- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjunde årgången, 1929 /
349

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRITIDNINGEN N OR DEN

349

YRKESHEMLIGHETER.

Av K. G. Karlson, ingenjör C. T. I.

Att arbeta med schematiska begrepp och leta sig väg
med slutsatser ex analogi a är en metod, som alltid
kommer att i någon mån nagga kanten av teknikerns
sinnesfrid. Erfarenheten, att teorin så ofta förvägras triumfen
att se de motspänstiga problemen falla till föga inför en
med matematik och naturvetenskap beväpnad logik, är
på ett sätt mera prövande, ju färskare vårt diplom är;
den visdom, som med åren kommer av att veta, hur litet
man även i bästa fall vet, mildrar betydligt
försmädel-sen att behöva ge tappt, Men den förblir dock alltid en
rätt klen tröst för den Sherlock Holmes, av växlande
format, som sörjer för vår missbelåtenhets uppiggande
. och rätta vård.

S t o d o 1 a framhöll beundrande i en föreläsning om de
stora fartygskolvmaskinernas dimensionering, huru
»un-gemein kuhn» dessa maskiners konstruktörer ofta voro
— och måste vara, Liksom hos den sistkomne telningen i
släkten, flygmotorn, måste materialet företrädesvis
användas till ett »skal» kring det energiförande mediet och
till ett möjligast sparsamt beklädande av ett möjligast
ändamålsenligt kraftlinjeskelett. Det är ej något säreget
schema; detta är tvärtom allmängiltigt nog. I sin renaste
form tillämpas det i broar och högbyggnader, en teknik,
som är rik på djärva konstruktioner av väldigare yttre
mått än vad man finner på något annat område. Även i
dessa fördunklas ju förresten klarheten ofta av, att
schemat ej kan förverkligas; de upplysningar, den enkla
kraftplanen lämnar, måste eventuellt fullständigas
genom en beräkning av sekundärspänningarne. Men den
»Kühnheit», som blomstrar i lättviktsmaskinerna, får
skära ner dimensionerna trots större svårigheter att
jämförligt klart genomskåda kraftlinjerna,

Differentialekvationen, formulerad på grundval av
ett med begreppet kontinuum förknippat åskådningssätt,
kan vid en närgången fysikalisk granskning förefalla
rent av en smula grotesk. Likväl kan man förmoda, att
differentialkalkylen även efter genomgripande
förändringar av de gängse schematiska begreppen med deras
koefficienter och materialkonstanter skall hålla sin
ställning och bestå såsom ett av de mest beundransvärda och
produktiva hjälpmedel, människotanken frambragt.
Antaget, att begrepp som utvidgnings- och
vä,rmelednings-koefficienter, elasticitetsmodul, normal- och
skjuvpåkän-ning, viskositet, friktionskoefficient, osv — för att taga
några exempel — kunde uttryckas i »atom-termer» och
ytbeskaffenhet. Det vore visserligen ej ännu med
säkerhet några »absoluta» begrepp; man kan ej förutse, vad
materieforskningen stannar vid såsom sista ordet. Men
även antaget, att atomfysiken går ännu mycket längre
på djupet, man kan dock tänka sig, att det i närvarande
stund ofta overkliga kontinuitetsbegreppet förblir en
lika brukbar fiktion såsom underlag, när målet är en
ekvation mellan ändliga storheter. Det är i varje fall
ej denna fiktion, som teknikern skulle önska utrensad
ur den matematiska avbildningen av problemet.

De spinkiga konstruktioner, vilkas »Kühnheit»
tillvann sig även den överlägsne analytikerns beundran,
höra till de skapelser, som ofelbart utöva tjusning på
teknikern, ehuru han för de många medintressenternas
skull måste hålla sin äventyrslust kort. Ett koncentrerat
maskineri, eller en smäcker »spindelväv», ha nog för den
huvudsakligen av åsynen fängslade fantasien en mäktig

medtävlare i det kolossala, i massverkan; för den
fantasi, som fått förmånen att stödjas av någon kunskap om
det inre, tar nog den ringa materieförbrukningen priset,
även oberoende av, att liten materialförbrukning är en
stor teknisk dygd. Dessa konstruktioner, som med
(kvantitativt) små medel åstadkomma stora verkningar, äro
fängslande, emedan de vädja till spekulerandet över, var
gränsen för det möjliga månde gå, och vilken kosa den
kommande utvecklingen skall taga. När sådant kan
skördas på de schematiska analogiernas torra buske, vad
skall inte då kunna väntas av en exakt vetenskaps
grönskande träd. Detta börjar visst låta som lyrik, men att
de nu oanade möjligheterna äro ofantliga, därom kan
man känna sig förvissad.

Den beräknande och konstruerande teknikern kan ej
blunda för de begränsningar, som sammanhänga med
den f o r m a 1 a analytiska behandlingen. Men detta
åsido alltså är det de mer eller mindre konstgjorda
materie- eller materialstorheterna, som han skulle åstunda
ersatta med primära begrepp; sådana primärbegrepp vill
säga, som materieforskningen för tillfället kan ställa
till förfogande. Således: sammansättningen (uttryckt i
dessa) given, vilka äro egenskaperna?

Fullt så enkelt kan ju frågeformuläret ej bliva, I
regel måste det nog också utökas med
tillståndsbestämningar. Sådan en materie föreligger, har den en
utvecklingshistoria bakom sig (gjutning, smidning,
värmebehandling); dess tillstånd (tryck, temperatur),
bestämmes av omgivningen eller dess egenskaper påverkas av
den funktion, den fyller, osv. I vilket fall som helst bör
det finnas något för materien ifråga karakteristiskt,
något i egentlig bemärkelse individuellt, som medger
entydigt bestämmande av dess egenskaper och dess
uppförande, ett visst »något», som tillåter förutsägelser,
som alltså är beräkningsdugligt. Sålänge ej detta
»något», jämte för en störningsfri beräkningsdrift
erforderliga kausalsammanhang och tillbehör, ställts till vårt
förfogande, måste vi tyvärr förklara, att de nödvändiga
betingelserna för vårt arbetes utförande under ansvar
saknas. Självbevarelsedrift och rättskänsla i förening
synas, såsom logisk konsekvens härav, berättiga
utfärdande av strejkvarning.

Dock skall ej härmed vara sagt, att det är alldeles
klart, till vem detta ultimatum skall riktas. Egentligen
är det väl inte heller klart, huru det skall formuleras.
Här finns kanske rent av plats ledig för en kommitté.
Med befogenhet att uppleta rätter motpart och eventuellt
inleda förhandlingar.

I saklighetens intresse bör erkännas, att de förenklade
begrepp, vi hittills fått nöja oss med, visat sig mycket
brukbara, och även, att detta endast delvis är vår
förtjänst. Erkännas måste vidare, att fysikerna, under sitt
något ensidiga sysslande med hypotesprovningar och
materiens reducerande till praktiskt taget ingenting,
dock samtidigt framställt vissa värdefulla biprodukter;
deras mätningsteknik exempelvis förtjänar otvivelaktigt
beröm; den lilla rest, som återstår av en skenbart mycket
handgriplig materie, sedan den, hövligt uttryckt,
lyckligt och väl sluppit ur deras händer, kan ej heller helt
frånkännas ett nummeriskt värde och företer onekligen
vissa systematiska kännetecken. Och slutligen måste man
också oförbehållsamt erkänna, att deras spekulationer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1929/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free