Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309 INDUSTRITID N INGEN NORDEN
i fig. 1 visade konstruktionen användas två sådana
kablar, en på vardera sidan om brobanan (fig. 9).
Härigenom bildas en hängande brodel mellan de tvenne
stela brodelaina. Vidare användas
avstyvningsfaek-verk 5 och 6 uppburna av den hängande brodelen med
tillhjälp av hängstag 5a resp. 6a. För att uppnå
erforderlig stelhet i sidled användas lämpliga organ,
liksom man även använder clilationsförbindelser, vilka
sistnämnda anbringas mellan de inre fundamentet
Mellan fackverkets toppstycke och fot är införd en
körbana bildande brodel 11, vilken medelst fackverket
12 är förbunden med ramverket 5 resp. 6. A^idare
anbringas vid sidorna gångbanorna lid,.
I fig. 6 visas en ändrad utföringsform av bron, viel
vilken de stela brodelarna på motsatta sidor om
bro-banan hava snedställda delar 2b, som skjuta ut inåt
och mötas i en punkt. Härigenom möjliggöres
användandet av en enkel kabel eller ett böjligt organ 4, på
vilket brobanan och det avstyvande fackverket mellan
de stela brodelarna äro upphängda medelst kablar 6a
(fig. 10).
I fig. 7 och 8 visas en anordning för att förbinda
kabeln med de stela brodelarna. Kabeln består av ett
knippe skilda delar 17. Dessa gå genom stela organ 18,
som äro förbundna med ändarna av de stela brodelarna
och hållas på sin plats genom delarnas huvuden 19.
Dessa kabelclelar äro anbragta i solfjäderform, och
man använder sig av förstärkningsplåtar 20 vid
förbindelsestället. Kabeländarna sluta vid ändarna av de
stela brodelarna.
Strauss framhåller, att den här beskrivna
brokonstruktionen förminskar i hög grad den erforderliga
metallmängden och därigenom brons vikt och kostnader,
och dock blir det möjligt att bygga broar med större
spännvidd än hittills.
|« An.
Privatbilens debet och kredit.
Tvenne genmälen rörande »Privatbilens debetsida».
Synbarligen torde en artikel, »Till frågan om
privatbilens ekonomi», i nr 7/1929 av Nordisk
Järnbanetidskrift, återgiven i Industrutidningen Norden nr 35 d. å,,
ha uppkallat ingenjören Gustaf Seth i Göteborg att yttra
sig över ämnet (»Privatbilens debetsida» i nr 37 av
denna tidskrift).
Då uppsatsen, ehuru strängt taget behandlande
något helt annat än förstnämnda artikel, delvis givits
form av kritik mot mina kalkyler, får jag med Red: s
benägna medgivande anföra följande.
Jag har med stort nöje läst ingenjör Seths inlägg i
frågan och det vare mig långt ifrån att i ringaste mån
söka »vederlägga» hans kalkyler. För de fall av
bilinnehav, ingenjör Seth berör, kan han hava lika rätt
som jag i det av mig relaterade, ehuru han kommit
till 100 % högre kostnader än jag. Av olikheterna i
kalkylernas slutsiffror får man nogsamt akta sig för
slutsatsen: det ena räkneresultatet är med verkligheten
överensstämmande, det andra icke. Att man under vissa
förhållanden åker dyrt, under andra otroligt billigt,
har jag särskilt framhållit såväl i början som i slutet
av artikeln ifråga. Avsikten med densamma var att
ge en på mångåriga praktiska erfarenheter grundad
antydan om en undre gräns för ifrågavarande
omkostnader. I min artikel hade jag på det kraftigaste
betonat, att den framlagda kostnadskalkylen ingalunda
finge tilläggas generell giltighet. För en ej helt
obetydlig del av privatbilismen torde den vara på ett
ungefär riktig, liksom ingenjör Seths för en annan del.
Ingenjör Seth bestrider icke riktigheten men indirekt
ifrågasätter han dock möjligheten av tillförlitlighet
i de av mig framlagda siffrorna, På grund av hans
detaljkritiks formulering i övrigt tror jag ett bemötande
kan vara av visst värde och på sina håll även fånga
intresse.
Beträffande först ringkostnaden gäller kalkylen
högtrycksringar, ej ballong. De två senare »sätten» däck
■— inköpspris sammanlagt 460 kr — har gått vardera
mera än 4 000 mil, dvs en kostnad per mil av icke
fullt 5.8 öre, vartill kommer utgiften för
ringreparationer, 0,7 öre per mil.
Femtio kronor i genomsnitt per år för reparationer
avse arbetskostnaderna å verkstäder, ej
ny-anskaffning av förslitna delar. Utgiften för nya delar,
med undantag av ringar, har täckts av
avskrivningsbeloppet, som visat sig vara tillräckligt högt beräknat
för att vid utbyte av vagn (i ena fallet efter 6 år) även
förslå till hela mellanavgiften för erhållande av annan
modernare vagn.
Något kostar väl ändå garaget, säger ingenjör Seth.
Nej, det förhåller sig så, att ett stort antal villor i
Stockholms omgivningar äro inredda med garage och
vare sig villaköparen har behov av garage eller ej får
han detta på köpet. Så är fallet beträffande mitt
garage, dvs garaget har icke förhöjt villans
anskaffningskostnad. Garagekostnaden är i det kalkylerade fallet
så liten, att den praktiskt taget kan uteslutas ur
beräkningarna. Det rör sig på sin höjd om en eller annan
krona per år i stället för av ingenjör Seth beräknade
»åtminstone 30 kr per månad». I den frostfria
källar-avdëlningen tarvas ingen särskild uppvärmning. En
värmeledningsstam går visserligen genom lokalen, men
detta gör varken till eller ifrån ifråga om
omkostnaderna för villans uppvärmning. Belysningskostnaden
är en ren obetydlighet, då tillsyn av vagnen sker vid
dagsljus.
Ingenjör Seth säger vidare: »Hur mången bilägare
har–-nog med ledig tid för att utföra ens de
enklaste reparationer?» Jag har nöjet svara, att en
bråkdel av den tid, som vinnes genom användande av
bilen i stället för andra fortskaffningsmedel, räcker
till detta arbete. I artikeln har jag framhållit, att mina
resor mellan bostaden och tjänsterummet tack vare
bilen göras på 400 timmar per år kortare tid, än om
järnväg + spårväg skulle anlitas.
Jag instämmer med ingenjör Seth, när han indirekt
säger, att sådana bilägare, som ej kunna hålla en
skruvnyckel på rätt sätt, nogsamt böra akta sig för att
själva utföra reparationer. De kunna bliva alltför
dyrbara, Och slutligen, ingenjör Seth, inte behöver man
vara särskilt gynnad av en vänlig norna för att
erhålla (i andra hand) en bra och slitstark vagn för
2 000 kr. Många ha lyckats till betydligt lägre pris.
Jag medger gärna, att ingenjör Seth kanske gör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
