.
Avgiften, som —–en femtedel.
Fullgöres ej–-patentet förfallet.
Patenthavare vare–-beskrivningens
offentliggörande.
Lagen skall träda i kraft den 1 juli 1929.
och äga tillämpning även i fråga om icke redan
inbetald årsavgift för då bestående eller dessförinnan
sökt men först sedermera meddelat patent,
dock vad angår patent, som meddelats för§ lagens
ikraftträdande, ej i fråga om avgift för patentår, som
börjat dessförinnan,
skolande det i övergångsbestämmelserna till lagarna
den 23 april 1920 och den 11 maj 1928 med avseende å
vissa patent gjorda undantag fortfarande gälla, såvitt
enligt detsamma lägre årsavgift skall utgå än enligt
denna lag.1
Några felaktigheter vid ångpannor.
Bland de felaktigheter, som observerats under det
gångna årets besiktningsverksamhet av Mellersta £
Norra Sveriges Ångpanneförening, erinras i föreningens
berättelse för året 1928 om de formförändringar, som
kunna uppkomma i bottnen av en tubpanna med
underliggande eldstad, och om de brackor, som icke sällan
uppstå i hålkelen på kupade gavlar.
Då på grund av cirkulationsförhållandena i en panna
med underliggande eldstad siam och andra föroreningar
hava benägenhet att anhopa sig på bottnen närmast
bakgaveln, kan lätt en så stark överhettning av
bottenplåten där äga rum, att plåten pressas ut av trycket
och en blåsa uppstår, som kan brista och förorsakat
olycka, om den ej upptäckes i tid.
Vid pannor av denna typ är det därför särskilt av
vikt att vid pannstens- och slambildande matarvatten
företaga rengöring tillräckligt ofta.
Bräckor i hålkelen på kupade gavlar förekomma ofta
vid pannor med invändiga eldstadsrör och förorsakas
av de böjningspåkänningar, som uppstå i gaveln genom
den olika utvidgningen och sammandragningen av
eldrören och pannmanteln med deras olika och varierande
gastemperaturer. Även vid vattenrörpannor och dylika,
där en böjningspåkänning kan uppstå endast på grund
av trycket, förekomma även bräckor, isynnerhet där
hålkelen kring gaveln är skarp.
På grund av den risk, som dylika bräckor innebär,
är det nödvändigt att snarast möjligt utbyta skadade
gavlar mot andra, som då böra utföras med stor hålkel
enligt den form, som numera tillämpas vid nya
ångpannor.
Ett dessbättre sällan förekommande slag av
felaktighet har under året förekommit vid ett par
jämförelsevis nya ångpannor, vid vilka ett par stagtuber brustit
i gängningen strax innanför framgaveln. Anledningen
härtill synes hava varit dels att godset i tuberna i och
för gängning avsvarvats allt för mycket och dels att
pressningen av tuberna i gavelplåten skett på ett mindre
sakkunnigt sätt.
Ett fall av stark utvändig avrostning på en ångpanna
liar under året inträffat. Pannan, som utgjordes av en
s. k. elektrodpanna, var av stående typ med utåt kupät
tak och inåt kupad botten.
Bottnen var oåtkomlig på undersidan på grund av
pannans uppställning på golvet, och att någon
anfrät-ning under bottnen skulle kunna uppkomma hade man
ingen anledning befara. Emellertid visade det sig att
utanför byggnaden, där pannan var uppställd, fanns
en kanal, i vilken vattenytan låg omkring 0.5 meter
högre än golvet, på vilket pannan var uppställd. Det
är då antagligt att fuktighet från kanalen —
åtminstone vid vissa tillfällen — kunnat tränga in genom
underlaget för pannan och förorsaka en avrostning,
1 Som synes är innehållet identiskt med det riksdagen förelagda
k. förslaget, återgivet i Ind. Nordens nr 10 (6 mars) innev. år.
Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
