Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
INDUSTRITID N IN GEN NORDEN
Luftfart.
{Ur *Rasp», årg. 1895.)
For Poleker, skjær taxiget i stykker
Og lös hver en kjætting stråks.
Hallonen river og rykker
Jo, ret som en fanget laks.
Lad nu gaa.
Ja, se saa.
Nu stiger vi hurtigt, min pige,
Og jorden skal du se vige
Långt ned i det taagede blaa.
Vi gaar mod den lyse himmel
Saa fort som, en seilende falk.
Du er da vel aldrig svimmel;
Dit ansigt er hvidt som kalk.
Kast din frygt,
Du kan try g t
Seile med mig gjennem verden:
Du ved jo, at nu gaar færden.
La.ngt bort fra alt mörkt og stygt.
Vi seller til lysets riger,
Vi farer fra, jordens kryb,
Som sta,ar der nede og kiger
Mod os fra det fæledyb.
Ja, kig kun
Og hig kun
Mod himlen, og efter at fölge
Vor fart paa lufthavets bölge,
I faar os dog ej i jer klyb.
Vi far’ gjennem stjernernes bane,
Långt, långt förbi maane og sol,
Vi svinger vor friheds fane
For Fader ens naadestol.
Flag, vift ud
Tak, vor Gud
For reisen i luftrigets zoner.
Elise! syng lovsangs toner.
Som kan höres fra pol till pol.
S.
ket. I vissa fall kan det vara risk att gripa särskilda
personer i håret, enär man lätt kan ådraga sig »valkar» i
händerna. — Ofta faller håret av och ersattes av
»månsken». Total månförmörkelse kan inträffa, förorsakad av
en »perukstock» eller »huva» (ej »florshuva»).
»Själens speglar», gemenligen kallade ögon, sitta i
huvudet, De äro fritt rörliga, men särskilt begåvade
människor kunna röra det ena ögat oberoende av det andra och
se då »i november». De kunna ibland sitta på »skaft». I
mörker kunna ej ögonen se, och därav har den yngre
generationen dragit stora fördelar.
På bägge sidor om huvudet äro öronen placerade och
äga endast undantagsvis rörelseförmåga. De äro två till
antalet. Förmedelst ett fint rör stå de i förbindelse med
varandra, vilket sätter människan i stånd att låta en del
uppfångade ljud gå in genom det ena örat och ut genom
det andra.
Ungefär mitt i ansiktet sitter näsan. Den är att lukta
med, och utgör måttstocken för människans intelligens
och vishet, »näsvishet», vilken enligt allas erfarenhet nått
kulmen i slyn- ocli slyngelåren. — Av näsor finnas många
slag: »potatisnäsa» (solanum nasus). Många personer,
särskilt svärmödrar äro begåvade med »skinn på näsan», och
i sådant fall ha de en stor benägenhet att »lägga den i»
överallt.
Av nästypen kan man sluta sig till individens
födelseort. Blott några exempel: grekisk näsa, egyptisk näsa,
israelitisk näsa, norrköpingsnäsa etc.
Hålles huvudet rätt kommer mitt under näsan
munnen. Står personen på huvudet, blir förhållandet omvänt,
Ofta kunna ur densamma komma stora grodor. —
Munnens prydnad är läpparne. Dessa besitta samma
egenskaper som magneter. Om man med mannens läppar
betecknar positiva poler och kvinnans negativa poler, attrahera
oliknämniga poler varandra under det liknämniga
repellera varandra. — Inuti munnen finnas tänder, som hos
en del personer förvaras nattetid på nattduksbordet i ett
glas vatten.
Bålen sitter fästad vid huvudet medelst halsen.
Hals-liugges en människa trillar bålen av huvudet, ocli
processen är därför ej att rekommendera för personer »med
huvud».
Bålen är sammansatt av skinn, ben och muskler. Ofta
består »bål» av champis, punsch, rosenhäger o. s. v,, men
den skall egentligen bestå av ben, muskler ocli så
mycket skinn som möjligt.
Armarne hänga fast vid bålen medelst benknotor. Man
bör i armarna äga så mycket styrka, att man på dessa
kan bära en kvinna. De, som äro mycket starka, kunna få
bära henne bela livet igenom.
Armens förlängning kallas hand, vilken äger fem
fingrar. Tummen är att »tumma med». Pekfingret pius
tummen kunna användas till vad som helst, Långfingret är
särskilt skapat för »fingerkrok», och ringfingret är ett
annonsorgan angivande om personen i fråga är »ledig»
eller ej. Lillfingret kan man ju peta tänderna med, om
man fått dålig uppfostran.
I bålens underkant sitta benen fästade. Äro kända
sedan lång tid tillbaka, vilket bevisas av benämningen
»apostlahästar». Ibland händer att man »sätter ben i
halsen» eller »lägger bena på tallriken». Detta fenomen gör
sig gällande då man äter abborre. Under vissa
omständigheter lägger människan »bena på ryggen», och ej alls
ovanligt är att se henne med »bena i huvudet».
Vid slutet av benet sitter foten, men många ha fått en
fot placerad i en annan kroppsdel. — A propos »slutet»,
så sitter detta där ryggen slutar, ocli är tyngdpunkten i
människans kroppsbyggnad. Därför »är slutet gått är
allting gott».
Notislcrönika.
Tionde allmänna chalmeristmötet hålles på kallelse
utfärdad av Chalmersska ingeniörsföreningen och enligt i dagarna
utsänt program — vars huvuddrag Ind. Norden tidigare
meddelat — i Göteborg måndagen den 4 inst. nov. Kl. 10 f. m.
försiggår kransnedläggning å professorerna von Schoultz’ ooh
Wijkander gravar å Östra begravningsplatsen. Kl. V2 12 besök å
Nya Chalmers. Kl. 2 e. m. kamratmöten enl. resp. årskursers
program. På kvällen kl. 1/2 8 hålles det stora mötet tillsammans
med Tekniska samfundet å Valands restaurang, med föredrag
av övering., fil. dr I. Svedberg om »Ingenjören och
kulturutvecklingen» och av ing. E. Berg om »Fysiologisk-kemisk
forskning». Härpå följer supé och samkväm. Mötesbyrå är
anordnad å Nya Chalmers kl. */a.11—2.
Den numera sedvanliga förteckningen över nya
svenska uppfinningar i det aktuella numret av Ind. Nordens
bilaga införes i nästkommande nr tillsammans med de sv.
uppfinningar, som- i detsamma äro aktuella.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
