Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251 INDUSTRITID N INGEN NORDEN
FYRTIO ÅR SOM INGENJÖR-EMIGRANT I U.S.A.
Anteckningar av ingenjör G. A. Åkerlind.
II.
I september 1891 lämnade jag New York med
ångfartyget »Britannic», för att resa till Liverpool i
England för att där möta min bror, som lämnade Göteborg
ungefär samtidigt. Även på denna ångare reste jag
tredje klass, men som det var passagerarfartyg, voro
anordningarna vida bättre än på boskapsångaren
»Spain». Min bror och jag tillbragte en månad i
England och besökte därunder, utom Liverpool, Manchester,
där vi hade förmånen bese Withworths berömda
verkstäder, Birmingham, Oxford och London. Med en svenk
ångare reste vi sedan till Göteborg.
Vintern tillbragte jag hemma och i Stockholm, men
som ingen utsikt förefanns att i Sverige erhålla önskat
arbete, blev det ingen annan råd än att åter resa till
Fig. 1. »Gloria Dei», den gamla svenska kyrkan i Philadelphia.
På platsen uppförde de första svenskarna 1669 ett blockhus.
Kyrkan byggdes år 1700 — den äldsta kyrkan i Philadelphia. Foto förf.
Förenta staterna. På våren 1892 reste jag alltså med
Bremerlinjens passagerarångare »Sahle» åter till New
York, även denna gång i emigrantklass. Jag kunde nu
reda mig med språket och lyckades snart nog erhålla
plats på The Chicago, Cleveland, St. Louis and
Cincinnati R. R. (»The big four»), med huvudkvarter
för rullande materiel i Cincinnati, Ohio (481 ft,
184 m).
I Cincinnati.
Staden var stor med livlig järnvägstrafik och
trafiken på Ohiofloden var även mycket betydande i
synnerhet med tobak från närliggande trakter i Ohio och
staten Kentucky på andra sidan floden. Vattenståndet
varierade här ett tjugotal fot, och det hände under den
tid jag var där, att vattnet steg över järnvägsspåren på
flodbanken, så att man ej kunde se skenorna. Det såg
egendomligt ut då passagerartågen kommo in till
stationen. Chefen för ritkontoret var en engelsman, två
ritare voro av samma nationalitet och tre voro
amerikaner. Jag och min senare anländne bror voro de enda
svenskarna. Den äldre delen av Cincinnati är byggd
på flackt land ej särdeles högt över Ohiofloden, men
omgivet av en hög platå, dit spårvagnarna lyftas på
en »ineline». Så besvärligt var det att forsla varor
dit upp, att t. ex. stenkol däruppe kostade 50 cents
mera pr ton än nere i staden. Den lägre delen av staden
låg därför som i en kittel, och under sommarens hetta,
då man gärna sökte sig till höjderna, såg »gropen» rent
av hemsk ut, fylld av rök och med ej den ringaste
rörelse hos luften. Och dricksvattnet? Ja, det var brunt
som »beer» och det var nog icke så mycket som dracks
av det. Det pumpades upp direkt från Ohiofloden till
»setling basins» och leddes därifrån till
vattenrörsystemet. Men riktigt »beer» var det däremot gott om.
I varje hökarbod och mjölkmagasin såldes det, och
småbarnen sprungo dit med sina bleckflaskor före
måltiderna. Cincinnati kallades tyskstad och de flesta
innevånare måtte ha varit katoliker att döma av den
intensiva ringningen i kyrkklockorna från klockan fem
på morgonen och framåt, vilket gjorde det svårt att få
någon ro, om man råkade bo i närheten av en av dessa
kyrkor. Denna sed har dock för länge sedan måst
övergivas i unionens städer.
Staten Kentucky och staden Covington på motsatta
stranden av Ohiofloden hade mera öppet land och flera
broar förenade de båda städerna. Min bror och jag
kommo därför att »boarda» hos en familj därstädes.
Den för en nykomling till U. S. A. mest
iögonfallande olikheten i huskonstruktionerna torde vara
fönstren. Dessa äro delade på mitten tvärsöver, och vardera
halvan är upphängd på snören, som löpa över ett hjul
upptill i fönsterfodret, och i änden av snöret är fäst
en motvikt så avpassad att det halva fönstret kan
skjutas upp eller ned hela höjden av fönsteröppningen och
stannas var som helst. Fönstret kan därför öppnas
upp-eller nedtill efter behag och vid rengöring skjutes den
ena halvan förbi den andra. Åtskilliga fördelar
erbjuder denna konstruktion, men också olägenheter. Så t. ex.
äro de aldrig täta och vid blåst skallra de, så att man
på natten måste gå upp och kila in tandpetare eller
papperssuddar för att kunna sova. Men sådant där
vänjer man sig snart vid; värre är myggproblemet
under sommaren. Då är det vanligt att göra någon
tillställning med myggnät för dörrar och fönster, men
eget nog är det endast en gång under mina fyrtio år i
U. S. A., som jag råkade på ett hotell, där myggnät
användes över sängen, och det var i St. Louis, Mo., år
1906, om jag minnes rätt. Här i Covington var dock
»myggproblemet» svårare än jag erfarit förr eller
senare. Vi sovo i ett ganska stort rum med tre höga
fönster. Vid hemkomsten från arbetet, anställde vi jakt
efter myggorna i vårt rum och stängde dörrar och
fönster. Sedan vi lagt oss och det blivit beckmörkt,
började dock sången, och efter den fruktlösa striden
somnade vi uttröttade. På morgonen voro vi bitna, på mig
märktes det ej så mycket, men min bror hade ansiktet
uppsvällt. Han råddes att stryka på »Penny Royal»
innan han lade sig, men trots den starka lukten, syntes
han bli mera angripen av myggen än jag och ändå led
jag de svåraste följderna. Jag fick nämligen malaria,
varemot han undslapp denna sjukdom. En vecka i
sängen, en eller två i arbetet i flera följder, och
slutligen tillsades jag av min chef att detta icke kunde gå
i längden, och som han erhållit en förfrågan från
Brooks Locomotive Works, Dunkirk, N. Y., om han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
