- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjunde årgången, 1929 /
302

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

302

INDUSTRITID N INGEN NORDEN

Den försvarstekniska sidan av saken säges ha
bekymrat kommittén högst obetydligt, och två sumpar
eller gravar, en på denna sidan och en på den franska,
varigenom de fyra tunnlarna kunna temporärt
vattenfyllas från båda sidor, betraktas som det bästa
skyddsmedlet i händelse av krig.

Det starkaste motståndet mot planens realiserande
kommer från Dover, heter det i meddelandet. Bland
de framtida fördelar, kommittén utmålar, märkes ett
direkt tåg London—hitre Östern.

Ett utdöende yrke. I S: t Olof har avlidit Skånes
siste spinnrockstillverkare Nils Klarin i en ålder av 84
år. De första lärospånen i yrket gjorde Klarin hos en i
Onslunda boende spinnrockstillverkare vid namn
Söderberg. I S: t Olof bosatte han sig 1867 som egen mästare
i branschen. På denna ort har han allt sedan dess ända
tills åldern bröt hans krafter, levat och verkat. På
1870-talet utgingo omkring 200 spinnrockar om året
från hans verkstad. Då affärerna för ea 25 år sedan
började avmattas, åtog sig Klarin vaktmästareskapet vid
S: t Olofs gamla kyrka och i förtäljande av de många
sägnerna kring denna helgedom var han oförliknelig.

(Dagspr.)

Teknikens varningar.

Ur yrkesinspektörernas rapporter angående svårare
olycksfall i arbete.

I ett tegelbruk användes för transporten av råtegel
från de olika våningarna till ugnarna en sänkstol med
stannplan i samtliga fyra våningar. De olika
schaktöppningarna voro förstängda med meterhöga
spjälgrm-dar, avsedda att lyftas av sänkstolen. Enligt uppgift
hade emellertid denna anordning aldrig fungerat
tillfredsställande. För den skull blev grinden vanligen
bort-lyftad och ställd åsido i den våning, där inlastning
skulle ske. Pådragslinan gick vid ena gejden, varför den,
som utifrån skulle köra hissen, måste luta sig ut över
schaktet för att nå linan. Vanligen kördes hissen av
medföljande förare.

En arbetare P, som uppehöll sig i fjärde våningen,
hade där lastat en kärra med råtegel för att köra ned
med hissen. När P var färdig med lastningen, hade han
antagligen som vanligt vänt kärran för att gående
baklänges draga densamma efter sig ut på hissplanet och
torde därvid ej ha observerat, att hissplanet stod i
bottenläget, utan störtade han ned i det öppna schaktet till
det 10 m lägre varande hissplanet.

Enligt meddelande från lasarettet, dit P omedelbadt
forslades, lär det finnas utsikter, att han skall slippa
framtida men av de ådragna svåra skadorna.

Yrkesinspektörsassistenten lämnade anvisning om att
sänkstolen före nästa ibruktagande skulle förses med
betryggande skyddsanordningar samt besiktigas och
provas av godtagen besiktningsman.

I en ånghammarsmedja skulle ett smidesstycke om
ca 260 mm diameter huggas av i 3-tons ånghammaren.
Sedan huggjärnet slagits ned till halva tjockleken,
skulle en smidesa.rbetare V lägga på den s. k. »knäpparen»
på huggjärnet för att detta skulle slås längre ned.
Knäpparen utgöres av en järnstång om 115 centimeters längd
och ca 5 kilograms vikt. Emellertid torde knäpparen ha
placerats snett på huggjärnet, så att den endast vilat

på detsamma med sin ena kant. Vid nedslaget av
hammaren kom därför knäpparen att kastas snett bakåt och
träffade V i magen på högra sidan. Han föll därvid
omkull och togs om hand av kamraterna, som förde honom
på en bår till sjukstugan. Här kom ban omedelbart
under läkarbehandling, varefter han fördes till
närmaste lasarett, där han dock avled efter två dagar på grund
av de erhållna skadorna.

Hammarslagen hade i detta fall utförts utan
kommando. I vanliga fall utföras slagen på smidesmästarens
kommando. I vissa speciella och ofta återkommande
arbetsoperationer, där gången av arbetet alltid är
enahanda, gives ej kommando, utan regleraren, som ser och
vet varje slag, som behöves, utför dessa utan att
avvakta mästarens order.

Vid ett trävarubolags nyuppförda hyvleri hade
samtliga maskiner efter provkörningen varit i bruk några
dagar, utan att några felaktigheter kunnat förmärkas.

En av anläggningens båda hyvelmaskiner fick en
morgon den ena kuttern omslipad, varefter en hyvlare
A kört i gång maskinen. Denna arbetade därvid med
normal hastighet och med samma virkesdimensioner som
dagen förut, Sedan A hyvlat några bräder, märktes
plötsligt en stark vibration i golvet invid maskinen, och
omedelbart därefter hördes en våldsam knall, föranledd
av järnbitar, som med så stark fart slungades omkring
i lokalen, att de trängde genom golv och tak. A, som vid
hyvelmaskiner transmissionssida var sysselsatt med att
lasta färdighyvlat virke på en vagn, träffades av ett
järnstycke i bröstet och kastades omkull på golvet. Han
fördes omedelbart till närliggande lasarett, där han till
följd av inre blödningar efter fem dagar avled.

Olyckan synes hava uppstått därav, att en
transmissionsaxel, som uppbär tvenne gjutna trappskivor för
drift av matningsanordningen, på grund av för stort
lageravstånd i förhållande till axeldiametern krökts och
föranlett skivornas söndersprängning. Till förebyggande
av ett upprepande har ett extra lager apterats, varigenom
axeln fått större motståndsförmåga mot utböjning.

I en sulfitfabrik, där sju långveds-barkmaskiner äro
uppställda, sysselsättas viel varje barkmaskin tre man,
varav en vid inmatningssidan och två vid motsatta
änden, där de med tillhjälp av yxor utföra en
eftertorkning av de ca 1,5 m långa stockarna. På grund av
maskinens verkningssätt få stockarna under frammatningen
en skruvformig rörelse och hållas tryckta mot den med
knivar försedda arbetsskivan med tillhjälp av en
fjäderbelastad s. k. matarrulle. Denna är tandad och släpper
stocken i samma ögonblick, som denna passerat
barkknivarna.

Vid olyckstillfället hade en stock, som var något
splittrad i den smala änden, passerat maskinens
matarrulle och av knivarna kastats snett framåt mot N, som
var sysselsatt med efterbarkning. Denne fick en så
kraftig stöt i vänstra ljumsken med åtföljande magsmärtor,
att han omedelbart måste föras till närmaste lasarett,
där ban efter elva dagar avled till följd av skador å
tunntarmen och bukhinneinflammation.

Arbetsledningen lät omedelbart efter den inträffade
olyckan för varje maskin uppsätta en skärm, avsedd att
sk5-dda bakom denna med efterbarkning sysselsatta
arbetare.

N jämte tre kamrater hade på morgonen varit
sysselsatta vid kolslänten i ett järnverk. Kl. 9 beordrades
arbetslaget till annat arbete, men N, vilken enligt en kol-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1929/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free