Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255 INDUSTRITID N INGEN NORDEN
gick bra i över en timme, och man hade uppnått ett
stycke bana, rak som ett snöre omkring 60 miles (97
kilometer), sades det. Men då hände något, »the
superintendent of motive power», min närmaste förman,
råkade se ut genom fönstret och såg då ett drivhjul från
lokomotivet rulla ut på fältet. I nästa ögonblick hade
nödbromsen satts till och tåget stoppade våldsamt. Då
man kom fram till lokomotivet, satt föraren på
gärdes-gården och grät. Någon vidare skada hade ej skett.
Den grova dragstången till tendern överflyttade en del
av lokomotivets vikt till tendern, och icke ens någon
urspårning inträffade. Ett annat lokomotiv måste dock
eftersändas, och pressens män »fixas» att ej berätta
om äventyret. Och orsaken till missödet? Ja, det är
en egendomlig historia. På den tiden såg man ofta nog
en eldflamma från ett hjullager på något godståg, som
rasslade förbi, och i allmänhet höll axeln till dess en
station uppnåddes, då vagnen kopplades ifrån eller i
lindrigare fall ett nytt lager insattes. Nu hade en ny
smörjolja uppfunnits, som ej skulle brinna och vi hade
erhållit ett fat. Oljan användes på några lokomotiv
och tendrar och allt gick väl. Så skulle 1101-an, det
nya expresslokomotivet, använda den på sin
uppvisningstur, och att det icke sparades på smörjoljan var
givet. Vid senare anställd noggrann undersökning
befanns det, att den brustna drivaxeln varit rödvarm
innan den brast, och oljan brann icke, den luktade icke
ens, vilket ju maskinskötare äro mycket känsliga för
från ställen, som icke kunna nås med handen. Nu kom
det också fram, att mannen, som skött smörjningen av
lagerboxarna på tendern till lokomotivet, som förut
använt den nya oljan, alltid funnit vatten i dessa
lagerboxar och undrat över detta förhållande, men
antagit att vattnet kommit in från tendern och
rapporterade icke saken. Det blev ett hastigt slut på detta
experiment, och hela saken tystades ned. (Forts.)
Leipzig-Höstmässan 25—31 augusti.
På höstmässan i Leipzig, som pågår fr. o. m. den
25—31 aug. finnas i allmänna varuavdelningen
samt-ligga branscher som vanligt rikligt representerade;
dessutom visas på Tekniska mässan
verktygsmaskiner, elektrotekniska- och radioapparater,
järn-och stålvaror samt det nyaste inom byggnadsindustrien.
Genom att utställa på den internationella
Leipzig-mässan kan fabrikanten inbespara ett drygt
resekostnadskonto världen runt och vinner fördelen av
personlig kontakt med sina kunder.
Köparen å sin sida är i tillfälle att först efter
en noggrann översikt av vad bäst och nytt
världsmarknaden bjuder göra sina inköp till priser, som säkerligen
väl ersätta resan, vilken sålunda ger direkt ekonomisk
vinning, därjämte ett givande studiebesök och ett
nöjsamt avbrott i det dagliga arbetet.
Av allra största betydelse, ehuru obeaktat inom
reklamens värld, är fördelen av att undgå risken att som
hemma, i den mån fabrikernas representanter komma
hack i häl, köpa på sig i tur och ordning: bra, bättre,
bäst — nytt, nyare, nyast och modernast.
Mässtyrelsen anser med stöd av redan ingångna
för-frågninar, att årets höstmässa skall bli ett förnyat
rekord.
Leipzigmässans ombud för Sverige, J. Fassbender,
Jakobsgatan 19, Stockholm, tel. Norr 94 84, står
beredvilligt till tjänst med upplysningar i Mässans
ärenden, även betr. reserabatt och bostad i Leipzig.
Industribergbrytningen i västra Sverige.
Icke minst från nationalekonomisk synpunkt
glädjande är kontentan av den till kommerskollegium av
bergmästaren i västra distriktet Hj. Nordquist i
Filip-stad i sin nu till kommerskollegium nyligen avlämnade
berättelsen över förra årets verksamhet. För år 1928
redovisas nämligen inom Göteborgs och Bohus län den
största granitvarutillverkningen sedan år 1921. Detta
år uppgick nämligen tillverkningen till 225 478 ton
under det att 1928 års siffra sprungit upp till 632 078
ton. Härav kommer på storgatsten 435 168 ton, på
handslagen <smågatsten 144- 207 och på maskiiislagen
sådan sten 52 703 ton. Nettoförsäljningsvärdet av
storgatsten uppgick till 8 800 035 kr, för handslagen
små-gatsten till 2 671 050 kr och för maskinslagen sten till
899 350 kr. Dessutom tillverkades även bl. a. 72 460
ton kantsten, vilket representerar ett värde av 2 208 661
kronor.
Vad beträffar brytningen av kvarts och fältspat ha
nya kvartsbrott upptagits i Ånimskogs, Fröskogs och
Skolleruds socknar i Älvsborgs län samt i Göteborgs
och Bohus län i Röra, Långelanda och Hjärtums
socknar. Brytningen har fortsatt enligt det i förra
berättelsen omnämnda uppsvinget och sammanlagda värdet av
brytningen uppgår till 271 982 ton mot 220 272 ton
år 1924. I synnerhet är ökningen stor i Bohuslän vilket
beror på den stora kvartsförekomsten i Bro i Morlanda
socken. Fältspatbrytningen ha.r uppgått till ungefär
samma belopp som under år 1927 eller till 4 779 ton
med ett nettovärde av 45 423 kr.
Utredning om risken för isbildning på
flygplan. Efter två års noggranna undersökningar av de
ofta olycksbringande isbildningar, som stundom uppstå
på aeroplan, har National Advisory Committee for
Aeronautics publicerat och rundradierat en varning till
alla piloter att undvika områden med regn och dimma
med en temperatur av högst fyra grader från
fryspunkten såsom varande det enda säkra sättet att undvika
den även sommartid uppkommande isbildningen. Den
enda farliga formationen är »snösörja», under det att
de rena snökristallerna äro strukturellt svaga och sakna
förmåga att varaktigt suga sig fast vid aeroplanet i
det starka vinddraget. Försök i vindtunnel och
praktiska rön vid postflygningar visade, att den farligaste
isbildningen uppstår på vingarna och propellern.
Vingarna beläggas huvudsakligen på översidan med is, som
lägger sig tjockast vid vingens skärande kant. På
propellerbladen uppkommer det massivaste islagret invid
axeln, där rotationshastigheten är lägst, och sprider
sig sedan utåt bladen. All isbildning nedtynger
naturligtvis flygmaskinen, men isen på vingarna ändrar
deras sektion och minskar bärkraften, och av isen på
propellrarna förlorar maskinen mycket av sin styrka.
När isen från ett av bladen slungas bort, uppkommer
dessutom ytterst farliga svängningar och vibrationer.
(S. A. N.)
Varumärkesmålet »Ahla*. Göta hovrätt har
meddelat utslag i köpmannen Erling Richards i Stockholm
mål mot Ab. Vitvaruindustri och dess styrelseledamöter,
direktörerna E. Hj. Johansson och G. Rudberg jämte
grosshandlare C. O. Blomqvist i Borås, om ansvar för
intrång i rätt till varumärke. Målet rör som bekant
varumärket »Ahla», som av Richard registrerats som
skyddsmärke för kontorsrockar o. dyl. Hovrätten har funnit,
att Vitvaruindustris märke, »Abeve», visar sådan
likhet med Richards varumärke, att märkena lätt kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
