Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
INDUSTRITID iN INGEN NORDEN
Fig. 2. En början gjord. — men inte långt. Foto. förf.
fall att omsorgsfullt väga fördelar och nackdelar mot
varandra, och tillse att såväl hela samhällets trevnad
som de lokala intressena beaktas till sina rätta
proportioner.
När det inte förslår eller av mäktiga motskäl ej låter
sig göra att enkelrikta trafiken, ej heller att inom
praktiskt väntbar tid få till stånd en tunnel, i värsta fall en
pelarbana, så lär den metod, som vidstående bilder
antyda. vara den närmast liggande, ja så nära, att den väl
i åtskilliga fall kan anses konkurrerande med den
enkelriktade gatan. Man breddar gatan utan
a 11 flytta h u s e n. Trottoarerna inbyggas helt
i de båda husraderna och den gamla totala gatubredden
blir den sålunda vidgade gatans körbredd.
Metoden är ingalunda ny och icke heller någonting
underbart. Arkadering har varit på tal flerstädes i
utlandet och även där och var blivit försökt. Men i
stort sett är den försummad och i Stockholm icke minst.
Om det också skulle vara så, att man beaktat och
erkänt arkaderingens tekniska fördelar och
genomförbarhet, har man likväl intet uträttat — det är icke
frågan om ett eller ett par hus utan om hela
gatu-sträckor — sannolikt på grund av ohåga att ta itu med
(Forts. sid. 199.)
Fig. 3. Något i den här stilen, om pelarna även skola användas som
montrar el. dyl., vilket emellertid i regel ej torde vara att
rekommendera. Foto. förf.
Rationaliseringsexempel.
En i Industri förbundets meddelanden publicerad
»Rationaliseringsrevy», redigerad av överingenjör O.
Kärnekull, påvisar bl. a. följande intressanta tillämpningar
på rationaliseringsfältet.
Moderna lastningshallar.
Ändamålsenlig gruppering av lokalerna samt
ändamålsenlig användning av mekaniska transportmedel äro
två huvudvillkor för ekonomisk »drift» även vid
ordnandet av godshallar för in- och utlastning.
Den mest ekonomiska anordningen vid godshallens
ordnande torde vara att förlägga mottagandet av
råvarorna till samma lokal som utlastningen, ty
därigenom kunna lastautomobiler och järnvägsvagnar taga
samma väg vid såväl lossning som lastning, och en
lossad vagn kan omedelbart utnyttjas för lastning utan
omrangering. En annan besparing, som uppnås genom
att hallarna grupperas ändamålsenligt är, att om en del
av arbetarna inte kunna sysselsättas hela tiden i en hall
t. ex. för lossning av transportvagnarna, så kunna de
utan att behöva gå en lång väg mellan hallarna
utnyttjas för lastning i samma hall.
Lastningsrummens golv och lastningsbryggorna ligga
naturligtvis på samma höjd som bilarnas lastflak och
järnvägsvagnarnas bottnar.
I många fabriker kommer det för förpackning
avsedda godset från olika våningar och från de mest
avlägset liggande verkstadsavdelningar in till
utlastnings-rummet. Förenat med bättre ekonomi är det emeller-
tid, att man förlägger packrummet nära intill och i
samma våning som utlastningsrummet, samt
naturligtvis att lämpliga transportmedel finnas mellan dessa
avdelningar.
Flytande tillverkning inom den tyska skoindustrin.
Transportmedlet mellan arbetsplatserna har i den här
ås5’ftade skofabriken fått formen av ett ställ, vilket
tillåter uppställning av högst 6 par skor. Stället kan
länkas in på en kontinuerligt löpande transportbana.
Genom avstrykare vid arbetsplatserna föras skorna in
på en bitransportör fram till arbetsplatserna. Efter
bearbetning av skorna länkas dessa åter in på
huvud-transportören för vidare befordran till nästa
arbetsplats. Ett kinkigt problem har varit att ordna
torkningen efter den flytande tillverkningens principer.
Även denna process har man emellertid lyckats få in
i en flytande serie på så sätt, att skorna passera en
torkningskanal, där de gå fram emot en varm
luftström. Torkningskanalerna äro i detta fall förlagda till
taket av arbetsrummet, och skoställen föras av
transportören genom dessa. Hastigheten är så väld, att då
skorna komma ut kunna de gå direkt till nästa
arbetsplats.
Några slag av kontroller vid flytande tillverkning.
Inom den elektrotekniska och finmekaniska industrin
skiljer man ifråga om kontrollen de ingående materia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
